Johannes 10
1 "Sannerligen, sannerligen säger jag eder: Den som icke går in i fårahuset genom dörren, utan stiger in någon annan väg, han är en tjuv och en rövare.
“Most certainly, I tell you, one who doesn’t enter by the door into the sheep fold, but climbs up some other way, is a thief and a robber.
2 Men den som går in genom dörren, han är fårens herde.
But one who enters in by the door is the shepherd of the sheep.
3 För honom öppnar dörrvaktaren, och fåren lyssna till hans röst, och han kallar sina får vid namn och för dem ut.
The gatekeeper opens the gate for him, and the sheep listen to his voice. He calls his own sheep by name and leads them out.
4 Och när han har släppt ut alla sina får, går han framför dem, och fåren följa honom, ty de känna hans röst.
Whenever he brings out his own sheep, he goes before them; and the sheep follow him, for they know his voice.
5 Men en främmande följa de alls icke, utan fly bort ifrån honom, ty de känna icke de främmandes röst."
They will by no means follow a stranger, but will flee from him; for they don’t know the voice of strangers.”
6 Så talade Jesus till dem i förtäckta ord; men de förstodo icke vad det var som han talade till dem.
Jesus spoke this parable to them, but they didn’t understand what he was telling them.
7 Åter sade Jesus till dem: "Sannerligen, sannerligen säger jag eder: Jag är dörren in till fåren.
Jesus therefore said to them again, “Most certainly, I tell you, I am the sheep’s door.
8 Alla de som hava kommit före mig äro tjuvar och rövare, men fåren hava icke lyssnat till dem.
All who came before me are thieves and robbers, but the sheep didn’t listen to them.
9 Jag är dörren; den som går in genom mig, han skall bliva frälst, och han skall få gå ut och in och skall finna bete.
I am the door. If anyone enters in by me, he will be saved, and will go in and go out and will find pasture.
10 Tjuven kommer allenast för att stjäla och slakta och förgöra. Jag har kommit, för att de skola hava liv och hava över nog.
The thief only comes to steal, kill, and destroy. I came that they may have life, and may have it abundantly.
11 Jag är den gode herden. En god herde giver sitt liv för fåren.
“I am the good shepherd. The good shepherd lays down his life for the sheep.
12 Men den som är lejd och icke är herden själv, när han, den som fåren icke tillhöra, ser ulven komma, då övergiver han fåren och flyr, och ulven rövar bort dem och förskingrar dem.
He who is a hired hand, and not a shepherd, who doesn’t own the sheep, sees the wolf coming, leaves the sheep, and flees. The wolf snatches the sheep and scatters them.
13 Han är ju lejd och frågar icke efter fåren.
The hired hand flees because he is a hired hand and doesn’t care for the sheep.
14 Jag är den gode herden, och jag känner mina får, och mina får känna mig,
I am the good shepherd. I know my own, and I’m known by my own;
15 såsom Fadern känner mig, och såsom jag känner Fadern; och jag giver mitt liv för fåren.
even as the Father knows me, and I know the Father. I lay down my life for the sheep.
16 Jag har ock andra får, som icke höra till detta fårahus; också dem måste jag draga till mig, och de skola lyssna till min röst. Så skall det bliva en hjord och en herde.
I have other sheep which are not of this fold. I must bring them also, and they will hear my voice. They will become one flock with one shepherd.
17 Därför älskar Fadern mig, att jag giver mitt liv -- för att sedan taga igen det.
Therefore the Father loves me, because I lay down my life, that I may take it again.
18 Ingen tager det ifrån mig, utan jag giver det av fri vilja. Jag har makt att giva det, och jag har makt att taga igen det. Det budet har jag fått av min Fader."
No one takes it away from me, but I lay it down by myself. I have power to lay it down, and I have power to take it again. I received this commandment from my Father.”
19 För dessa ords skull uppstodo åter stridiga meningar bland judarna.
Therefore a division arose again among the Jews because of these words.
20 Många av dem sade: "Han är besatt av en ond ande och är från sina sinnen. Varför hören I på honom?"
Many of them said, “He has a demon and is insane! Why do you listen to him?”
21 Andra åter sade: "Sådana ord talar icke den som är besatt. Icke kan väl en ond ande öppna blindas ögon?"
Others said, “These are not the sayings of one possessed by a demon. It isn’t possible for a demon to open the eyes of the blind, is it?”
22 Därefter inföll tempelinvigningens högtid i Jerusalem. Det var nu vinter,
It was the Feast of the Dedication at Jerusalem.
23 och Jesus gick fram och åter i Salomos pelargång i helgedomen.
It was winter, and Jesus was walking in the temple, in Solomon’s porch.
24 Då samlade sig judarna omkring honom och sade till honom: "Huru länge vill du hålla oss i ovisshet? Om du är Messias, så säg oss det öppet."
The Jews therefore came around him and said to him, “How long will you hold us in suspense? If you are the Christ, tell us plainly.”
25 Jesus svarade dem: "Jag har sagt eder det, men I tron mig icke. De gärningar som jag gör i min Faders namn, de vittna om mig.
Jesus answered them, “I told you, and you don’t believe. The works that I do in my Father’s name, these testify about me.
26 Men I tron mig icke, ty I ären icke av mina får.
But you don’t believe, because you are not of my sheep, as I told you.
27 Mina får lyssna till min röst, och jag känner dem, och de följa mig.
My sheep hear my voice, and I know them, and they follow me.
29 Min Fader, som har givit mig dem, är större än alla, och ingen kan rycka dem ur min Faders hand.
My Father who has given them to me is greater than all. No one is able to snatch them out of my Father’s hand.
30 Jag och Fadern äro ett."
I and the Father are one.”
31 Då togo judarna åter upp stenar för att stena honom.
Therefore the Jews took up stones again to stone him.
32 Men Jesus sade till dem: "Många goda gärningar, som komma från min Fader, har jag låtit eder se. För vilken av dessa gärningar är det som I viljen stena mig?"
Jesus answered them, “I have shown you many good works from my Father. For which of those works do you stone me?”
33 Judarna svarade honom: "Det är icke för någon god gärnings skull som vi vilja stena dig, utan därför att du hädar och gör dig själv till Gud, du som är en människa."
The Jews answered him, “We don’t stone you for a good work, but for blasphemy, because you, being a man, make yourself God.”
34 Jesus svarade dem: "Det är ju så skrivet i eder lag: 'Jag har sagt att I ären gudar'.
Jesus answered them, “Isn’t it written in your law, ‘I said, you are gods’?
35 Om han nu har kallat för gudar dem som Guds ord kom till -- och skriften kan ju icke bliva om intet --
If he called them gods, to whom the word of God came (and the Scripture can’t be broken),
36 huru kunnen då I, på den grund att jag har sagt mig vara Guds Son, anklaga mig för hädelse, mig som Fadern har helgat och sänt i världen?
do you say of him whom the Father sanctified and sent into the world, ‘You blaspheme,’ because I said, ‘I am the Son of God’?
37 Gör jag icke min Faders gärningar, så tron mig icke.
If I don’t do the works of my Father, don’t believe me.
38 Men gör jag dem, så tron gärningarna, om I än icke tron mig; då skolen I fatta och förstå att Fadern är i mig, och att jag är i Fadern."
But if I do them, though you don’t believe me, believe the works, that you may know and believe that the Father is in me, and I in the Father.”
39 Då ville de åter gripa honom, men han gick sin väg, undan deras händer.
They sought again to seize him, and he went out of their hand.
40 Sedan begav han sig åter bort till det ställe på andra sidan Jordan, där Johannes först hade döpt, och stannade kvar där.
He went away again beyond the Jordan into the place where John was baptizing at first, and he stayed there.
41 Och många kommo till honom. Och de sade: "Väl gjorde Johannes intet tecken, men allt vad Johannes sade om denne var sant."
Many came to him. They said, “John indeed did no sign, but everything that John said about this man is true.”
42 Och många kommo där till tro på honom.
Many believed in him there.
