Johannes 1
1 I begynnelsen var Ordet, och Ordet var hos Gud, och Ordet var Gud.
Hali mi cilima Mi maama den ye. Mi maama den ye leni U Tienu. Mi Maama yeni den tie U Tienu.
2 Detta var i begynnelsen hos Gud.
Mi den ye hali mi cilima leni U Tienu.
3 Genom det har allt blivit till, och utan det har intet blivit till, som är till.
Yaala n ye kuli tie Mi yaa tagime, kelima li bonla kuli tie Mi yaa tagime.
4 I det var liv, och livet var människornas ljus.
Li miali den ye mi niinni, li miali yeni den tie mi yenma bi niba kuli po.
5 Och ljuset lyser i mörkret, och mörkret har icke fått makt därmed.
Mi yenma yendi li biigi nni, ama li biigili ki den gaama.
6 En man uppträdde, sänd av Gud; hans namn var Johannes.
Jan den cua ki tie U Tienu tondo.
7 Han kom såsom ett vittne, för att vittna om ljuset, på det att alla skulle komma till tro genom honom.
O den cua ki tie siedi, ki baa tiendi siedi mi yenma yeni po, ke bi niba kuli n daani kelima omaama po.
8 Icke var han ljuset, men han skulle vittna om ljuset.
Wani ka, den tie mi yenma, ama o den cua ki baa tieni siedi mi yenma po.
9 Det sanna ljuset, det som lyser över alla människor, skulle nu komma i världen.
Mi yenma yeni den tie mi yenmoanma ki cua handuna nni ki baa yendi nisaalimiali kuli po.
10 I världen var han, och genom honom hade världen blivit till, men världen ville icke veta av honom.
Mi den cua handuna nni kelima mani n den tagi handuna ama handuna naa go den bandima.
11 Han kom till sitt eget, och hans egna togo icke emot honom.
Mi den cua o yaaba siiga, ama o yaaba ki den gaama.
12 Men åt alla dem som togo emot honom gav han makt att bliva Guds barn, åt dem som tro på hans namn;
Ama yaaba n den gaama kuli ki daani o yeli nni mi dini ba libali ke bi tua U Tienu bila,
13 och de hava blivit födda, icke av blod, ej heller av köttslig vilja, ej heller av någon mans vilja, utan av Gud.
wan mali yaaba, ke laa tie leni soama ka, laa go tie gbannandi yanbuama, laa tie nisaali-yantiali, ama U Tienu wani o ba.
14 Och Ordet vart kött och tog sin boning ibland oss, och vi sågo hans härlighet, vi sågo likasom en enfödd Sons härlighet från sin Fader, och han var full av nåd och sanning.
Mi maama yeni den tua gbannandi ki cua ti siiga ki gbie leni li hanbili leni imoamoani. Ti den laa okpiagidi wani ki bonjayenyenga yua n ñani Baa kani yaa kpiagidi.
15 Johannes vittnar om honom, han ropar och säger: "Det var om denne jag sade: 'Den som kommer efter mig, han är före mig; ty han var förr än jag.'"
Jan tieni opo siedi ki kpaani: Wani n tie min maadi yua yaa maama ki yedi: Yua n tiena n tie min baa yua cie nni, kelima o den ye hali ke mini daa ye.
16 Av hans fullhet hava vi ju alla fått, ja, nåd utöver nåd;
Ti kuli baa o hanbili ki go baadi li ki pugidi pugidi.
17 ty genom Moses blev lagen given, men nåden och sanningen hava kommit genom Jesus Kristus.
Kelima Musa n den cuani li bali maama, ama Jesu kilisiti n cuani li hanbili leni imoamoani.
18 Ingen har någonsin sett Gud; den enfödde Sonen, som är i Faderns sköte, han har kungjort vad Gud är.
kelima oba kuli ki maani ki le U Tienu, ama obijua yua n ye okani yogunu kuli, n cua ki doagidi o niba siiga ki teni ke bi bandi o.
19 Och detta är vad Johannes vittnade, när judarna hade sänt till honom präster och leviter från Jerusalem för att fråga honom vem han var.
Jan n den cua ki tiedi laa siedi yaa yogunu, Jufinba yaaba n ye Jelusalema den soani bi kopadicianba leni lefi buolu yaaba, ke ban buali o yaa bualu n tiena: A tie ŋme yo?
20 Han svarade öppet och förnekade icke; han sade öppet: "Jag är icke Messias."
Jan den doagidi ki waani ba imoamoani ki yedi: Mini ka tie Kilisiti.
21 Åter frågade de honom: "Vad är du då? Är du Elias?" Han svarade: "Det är jag icke." -- "Är du Profeten?" Han svarade: "Nej."
Bi den buali o ki yedi anan tie ŋme? Elia bi? O den yedi: Mii tie Elia. Bi den buali o nan tie o sawalipualo bi? O den yedi ba: A-a.
22 Då sade de till honom: "Vem är du då? Säg oss det, så att vi kunna giva dem svar, som hava sänt oss. Vad säger du om dig själv?"
Bi den yedi o: Lanwani a nan tie ŋme yo? K e ti bua ki ban waani yaaba n soani ti. A yedi ayuli po be?
23 Han svarade: "Jag är rösten av en som ropar i öknen: 'Jämnen vägen för Herren', såsom profeten Esaias sade."
O den yedi ke o tie Yua n kpaani mi fanpienma nni ki tua: «Naadi mani o Diedo sanu.» Nani Esayi n den yedi maama.
24 Och männen voro utsända ifrån fariséerna.
Ban den soani yaaba yeni den tie falisieninbe.
25 Och de frågade honom och sade till honom: "Varför döper du då, om du icke är Messias, ej heller Elias, ej heller Profeten?"
Bi go den buali o yaa buali n tiena: A yaa tie Kilisiti, kaa go tie Elia, ki naa go tie o sawalipualo mo be yaapo ke nan tendi bi niba mi walima?
26 Johannes svarade dem och sade: "Jag döper i vatten; men mitt ibland eder står en som I icke kännen:
Jan den guani ki yedi ba: Mini wani n tendi mi ñima yaa batisima, ama onilo ye yi siiga ke yii bani o. O baa cua n puoli.
27 han som kommer efter mig, vilkens skorem jag icke är värdig att upplösa."
Mii pundi baa yua n gbaani ki lodi o cacaagbansiama.
28 Detta skedde i Betania, på andra sidan Jordan, där Johannes döpte.
Lankuli den tieni betani judana kpenu kandima, Jan n den batisi bi niba naankani.
29 Dagen därefter såg han Jesus nalkas; då sade han: "Se, Guds Lamm, som borttager världens synd!
Lan den fii ki fa Jan den laa ke Jesu kpendi o kani o den yedi: Diidi mani one n tie U Tienu pebiga yua n ŋuudi ki ñandi handuna tuonbiadi.
30 Om denne var det som jag sade: 'Efter mig kommer en man som är före mig; ty han var förr än jag.'
Wani n tie min den baa yua, nitoa ba cua n puoli ki cie nni yeni, kelima o den ye hali ke n daa ye.
31 Och jag kände honom icke; men för att han skall bliva uppenbar för Israel, därför är jag kommen och döper i vatten."
Mii den bani, wan tie yua ama n cua ki batisi bi niba leni mi ñima ke wan doagidi Isalele yaaba po.
32 Och Johannes vittnade och sade: "Jag såg Anden såsom en duva sänka sig ned från himmelen; och han förblev över honom.
Jan den tieni yaa siedo n tiena: N den laa ke U Tienu fuoma yua ñani tanpoli, nani ki kpaajiega yeni ki jagini opo.
33 Och jag kände honom icke; men den som sände mig till att döpa i vatten, han sade till mig: 'Den över vilken du får se Anden sänka sig ned och förbliva, han är den som döper i helig ande.'
Mii kpa bani o, ama yua n den soani nni ke min batisi bi niba, mi ñima nni yeni den yedi nni: Han baa le ke U Tienu fuoma yua jiidi ki jagini yua yaapo yeni wani n baa batisi bi niba leni U Tienu fuoma yua.
34 Och jag har sett det, och jag har vittnat att denne är Guds Son."
N laa yo ki tieni siedi ke o tie U Tienu Bijua.
35 Dagen därefter stod Johannes åter där med två av sina lärjungar.
Li fii faama Jan go di ye li kani leni o hoadikaaba siiga bonbalie.
36 När då Jesus kom gående, såg Johannes på honom och sade: "Se, Guds Lamm!"
ki laa ke Jesu cuoni ki baa pedi ke o yedi: One n tie U Tienu pebiga.
37 Och de två lärjungarna hörde hans ord och följde Jesus.
Jan hoadikaliediba den gbadi wan yedi yaala ki fii ki hoadi Jesu.
38 Då vände sig Jesus om, och när han såg att de följde honom, frågade han dem: "Vad viljen I?" De svarade honom: "Rabbi" (det betyder mästare) "var bor du?"
Jesu den gbegidi ki nuali ki sua ke bi hua o, ke o yedi ba: Yi lingi be? Bi den guani ki yedi o labi, lani n tie canbaa a denpo ye le yo?
39 Han sade till dem: "Kommen och sen." Då gingo de med honom och sågo var han bodde; och de stannade den dagen hos honom. -- Detta skedde vid den tionde timmen.
O den yedi ba: Cua mani yi baan le, bi den yegi leni o ki ban laa o deni n ye naani, li den tie liyenlebidili yogunu bi den sedi leni o laa juagu kuli.
40 En av de två som hade hört var Johannes sade, och som hade följt Jesus, var Andreas, Simon Petrus' broder.
Andile Simono Pieli waalo den tie yaa niliediba n den gbadi Jan maama ki hoadi Jesu yeni siiga yendo.
41 Denne träffade först sin broder Simon och sade till honom: "Vi hava funnit Messias" (det betyder detsamma som Kristus).
Wani n den kpa tuogi o ciamo Simono ki yedi o: Ti laa Mesia, lani n tie U Tienu n gandi yua.
42 Och han förde honom till Jesus. Då såg Jesus på honom och sade: "Du är Simon, Johannes' son; du skall heta Cefas" (det betyder detsamma som Petrus).
O den gedini o Jesu kani. Jesu den nuali o ki yedi o: A tie Simono Jonasa bijua, a ji baa yi sefa yo yaala n bua ki yedi Pieli.
43 Dagen därefter ville Jesus gå därifrån till Galileen, och han träffade då Filippus. Och Jesus sade till honom: "Följ mig."
Lan den fii ki fa Jesu den jagi ke o baa gedi Galile. O den tuogi leni Filipi ki yedi o: ŋoadi nni.
44 Och Filippus var från Betsaida, Andreas' och Petrus' stad.
Filipi den tie Betisayida yua, Pieli leni Andile moko n den ñani yaa dogu.
45 Filippus träffade Natanael och sade till honom: "Den som Moses har skrivit om i lagen och som profeterna hava skrivit om, honom hava vi funnit, Jesus, Josefs son, från Nasaret."
Filipi n den tuogi leni Nataneli ki yedi o: Ti laa Musa n den diani yua yaa maama li balimaama nni yeni, bi sawalipuaba n den maadi yua yaa maama yeni lani n tie Jesu Nasaleti Josefi bijua.
46 Natanael sade till honom: "Kan något gott komma från Nasaret?" Filippus svarade honom: "Kom och se."
Nataneli den yedi o: Naani yaala n hani baa fidi ki ña nasaleti? Filipi den yedi o: Cua ki ban le.
47 När nu Jesus såg Natanael nalkas, sade han om honom: "Se, denne är en rätt israelit, i vilken icke finnes något svek."
Jesu den laa Nataneli ke o kpendi o kani, o den yedi one tie Isalele buolu yua moamoani tudima ki ye oniinni baa waamu.
48 Natanael frågade honom: "Huru kunna du känna mig?" Jesus svarade och sade till honom: "Förrän Filippus kallade dig, såg jag dig, där du var under fikonträdet."
Nataneli den buali o, a bandini hali le? Jesu den guani ki yedi o: Hali ke Filipi ki yini a, han bi ye bu kankanbu tinga yeni n bi nua a.
49 Natanael svarade honom: "Rabbi, du är Guds Son, du är Israels konung."
Nataneli den guani ki yedi o: Labi lani n tie canbaa a tie U Tienu Bijua fini n tie Isalele yaaba bado.
50 Jesus svarade och sade till honom: "Eftersom jag sade dig att jag såg dig under fikonträdet, tror du? Större ting än vad detta är skall du få se."
Jesu den guani ki yedi o: Kelima n yedi a ke n bi nua ha bu kankanbu tinga lane ke a daani, ama a go baa la yaala n cie yeni.
51 Därefter sade han till honom: "Sannerligen, sannerligen säger jag eder: I skolen få se himmelen öppen och Guds änglar fara upp och fara ned över Människosonen."
O go den yedi o: Imoamoani imoamoani kani n yedi yi ke dinla liiga yi baa le ke tanpoli luodi ke U Tienu Malekinba do tanpoli ki go jii O joa Bijua po.
