Job 8
1 Därefter tog Bildad från Sua till orda och sade:
Então respondeu Bildad o suhita, e disse:
2 Huru länge vill du hålla på med sådant tal och låta din muns ord komma såsom en väldig storm?
Até quando falarás tais coisas, e as razões da tua boca serão como um vento impetuoso?
3 Skulle väl Gud kunna kränka rätten? Kan den Allsmäktige kränka rättfärdigheten?
Porventura perverteria Deus o direito? e perverteria o Todo-poderoso a justiça?
4 Om dina barn hava syndat mot honom och han gav dem i sina överträdelsers våld,
Se teus filhos pecaram contra ele, também ele os lançou na mão da sua transgressão.
5 så vet, att om du själv söker Gud och beder till den Allsmäktige om misskund,
Mas, se tu de madrugada buscares a Deus, e ao Todo-poderoso pedires misericórdia,
6 då, om du är ren och rättsinnig, ja, då skall han vakna upp till din räddning och upprätta din boning, så att du bor där i rättfärdighet;
Se fores puro e reto, certamente logo despertará por ti, e restaurará a morada da tua justiça.
7 och så skall din första tid synas ringa, då nu din sista tid har blivit så stor.
O teu princípio, na verdade, terá sido pequeno, porém o teu último estado crescerá em extremo.
8 Ty fråga framfarna släkten, och akta på vad fäderna hava utrönt
Porque, pergunta agora às gerações passadas: e prepara-te para a inquirição de seus pais
9 -- vi själva äro ju från i går och veta intet, en skugga äro våra dagar på jorden;
Porque nós somos de ontem, e nada sabemos; porquanto nossos dias sobre a terra são como a sombra.
10 men de skola undervisa dig och säga dig det, ur sina hjärtan skola de hämta fram svar:
Porventura não te ensinarão eles, e não te falarão, e do seu coração não tirarão razões?
11 "Icke kan röret växa högt, där marken ej är sank, eller vassen skjuta i höjden, där vatten ej finnes?
Porventura sobe o junco sem lodo? ou cresce a espadana sem água?
12 Nej, bäst den står grön, ej mogen för skörd, måste den då vissna, före allt annat gräs.
Estando ainda na sua verdura, ainda que a não cortem, todavia antes de qualquer outra erva se seca.
13 Så går det alla som förgäta Gud; den gudlöses hopp måste varda om intet.
Assim são as veredas de todos quantos se esquecem de Deus: e a esperança do hipócrita perecerá.
14 Ty hans tillförsikt visar sig bräcklig och hans förtröstan lik spindelns väv.
Cuja esperança fica frustrada: e a sua confiança será como a teia de aranha.
15 Han förlitar sig på sitt hus, men det har intet bestånd; han tryggar sig därvid, men det äger ingen fasthet.
Encostar-se-á à sua casa, mas não se terá firme: apegar-se-á a ela, mas não ficará em pé.
16 Lik en frodig planta växer han i solens sken, ut över lustgården sträcka sig hans skott;
Está sumarento antes que venha o sol, e os seus renovos saem sobre o seu jardim;
17 kring stenröset slingra sig hans rötter, mellan stenarna bryter han sig fram.
As suas raízes se entrelaçam junto à fonte, para o pedregal atenta.
18 Men när så Gud rycker bort honom från hans plats, då förnekar den honom: 'Aldrig har jag sett dig.'
Absorvendo-o ele do seu lugar, nega-lo-á este, dizendo: Nunca te vi?
19 Ja, så går det med hans levnads fröjd, och ur mullen få andra växa upp."
Eis que este é alegria do seu caminho, e outros brotarão do pó.
20 Se, Gud föraktar icke den som är ostrafflig, han håller ej heller de onda vid handen.
Eis que Deus não rejeitará ao reto; nem toma pela mão aos malfeitores:
21 Så bida då, till dess han fyller din mun med löje och dina läppar med jubel.
Até que de riso te encha a boca, e os teus lábios de jubilação.
22 De som hata dig varda då höljda med skam, och de ogudaktigas hyddor skola ej mer vara till.
Teus aborrecedores se vestirão de confusão, e a tenda dos ímpios não existirá mais.
