Job 8
1 Därefter tog Bildad från Sua till orda och sade:
Shuhi tami Bildad ni a pathung teh,
2 Huru länge vill du hålla på med sådant tal och låta din muns ord komma såsom en väldig storm?
Nâsittouh maw he e hnonaw heh dei han, na pahni dawk hoi ka tâcawt e lawk hah athakaawme kahlî patetlah ao han.
3 Skulle väl Gud kunna kränka rätten? Kan den Allsmäktige kränka rättfärdigheten?
Cathut ni kalan hoeh lah lawk a ceng boimaw, nahoeh pawiteh, Athakasaipounge ni, lannae a kamlang takhai boimaw.
4 Om dina barn hava syndat mot honom och han gav dem i sina överträdelsers våld,
Na capanaw ni ama taranlahoi yon awh pawiteh, kâtapoenae kecu dawk a tâkhawng han.
5 så vet, att om du själv söker Gud och beder till den Allsmäktige om misskund,
Cathut hah atangcalah hoi, na tawng teh, Athakasaipounge koevah, kâheinae na sak pawiteh,
6 då, om du är ren och rättsinnig, ja, då skall han vakna upp till din räddning och upprätta din boning, så att du bor där i rättfärdighet;
Tamikathoung tamikalan lah na awm pawiteh, nang hanelah atu roeroe thaw vaiteh, lanae hmuen koe hawinae na coe sak han.
7 och så skall din första tid synas ringa, då nu din sista tid har blivit så stor.
Na kamtawngnae a thoung nakunghai, na poutnae a len katang han.
8 Ty fråga framfarna släkten, och akta på vad fäderna hava utrönt
Bangkongtetpawiteh, pahrennae hoi a yan e hnonaw hah pakhingpalang haw, na mintoenaw ni a hmu e hnonaw hah pouk haw.
9 -- vi själva äro ju från i går och veta intet, en skugga äro våra dagar på jorden;
Bangkongtetpawiteh, paduem e tami la o awh teh, banghai panuek awh hoeh. Bangdawk tetpawiteh, talai van e hnin tha naw teh, tâhlip patetlah doeh ao.
10 men de skola undervisa dig och säga dig det, ur sina hjärtan skola de hämta fram svar:
Ahnimae lungthin thung hoi ka tâcawt e lawknaw ni, na dei pouh awh teh, na cangkhai hoeh namaw.
11 "Icke kan röret växa högt, där marken ej är sank, eller vassen skjuta i höjden, där vatten ej finnes?
Tuinawk laipalah lungpum a roung thai han namaw. Tui laipalah capi teh a roung thai han namaw.
12 Nej, bäst den står grön, ej mogen för skörd, måste den då vissna, före allt annat gräs.
A hring nah tâtueng hoeh nakunghai, alouke akungnaw hlak palang a kamyai.
13 Så går det alla som förgäta Gud; den gudlöses hopp måste varda om intet.
Cathut kapahnimnaw e a lamthung teh, hot patetlah ao. Tami kahawihoehnaw e ngaihawinae teh a kahma han.
14 Ty hans tillförsikt visar sig bräcklig och hans förtröstan lik spindelns väv.
A kâuepkhai awh e teh, tâkhawng pouh lah ao han, a kâuepkhainae teh, Bombarui patetlah doeh ao.
15 Han förlitar sig på sitt hus, men det har intet bestånd; han tryggar sig därvid, men det äger ingen fasthet.
A im dawk a kamngawi ei kangdout thai hoeh. Kacakcalah a kuet ei pou cak thai ma hoeh.
16 Lik en frodig planta växer han i solens sken, ut över lustgården sträcka sig hans skott;
Khobetnae koe dikkahringcala a roung teh, a kangnaw ni takha koung tahloi awh.
17 kring stenröset slingra sig hans rötter, mellan stenarna bryter han sig fram.
A tangpha ni talung khakdeng teh, talung um vah a tangpha a payang nahane a tawng.
18 Men när så Gud rycker bort honom från hans plats, då förnekar den honom: 'Aldrig har jag sett dig.'
Amae hmuen koehoi phawk lah ao torei teh, pou kacak mahoeh, telah a kâpahnawt han.
19 Ja, så går det med hans levnads fröjd, och ur mullen få andra växa upp."
Khenhaw! het hateh, lunghawinae lamthung lah a o, talai dawk hoi aloukenaw hah a pâw han.
20 Se, Gud föraktar icke den som är ostrafflig, han håller ej heller de onda vid handen.
Khenhaw! Cathut ni toun han kaawm hoeh e na tâkhawng hoeh vaiteh, thoe ka sak e teh kangdout sak mahoeh.
21 Så bida då, till dess han fyller din mun med löje och dina läppar med jubel.
Na kâko teh panuinae hoi akawi sak vaiteh, na pahni hai lunghawinae lawk hoi akawi sak han.
22 De som hata dig varda då höljda med skam, och de ogudaktigas hyddor skola ej mer vara till.
Nang kahmuhmanaw hah yeiraipo sak vaiteh, tamikathoutnaw e rim teh awm mahoeh toe telah a ti.
