Johannes 1
1 I begynnelsen var Ordet, och Ordet var hos Gud, och Ordet var Gud.
Í upphafi, áður en nokkuð varð til, var Kristur hjá Guði.
2 Detta var i begynnelsen hos Gud.
Hann hefur verið frá upphafi og sjálfur er hann Guð.
3 Genom det har allt blivit till, och utan det har intet blivit till, som är till.
Allt var skapað vegna hans og án hans varð ekkert til sem til er orðið.
4 I det var liv, och livet var människornas ljus.
Í honum er eilíft líf, og þetta líf er ljós fyrir alla menn.
5 Och ljuset lyser i mörkret, och mörkret har icke fått makt därmed.
Líf hans er ljósið sem skín í myrkrinu en myrkrið vill ekkert með það hafa.
6 En man uppträdde, sänd av Gud; hans namn var Johannes.
Guð sendi Jóhannes skírara til að vitna um að Jesús Kristur væri hið sanna ljós.
7 Han kom såsom ett vittne, för att vittna om ljuset, på det att alla skulle komma till tro genom honom.
8 Icke var han ljuset, men han skulle vittna om ljuset.
Ekki var Jóhannes ljósið, heldur átti hann að vitna um það.
9 Det sanna ljuset, det som lyser över alla människor, skulle nu komma i världen.
Seinna kom sá sem er hið sanna ljós, og hann vill lýsa upp líf sérhvers manns sem fæðist í þennan heim.
10 I världen var han, och genom honom hade världen blivit till, men världen ville icke veta av honom.
Hann var í heiminum og heimurinn varð til hans vegna, en samt þekkti heimurinn hann ekki.
11 Han kom till sitt eget, och hans egna togo icke emot honom.
Honum var jafnvel hafnað í sínu eigin landi og af eigin þjóð – Gyðingum. Fáir tóku við honum, en öllum þeim sem það gerðu gaf hann rétt og kraft til að verða Guðs börn – þeim sem treystu því að hann gæti frelsað þá.
12 Men åt alla dem som togo emot honom gav han makt att bliva Guds barn, åt dem som tro på hans namn;
13 och de hava blivit födda, icke av blod, ej heller av köttslig vilja, ej heller av någon mans vilja, utan av Gud.
Þeir, sem þannig trúa á hann, endurfæðast! Það er ekki líkamleg endurfæðing – afleiðing mannlegra hvata eða áforma – heldur andleg fæðing og samkvæmt vilja Guðs.
14 Och Ordet vart kött och tog sin boning ibland oss, och vi sågo hans härlighet, vi sågo likasom en enfödd Sons härlighet från sin Fader, och han var full av nåd och sanning.
Kristur fæddist sem maður og bjó hér á jörðinni meðal okkar, fullur náðar og sannleika. Við sáum dýrð hans – dýrð eingetins sonar hins himneska föður.
15 Johannes vittnar om honom, han ropar och säger: "Det var om denne jag sade: 'Den som kommer efter mig, han är före mig; ty han var förr än jag.'"
Jóhannes benti fólkinu á hann og sagði: „Sá mun koma sem mér er æðri og var löngu á undan mér.“
16 Av hans fullhet hava vi ju alla fått, ja, nåd utöver nåd;
Öll höfum við notið miskunnar hans og kærleika, náðar á náð ofan.
17 ty genom Moses blev lagen given, men nåden och sanningen hava kommit genom Jesus Kristus.
Móse flutti okkur lögmálið með öllum þess ströngu kröfum og afdráttarlausa réttlæti, en náðin og sannleikurinn kom með Jesú Kristi.
18 Ingen har någonsin sett Gud; den enfödde Sonen, som är i Faderns sköte, han har kungjort vad Gud är.
Enginn hefur nokkurn tíma séð Guð en einkasonur hans, sem stendur næst föðurnum, hefur kennt okkur að þekkja hann.
19 Och detta är vad Johannes vittnade, när judarna hade sänt till honom präster och leviter från Jerusalem för att fråga honom vem han var.
Leiðtogar Gyðinga sendu nú presta og musterisþjóna frá Jerúsalem til að spyrja Jóhannes hvort hann væri Kristur, konungur Ísraels.
20 Han svarade öppet och förnekade icke; han sade öppet: "Jag är icke Messias."
En því neitaði Jóhannes afdráttarlaust og sagði: „Ég er ekki Kristur.“
21 Åter frågade de honom: "Vad är du då? Är du Elias?" Han svarade: "Det är jag icke." -- "Är du Profeten?" Han svarade: "Nej."
„Hver ertu þá?“spurðu þeir, „ertu Elía?“„Nei, “svaraði hann. „Ertu spámaðurinn?“„Nei.“
22 Då sade de till honom: "Vem är du då? Säg oss det, så att vi kunna giva dem svar, som hava sänt oss. Vad säger du om dig själv?"
„Hver þá? Segðu okkur það, svo við getum svarað þeim sem sendu okkur. Hvað viltu segja um sjálfan þig?“
23 Han svarade: "Jag är rösten av en som ropar i öknen: 'Jämnen vägen för Herren', såsom profeten Esaias sade."
Hann svaraði: „Ég er rödd sem hrópar: „Búið ykkur undir komu Drottins!““
24 Och männen voro utsända ifrån fariséerna.
Þeir sem sendir voru frá faríseunum spurðu þá: „Fyrst þú ert hvorki Kristur, Elía né spámaðurinn, hvaða rétt hefur þú þá til að skíra?“
25 Och de frågade honom och sade till honom: "Varför döper du då, om du icke är Messias, ej heller Elias, ej heller Profeten?"
26 Johannes svarade dem och sade: "Jag döper i vatten; men mitt ibland eder står en som I icke kännen:
„Ég skíri aðeins með vatni, “svaraði Jóhannes, „en hér á meðal okkar er sá sem þið þekkið ekki.
27 han som kommer efter mig, vilkens skorem jag icke är värdig att upplösa."
Hann mun brátt hefja starf sitt. Ég er ekki einu sinni verður þess að vera þræll hans.“
28 Detta skedde i Betania, på andra sidan Jordan, där Johannes döpte.
Þetta gerðist hjá Betaníu, þorpi austan við ána Jórdan, þar sem Jóhannes var að skíra.
29 Dagen därefter såg han Jesus nalkas; då sade han: "Se, Guds Lamm, som borttager världens synd!
Daginn eftir sá Jóhannes Jesú koma gangandi í átt til sín. „Sjáið!“sagði Jóhannes, „þarna er Guðs lambið sem tekur burt synd heimsins!
30 Om denne var det som jag sade: 'Efter mig kommer en man som är före mig; ty han var förr än jag.'
Ég átti við hann þegar ég sagði: „Sá mun koma sem mér er æðri og var á undan mér.“
31 Och jag kände honom icke; men för att han skall bliva uppenbar för Israel, därför är jag kommen och döper i vatten."
En ég vissi ekki að þetta væri hann. Mitt hlutverk er að skíra með vatni og benda Ísraelsþjóðinni á hann.“
32 Och Johannes vittnade och sade: "Jag såg Anden såsom en duva sänka sig ned från himmelen; och han förblev över honom.
Síðan sagði Jóhannes að hann hefði séð heilagan anda stíga niður af himni eins og dúfu og hvíla yfir honum.
33 Och jag kände honom icke; men den som sände mig till att döpa i vatten, han sade till mig: 'Den över vilken du får se Anden sänka sig ned och förbliva, han är den som döper i helig ande.'
„Ég vissi ekki að þetta væri hann, “sagði Jóhannes aftur, „en þegar Guð sendi mig til að skíra sagði hann: „Þegar þú sérð heilagan anda koma niður og setjast á einhvern – þá er það sá sem þú leitar að. Hann mun skíra með heilögum anda.“
34 Och jag har sett det, och jag har vittnat att denne är Guds Son."
Þetta sá ég gerast núna á þessum manni og því segi ég: Hann er sonur Guðs.“
35 Dagen därefter stod Johannes åter där med två av sina lärjungar.
Daginn eftir var Jóhannes á sama stað ásamt tveim lærisveina sinna
36 När då Jesus kom gående, såg Johannes på honom och sade: "Se, Guds Lamm!"
og var Jesús þar aftur á gangi. Jóhannes horfði á hann og sagði: „Sjáið! Þarna er Guðs lambið!“
37 Och de två lärjungarna hörde hans ord och följde Jesus.
Lærisveinarnir tveir fóru þá á eftir Jesú.
38 Då vände sig Jesus om, och när han såg att de följde honom, frågade han dem: "Vad viljen I?" De svarade honom: "Rabbi" (det betyder mästare) "var bor du?"
Jesús leit við, sá þá koma og spurði: „Hvað viljið þið?“„Herra, “svöruðu þeir, „hvar býrðu?“
39 Han sade till dem: "Kommen och sen." Då gingo de med honom och sågo var han bodde; och de stannade den dagen hos honom. -- Detta skedde vid den tionde timmen.
„Komið og þá sjáið þið það, “svaraði hann. Síðan fóru þeir með honum þangað sem hann dvaldist og voru hjá honum frá því um fjögurleytið til kvölds.
40 En av de två som hade hört var Johannes sade, och som hade följt Jesus, var Andreas, Simon Petrus' broder.
Annar þessara manna var Andrés, bróðir Símonar Péturs.
41 Denne träffade först sin broder Simon och sade till honom: "Vi hava funnit Messias" (det betyder detsamma som Kristus).
Andrés fer nú að finna bróður sinn, Símon, og segir: „Við höfum fundið Krist!“
42 Och han förde honom till Jesus. Då såg Jesus på honom och sade: "Du är Simon, Johannes' son; du skall heta Cefas" (det betyder detsamma som Petrus).
Og hann fór með hann til Jesú. Jesús leit á hann og sagði: „Þú ert Símon Jónasson, en nú skalt þú kallast Pétur, – kletturinn!“
43 Dagen därefter ville Jesus gå därifrån till Galileen, och han träffade då Filippus. Och Jesus sade till honom: "Följ mig."
Daginn eftir ákvað Jesús að fara til Galíleu. Þá hitti hann Filippus og sagði við hann: „Fylg þú mér.“
44 Och Filippus var från Betsaida, Andreas' och Petrus' stad.
Filippus var frá Betsaída, heimabæ Andrésar og Péturs.
45 Filippus träffade Natanael och sade till honom: "Den som Moses har skrivit om i lagen och som profeterna hava skrivit om, honom hava vi funnit, Jesus, Josefs son, från Nasaret."
Filippus fór að finna Natanael og sagði við hann: „Við höfum fundið Krist – þann sem Móse og spámennirnir töluðu um! Hann heitir Jesús Jósefsson og er frá Nasaret.“
46 Natanael sade till honom: "Kan något gott komma från Nasaret?" Filippus svarade honom: "Kom och se."
„Nasaret!“hrópaði Natanael. „Getur nokkuð gott komið þaðan?“„Komdu og sjáðu sjálfur, “svaraði Filippus ákveðinn.
47 När nu Jesus såg Natanael nalkas, sade han om honom: "Se, denne är en rätt israelit, i vilken icke finnes något svek."
Þegar þeir komu þangað sagði Jesús: „Hér kemur ósvikinn Ísraelsmaður.“
48 Natanael frågade honom: "Huru kunna du känna mig?" Jesus svarade och sade till honom: "Förrän Filippus kallade dig, såg jag dig, där du var under fikonträdet."
„Hvaðan þekkir þú mig?“spurði Natanael. „Ég sá þig undir fíkjutrénu, áður en Filippus kallaði á þig, “svaraði Jesús.
49 Natanael svarade honom: "Rabbi, du är Guds Son, du är Israels konung."
„Herra! Þú ert sonur Guðs! – konungur Ísraels!“sagði Natanael.
50 Jesus svarade och sade till honom: "Eftersom jag sade dig att jag såg dig under fikonträdet, tror du? Större ting än vad detta är skall du få se."
„Trúir þú bara vegna þess að ég sagðist hafa séð þig undir fíkjutrénu?“spurði Jesús. „Þú skalt sjá það sem meira er.
51 Därefter sade han till honom: "Sannerligen, sannerligen säger jag eder: I skolen få se himmelen öppen och Guds änglar fara upp och fara ned över Människosonen."
Þú munt jafnvel sjá himininn opinn og engla Guðs stíga upp og niður frammi fyrir mér.“
