< Joel 3 >

1 Ty se, i de dagarna och på den tiden, då jag åter upprättar Juda och Jerusalem,
Hiche thilsoh laitah ding chu Pakaiyin aseije, “Chuteng chuleh keiman Juda gamsung leh Jerusalem khopi hamphatna kasemphat teng,
2 då skall jag samla tillhopa alla hednafolk och föra dem ned till Josafats dal, och där skall jag hålla dom över dem, för mitt folks och min arvedels, Israels, skull, därför att de hava förskingrat dem bland hedningarna och utskiftat mitt land.
Leiset pumpia galmi jouse Jehosaphet phaichama kakhop khom ding, Hichea chu thu katan ding ahi. Ajeh chu amahon Israel nam hi namtin vaipi laha alhoh thangsoh keiuvin, ka gamsung geijin akihomtauve”.
3 Ja, de hava kastat lott om mitt folk, gossarna hava de givit såsom betalning åt skökor, och flickorna hava de sålt för vin, som de hava druckit upp.
Chuleh kamite chu soh dingin vang asanuvin, pasal chapang ho jong numei noti ho toh akilhehjiuvin, nungah khat geijin jong lengpitwi man din akijohjiuve, chule lengpitwi chu akham sasan adon jiuve.
4 Och du, Tyrus, och du, Sidon, och I, Filisteens alla kretsar, vad förehaven också I mot mig? Haven I något att vedergälla mig för, eller är det I som viljen begynna något mot mig? Snart och med hast skall jag låta det I haven gjort komma tillbaka över edra egna huvuden,
Kei douna a ipibol nahiuvem, Tur le Sidon gam chule Philistia? Kei dinga nangho hi ipia kibol nahiuvem? Kei chunga phula dinga kigong nahiuvem? Nanghon kachunga phulah ding nagotuva ahileh, keiman jong natohnau chu hetman loukaha nachunguva ka sunlhahpeh diu ahi.
5 eftersom I haven tagit mitt silver och mitt guld och fört mina skönaste klenoder in i edra palats,
Ajeh chu nanghon keima dangka leh sana nalauvin, kakhol tupsa thil manlutah tah ho jeng jong na pomanguvin gamchom mite indoi houna a na koitauve.
6 och eftersom I haven sålt Judas och Jerusalems barn åt Javans barn, till att föras långt bort ifrån sitt land.
Nanghon Juda mite le Jerusalem khomite chu Greek mite henga na joh monguvin, gamgi kal lang peha nathah mong sohtauve.
7 Se, jag skall kalla dem åter från den ort dit I haven sålt dem; och det som I haven gjort skall jag låta komma tillbaka över edra egna huvuden.
Ahin lah keiman na johmong namun uva kona ka nung lah kit ding ahi.
8 Jag skall sälja edra söner och döttrar i Juda barns hand, och de skola sälja dem till sabéerna, folket i fjärran land. Ty så har HERREN talat.
Keiman nachateu numeiho le pasalho jong Juda mite koma ka joh doha, amahon Jong hetphah lou Seba gam mite henga ajoh mong kit diu ahi. Ajeh chu Pakai keiman kana seisa ahitai.
9 Ropen ut detta bland hednafolken, båden upp dem till helig strid. Manen på hjältarna, må alla stridsmännen komma och draga framåt.
Gaphong jaluvin hiche namtin vaipi laha. “Galsat dingin kigontauvin, gollhang thahat jouse kikoudohun, mithahat gollhang jouse kitilkhou soh kei’uvin.
10 Smiden edra plogbillar till svärd och edra vingårdsknivar till spjut; den svagaste må känna sig såsom en hjälte.
Na sehcha’u chemjamin kikhenun, na kangkuiju chu tengchan kikhen unlang, milhasam tah jong chun “Galhat kahije” tin seijuhen.
11 Skynden att komma, alla I folk har omkring, och samlen eder tillhopa. Sänd, o HERRE, ditned dina hjältar.
Kintahin kikhom loiyun, akimvella um natin vaipi jouse phaichama hung kihom loiyun. Chuleh tun, Aw Pakai nagal mite koudoh in.
12 Ja, må hednafolken resa sig och draga åstad till Josafats dal; ty där skall jag sitta till doms över alla folk häromkring.
Namtin vaipi amaho leh amaho hungkon uhen, Jehosaphet phaicham a Kijot uhen, Keima, Pakai in hichea chu katouva Thu katan ding ahi.
13 Låten lien gå, ty skörden är mogen. Kommen och trampen, ty pressen är full; presskaren flöda över, så stor är ondskan där.
Koite kigotin chang-at ding aminin akuitai. Hung inlang lengpiga hung chilin, lengpiga chilna adimsoh tai. Bel le kong jouse jong aletlha soh tai. Ajeh chu hiche mite agit louna’u anasa behseh jengin ahi.
14 Skaror hopa sig i Domens dal; ty HERRENS dag är nära i Domens dal.
Thutanna phaicham a asang asangin angah tai, Pakai nikho chu hung lhungvah ding ahitai.
15 Solen och månen förmörkas, och stjärnorna mista sitt sken.
Nisa le lhathah hung thim ding, chule ahsi ho jong vahta louding ahi.
16 Och HERREN upphäver ett rytande från Sion, och från Jerusalem låter han höra sin röst, så att himmelen och jorden bäva. Men för sitt folk är HERREN en tillflykt och för Israels barn ett värn.
Pakai Awgin Ziona kithong ding chuleh Jerusalema kona keh lhading chuleh Van le leiset kiling ding, ahin Pakai chu amite kiselna hiding, Israel mite dinga kiselna kulpi hiding ahi.
17 Och I skolen förnimma att jag är HERREN, eder Gud, som bor på Sion, mitt heliga berg. Och Jerusalem skall vara en helgad plats och främlingar skola icke mer draga ditin.
Hiteng chuleh keima na Pakai na Pathenu, Zion lhang thenga cheng kahi neihetdoh dingu ahi. Jerusalem a imatih chana theng jing jeng ding, chuleh gamchoma galmiten imatih chana ajo lou ding ahi.
18 På den tiden skall det ske att bergen drypa av druvsaft och höjderna flöda av mjölk; och alla bäckar i Juda skola flöda av vatten. Och en källa skall rinna upp i HERRENS hus och vattna Akaciedalen.
Hiche nikho teng chuleh mol chunga kona Lengpitwi lhum hung longa, lhangdung jouse jong bongnoi hung long ding. Juda gamsung’a vacha hom jouse twi dim soha, Jerusalem Pakai Hou in Thenga kona, Acacias phaicham geija hung long lha ding ahi.
19 Men Egypten skall bliva en ödemark, och Edom skall varda en öde öken därför att de hava övat våld mot Juda barn och utgjutit oskyldigt blod i sitt land.
Ahinlah Egyp gamsung ahom keova hung lum ding, Edom jong ahom keova Gamthip hung soh ding, ajeh chu amahon Juda mite chu pumhat jengin anaboluvin, agamsung uva themmona bei mite thisan anasouvin ahi.
20 Sedan skall Juda trona evinnerligen, och Jerusalem från släkte till släkte.
“Ahinlah Juda gamhi a imatih chana amite dimset ding, chuleh Jerusalem Jong akhang khanga amiten kichenpi ding ahi.
21 Och jag skall utplåna deras blodskulder, dem som jag icke allaredan har utplånat. Och HERREN skall förbliva boende på Sion.
Keiman kamite asuhkhel nau ka ngaidam ding chuleh keima Pakai in Jerusalem a, ka mite jouse toh ka in ka sah ding ahi.”

< Joel 3 >