< Johannes 10 >

1 "Sannerligen, sannerligen säger jag eder: Den som icke går in i fårahuset genom dörren, utan stiger in någon annan väg, han är en tjuv och en rövare.
Truly, truly, I say unto you, the one coming not in through the door into the fold of the sheep, but climbing up some other way, he is a thief and a robber.
2 Men den som går in genom dörren, han är fårens herde.
And the one coming in through the door is the shepherd of the sheep.
3 För honom öppnar dörrvaktaren, och fåren lyssna till hans röst, och han kallar sina får vid namn och för dem ut.
To him the porter opens; and the sheep hear His voice: and he calls His own sheep by name, and leads them out.
4 Och när han har släppt ut alla sina får, går han framför dem, och fåren följa honom, ty de känna hans röst.
When He may put out all his own, he goes before them, and the sheep follow Him: because they know his voice:
5 Men en främmande följa de alls icke, utan fly bort ifrån honom, ty de känna icke de främmandes röst."
but they will not follow a stranger, but will flee from him: because they know not the voice of strangers.
6 Så talade Jesus till dem i förtäckta ord; men de förstodo icke vad det var som han talade till dem.
He spoke this parable to them: but they did not know what things He was speaking to them.
7 Åter sade Jesus till dem: "Sannerligen, sannerligen säger jag eder: Jag är dörren in till fåren.
Then Jesus said, Truly, truly, I say unto you, that I am the door of the sheep.
8 Alla de som hava kommit före mig äro tjuvar och rövare, men fåren hava icke lyssnat till dem.
All so many as came were thieves and robbers: but the sheep did not hear them.
9 Jag är dörren; den som går in genom mig, han skall bliva frälst, och han skall få gå ut och in och skall finna bete.
I am the door: if any one may enter in through me, he shall be saved; he shall go in and come out, and find pasture.
10 Tjuven kommer allenast för att stjäla och slakta och förgöra. Jag har kommit, för att de skola hava liv och hava över nog.
The thief does not come, but that he may steal, and slay, and destroy: I came that they may have life, and have it more abundantly.
11 Jag är den gode herden. En god herde giver sitt liv för fåren.
I am the Good Shepherd. The Good Shepherd lays down His life for the sheep.
12 Men den som är lejd och icke är herden själv, när han, den som fåren icke tillhöra, ser ulven komma, då övergiver han fåren och flyr, och ulven rövar bort dem och förskingrar dem.
The hireling, and the one not being the shepherd, whose own the sheep are not, sees the wolf coming, and leaves the sheep, and flees away, and the wolf seizes and scatters them:
13 Han är ju lejd och frågar icke efter fåren.
because he is a hireling and there is not a care to him for the sheep.
14 Jag är den gode herden, och jag känner mina får, och mina får känna mig,
I am the Good Shepherd; I know mine, and mine know me,
15 såsom Fadern känner mig, och såsom jag känner Fadern; och jag giver mitt liv för fåren.
as the Father knows Me, and I know the Father; and I lay down My soul for the sheep.
16 Jag har ock andra får, som icke höra till detta fårahus; också dem måste jag draga till mig, och de skola lyssna till min röst. Så skall det bliva en hjord och en herde.
And I have other sheep which are not of this fold: and it behooves me to bring them and they shall hear my voice, and there shall be one fold, and one shepherd.
17 Därför älskar Fadern mig, att jag giver mitt liv -- för att sedan taga igen det.
Therefore my Father loves Me, because I lay down my soul, that I may take it again.
18 Ingen tager det ifrån mig, utan jag giver det av fri vilja. Jag har makt att giva det, och jag har makt att taga igen det. Det budet har jag fått av min Fader."
No one takes it from Me, but I lay it down of myself. I have power to lay it down, and power to receive it again. I received this commandment from my Father.
19 För dessa ords skull uppstodo åter stridiga meningar bland judarna.
Again there was a schism among the Jews on account of these words.
20 Många av dem sade: "Han är besatt av en ond ande och är från sina sinnen. Varför hören I på honom?"
Then many of them were saying, He has a demon, and is gone mad; why do you hear Him? Others were saying,
21 Andra åter sade: "Sådana ord talar icke den som är besatt. Icke kan väl en ond ande öppna blindas ögon?"
These are not the words of a demonized man. Whether is a demon able to open the eyes of the blind?
22 Därefter inföll tempelinvigningens högtid i Jerusalem. Det var nu vinter,
And it was the feast of dedication in Jerusalem: and it was winter;
23 och Jesus gick fram och åter i Salomos pelargång i helgedomen.
and Jesus was walking in the temple in Solomon's porch.
24 Då samlade sig judarna omkring honom och sade till honom: "Huru länge vill du hålla oss i ovisshet? Om du är Messias, så säg oss det öppet."
Then the Jews surrounded Him, and said to Him, How long do you take away our soul?
25 Jesus svarade dem: "Jag har sagt eder det, men I tron mig icke. De gärningar som jag gör i min Faders namn, de vittna om mig.
If thou art the Christ, tell us openly. Jesus responded, I told you, and you do not believe: the works which I do in the name of my Father, these testify concerning me.
26 Men I tron mig icke, ty I ären icke av mina får.
But you do not believe, because you are not of my sheep.
27 Mina får lyssna till min röst, och jag känner dem, och de följa mig.
My sheep hear my voice, and I know them, and they follow me:
28 Och jag giver dem evigt liv, och de skola aldrig någonsin förgås, och ingen skall rycka dem ur min hand. (aiōn g165, aiōnios g166)
and I give to them eternal life; and they shall never perish, and no one shall pluck them out of my hand. (aiōn g165, aiōnios g166)
29 Min Fader, som har givit mig dem, är större än alla, och ingen kan rycka dem ur min Faders hand.
The Father, who has given them unto me, is greater than all; and no one is able to pluck them out of the hand of the Father.
30 Jag och Fadern äro ett."
I and the Father are one.
31 Då togo judarna åter upp stenar för att stena honom.
Again the Jews took up stones, that they might stone Him.
32 Men Jesus sade till dem: "Många goda gärningar, som komma från min Fader, har jag låtit eder se. För vilken av dessa gärningar är det som I viljen stena mig?"
Jesus responded to them, I have shown unto you many beautiful works from the Father; on account of which of these do you stone me?
33 Judarna svarade honom: "Det är icke för någon god gärnings skull som vi vilja stena dig, utan därför att du hädar och gör dig själv till Gud, du som är en människa."
The Jews responded to Him, We do not stone Thee for good work, but for blasphemy; because Thou, being a man, art making Thyself God.
34 Jesus svarade dem: "Det är ju så skrivet i eder lag: 'Jag har sagt att I ären gudar'.
And Jesus responded to them, Is it not written in your law, that I said, Ye are gods?
35 Om han nu har kallat för gudar dem som Guds ord kom till -- och skriften kan ju icke bliva om intet --
If He called them gods, to whom the word of God came (and the Scripture is not able to be broken),
36 huru kunnen då I, på den grund att jag har sagt mig vara Guds Son, anklaga mig för hädelse, mig som Fadern har helgat och sänt i världen?
whom the Father sanctified and sent into the world, do you say; Thou blasphemest; because I said, I am the Son of God?
37 Gör jag icke min Faders gärningar, så tron mig icke.
If I do not the works of my Father, believe me not.
38 Men gör jag dem, så tron gärningarna, om I än icke tron mig; då skolen I fatta och förstå att Fadern är i mig, och att jag är i Fadern."
If I do, believe not me, believe the works: that you may know and understand that the Father is in Me, and I in the Father.
39 Då ville de åter gripa honom, men han gick sin väg, undan deras händer.
They sought again to take Him: and He passed out of their hand.
40 Sedan begav han sig åter bort till det ställe på andra sidan Jordan, där Johannes först hade döpt, och stannade kvar där.
And again He departed beyond the Jordan into the place where John was first baptizing; and remained there:
41 Och många kommo till honom. Och de sade: "Väl gjorde Johannes intet tecken, men allt vad Johannes sade om denne var sant."
and many came to Hint, and said, that John indeed did no miracle; but all things so many as John spoke concerning this One are true.
42 Och många kommo där till tro på honom.
And many believed on Him there.

< Johannes 10 >