Johannes 10
1 "Sannerligen, sannerligen säger jag eder: Den som icke går in i fårahuset genom dörren, utan stiger in någon annan väg, han är en tjuv och en rövare.
Pudno, Pudno, Ibagak kadakayo. Ti saan a sumrek babaen ti ruangan ti pagapunan dagiti karnero, no di ket umuli iti sabali a dalan, dayta a tao ket agtatakaw ken tulisan.
2 Men den som går in genom dörren, han är fårens herde.
Ti sumrek ti ruangan ti pagapunan ket ti pastor dagiti karnero.
3 För honom öppnar dörrvaktaren, och fåren lyssna till hans röst, och han kallar sina får vid namn och för dem ut.
Lukatan ti agbanbantay ti ruangan para kenkuana. Dinggen dagiti karnero ti timekna ken aw-awaganna dagiti bukodna a karnero babaen iti naganda ken idadauloanna ida a rumuar.
4 Och när han har släppt ut alla sina får, går han framför dem, och fåren följa honom, ty de känna hans röst.
No nairuarnan amin dagiti karnerona, umun-una isuna ngem dagitoy ken sumurot kenkuana dagiti karnero, gapu ta ammoda ti timekna.
5 Men en främmande följa de alls icke, utan fly bort ifrån honom, ty de känna icke de främmandes röst."
Saanda a sumurot iti saanda nga amammo ngem ketdi liklikanda daytoy gapu ta saanda nga ammo ti timek iti saanda nga amammo.”
6 Så talade Jesus till dem i förtäckta ord; men de förstodo icke vad det var som han talade till dem.
Imbaga ni Jesus daytoy a pangngarig kadakuada, ngem saanda a naawatan no ania dagitoy a banbanag nga ibagbagana kadakuada.
7 Åter sade Jesus till dem: "Sannerligen, sannerligen säger jag eder: Jag är dörren in till fåren.
Kinuna ngarud manen ni Jesus kadakuada, “Pudno, Pudno, Ibagak kadakayo, siak ti ruangan dagiti karnero.
8 Alla de som hava kommit före mig äro tjuvar och rövare, men fåren hava icke lyssnat till dem.
Dagiti amin nga immuna nga immay ngem siak ket agtatakaw ngem saan a dimngeg dagiti karnero kadakuada.
9 Jag är dörren; den som går in genom mig, han skall bliva frälst, och han skall få gå ut och in och skall finna bete.
Siak ti ruangan. Maisalakan ti siasinoman nga sumrek babaen kaniak; umuneg isuna ken rumuar ket makabiruk iti pagaraban.
10 Tjuven kommer allenast för att stjäla och slakta och förgöra. Jag har kommit, för att de skola hava liv och hava över nog.
Ti agtatakaw saan nga umay malaksid no agtakaw, mangpapatay ken mangdadael. Immayak tapno maaddaanda iti biag nga aglaplapusanan.
11 Jag är den gode herden. En god herde giver sitt liv för fåren.
Siak ti naimbag a pastor. Ited iti naimbag a pastor ti biagna para kadagiti karnero.
12 Men den som är lejd och icke är herden själv, när han, den som fåren icke tillhöra, ser ulven komma, då övergiver han fåren och flyr, och ulven rövar bort dem och förskingrar dem.
Ti natangdanan nga adipen, ken saan a pastor, saanna a kukua dagiti karnero, makitana ti um-umay a lobo ket ibatina dagiti karnero ken aglibas. Itaray ken warawaraen ti lobo dagiti karnero.
13 Han är ju lejd och frågar icke efter fåren.
Tumaray isuna gapu ta natangdanan laeng isuna nga adipen ken saanna nga ipatpateg dagiti karnero.
14 Jag är den gode herden, och jag känner mina får, och mina får känna mig,
Siak ti naimbag a pastor ken ammok ti kukuak ken ammodak met dagiti kukuak.
15 såsom Fadern känner mig, och såsom jag känner Fadern; och jag giver mitt liv för fåren.
Ammonak ti Ama ken ammok met ti Ama ken itedko ti biagko para kadagiti karnero. Adda pay dagiti sabali a karnerok nga awan pay ditoy nga arban.
16 Jag har ock andra får, som icke höra till detta fårahus; också dem måste jag draga till mig, och de skola lyssna till min röst. Så skall det bliva en hjord och en herde.
Masapul met nga ipanko isuda ditoy, ken mangngegda ti timekko tapno addanto laeng iti maysa a bunggoy ken pastor.
17 Därför älskar Fadern mig, att jag giver mitt liv -- för att sedan taga igen det.
Daytoy ti makagapu no apay nga ayayatennak ti Amak: Itedko ti biag ko a mabalin a maalakto manen.
18 Ingen tager det ifrån mig, utan jag giver det av fri vilja. Jag har makt att giva det, och jag har makt att taga igen det. Det budet har jag fått av min Fader."
Awan ti siasinoman a mangala iti daytoy kaniak, ngem itedko a bukodko. Adda ti turayko a mangited ken adda met laeng ti turayko a mangala manen iti daytoy. Naawatko daytoy a bilin manipud iti Amak.”
19 För dessa ords skull uppstodo åter stridiga meningar bland judarna.
Adda manen ti panagsisina kadagiti Judio gapu kadagitoy a sasao.
20 Många av dem sade: "Han är besatt av en ond ande och är från sina sinnen. Varför hören I på honom?"
Adu kadakuada ti nangibaga, “Adda ti demonio kenkuana ken agmauyong isuna. Apay a dumdumngegkayo kenkuana?”
21 Andra åter sade: "Sådana ord talar icke den som är besatt. Icke kan väl en ond ande öppna blindas ögon?"
Kinuna dagiti dadduma, “Saan a kastoy ti ibagbaga iti maysa a naluganan iti demonio. Kabaelan kadi iti demonio ti manglukat iti mata iti bulsek?”
22 Därefter inföll tempelinvigningens högtid i Jerusalem. Det var nu vinter,
Dimteng ti Fiesta ti Pannakaidaton idiay Jerusalem.
23 och Jesus gick fram och åter i Salomos pelargång i helgedomen.
Panawen idi iti lammiis, ken magmagna ni Jesus idiay Beranda ni Solomon idiay templo.
24 Då samlade sig judarna omkring honom och sade till honom: "Huru länge vill du hålla oss i ovisshet? Om du är Messias, så säg oss det öppet."
Inaribungbungan isuna dagiti Judio ket kinunada kenkuana, “Kasano kabayag a paggagarennakami? Ibagam kadakami a nalawag no sika ni Cristo.”
25 Jesus svarade dem: "Jag har sagt eder det, men I tron mig icke. De gärningar som jag gör i min Faders namn, de vittna om mig.
Simmungbat ni Jesus kadakuada, “Imbagak kadakayon, ngem saankayo a mamati. Dagiti trabaho nga ar-aramidek iti nagan iti Amak, dagitoy ti mangpaneknek maipapan kaniak.
26 Men I tron mig icke, ty I ären icke av mina får.
Ngem, saankayo a mamati, agsipud ta saan kayo a maysa kadagiti karnerok.
27 Mina får lyssna till min röst, och jag känner dem, och de följa mig.
Dinggen dagiti karnerok ti timekko; am-ammok isuda, ken sumurotda kaniak.
29 Min Fader, som har givit mig dem, är större än alla, och ingen kan rycka dem ur min Faders hand.
Ti Amak, nga isu ti nangited kadakuada kaniak, ket ti katan-okan iti isu amin ken awan ti siasinoman a makarabsut kadakuada manipud iti ima ti Ama.
30 Jag och Fadern äro ett."
Siak ken ti Ama ket maymaysa.”
31 Då togo judarna åter upp stenar för att stena honom.
Nangala manen dagiti Judio iti batbato tapno batoenda isuna.
32 Men Jesus sade till dem: "Många goda gärningar, som komma från min Fader, har jag låtit eder se. För vilken av dessa gärningar är det som I viljen stena mig?"
Simmungbat ni Jesus kadakuada, “Impakitak kadakayo iti adu a nasasayaat nga aramid a naggapu iti Ama. Ta ania kadagitoy ti pangbatoanyo kaniak?”
33 Judarna svarade honom: "Det är icke för någon god gärnings skull som vi vilja stena dig, utan därför att du hädar och gör dig själv till Gud, du som är en människa."
Simmungbat dagiti Judio kenkuana, “Saandaka a batoen gapu kadagiti nasayaat a naaramidmo no diket iti panagtabbaaw, gapu ta sika, maysa a tao ket araramidem ti bagim a Dios.”
34 Jesus svarade dem: "Det är ju så skrivet i eder lag: 'Jag har sagt att I ären gudar'.
Simmungbat ni Jesus kadakuada, “Saan kadi a nakasurat iti lintegyo, 'Imbagak, “Dakayo ket dios”?”
35 Om han nu har kallat för gudar dem som Guds ord kom till -- och skriften kan ju icke bliva om intet --
No inawaganna ida a dios, siasinno ti immayan ti sao ti Dios (saan a maburak ti Nasantoan a Surat),
36 huru kunnen då I, på den grund att jag har sagt mig vara Guds Son, anklaga mig för hädelse, mig som Fadern har helgat och sänt i världen?
ibagbagayo kadi kenkuana no siasinno ti insagut ken imbaon ti Ama ditoy lubong, “Agtabtabaaawka,' gapu ta imbagak a, 'Siak ti Anak ti Dios'?
37 Gör jag icke min Faders gärningar, så tron mig icke.
No saanko nga ar-aramiden dagiti trabaho ti Amak, saandak a patien.
38 Men gör jag dem, så tron gärningarna, om I än icke tron mig; då skolen I fatta och förstå att Fadern är i mig, och att jag är i Fadern."
Nupay kasta, no araramidek dagitoy, uray no saankayo a mamati kaniak, patienyo dagiti aramid tapno maammoan ken maawatanyo nga adda ti Ama kaniak ken addaak iti Ama.
39 Då ville de åter gripa honom, men han gick sin väg, undan deras händer.
Pinadasda manen a tiliwen ni Jesus, ngem nakalibas isuna manipud iti imada.
40 Sedan begav han sig åter bort till det ställe på andra sidan Jordan, där Johannes först hade döpt, och stannade kvar där.
Pimmanaw manen ni Jesus ket napan iti labes ti Jordan iti lugar a pagbaubautisaran ni Juan idi ununana ket nagnaed isuna idiay.
41 Och många kommo till honom. Och de sade: "Väl gjorde Johannes intet tecken, men allt vad Johannes sade om denne var sant."
Adu a tattao iti napan kenni Jesus. Kanayonda nga ibagbaga, “Pudno nga awan naaramid ni Juan a pagilasinan, ngem pudno amin dagiti banbanag nga imbagana maipapan iti daytoy a lalaki.”
42 Och många kommo där till tro på honom.
Adu ti namati kenni Jesus sadiay.
