Job 5
1 Ropa fritt; vem finnes, som svarar dig, och till vilken av de heliga kan du vända dig?
AHORA pues da voces, si habrá quien te responda; ¿y á cuál de los santos te volverás?
2 Se, dåren dräpes av sin grämelse, och den fåkunnige dödas av sin bitterhet.
Es cierto que al necio la ira lo mata, y al codicioso consume la envidia.
3 Jag såg en dåre, fast var han rotad, men plötsligt måste jag ropa ve över hans boning.
Yo he visto al necio que echaba raíces, y en la misma hora maldije su habitación.
4 Ty hans barn gå nu fjärran ifrån frälsning, de förtrampas i porten utan räddning.
Sus hijos estarán lejos de la salud, y en la puerta serán quebrantados, y no habrá quien los libre.
5 Av hans skörd äter vem som är hungrig, den rövas bort, om och hägnad med törnen; efter hans rikedom gapar ett giller.
Su mies comerán los hambrientos, y sacaránla de entre las espinas, y los sedientos beberán su hacienda.
6 Ty icke upp ur stoftet kommer fördärvet, ej ur marken skjuter olyckan upp;
Porque la iniquidad no sale del polvo, ni la molestia brota de la tierra.
7 nej, människan varder född till olycka, såsom eldgnistor måste flyga mot höjden.
Empero como las centellas se levantan para volar por [el aire], así el hombre nace para la aflicción.
8 Men vore det nu jag, så sökte jag nåd hos Gud, åt Gud hemställde jag min sak,
Ciertamente yo buscaría á Dios, y depositaría en él mis negocios:
9 åt honom som gör stora och outrannsakliga ting, under, flera än någon kan räkna,
El cual hace cosas grandes é inescrutables, y maravillas que no tienen cuento:
10 åt honom som låter regnet falla på jorden och sänder vatten ned över markerna,
Que da la lluvia sobre la haz de la tierra, y envía las aguas por los campos:
11 när han vill upphöja de ringa och förhjälpa de sörjande till frälsning.
Que pone los humildes en altura, y los enlutados son levantados á salud:
12 Han är den som gör de klokas anslag om intet, så att deras händer intet uträtta med förnuft;
Que frustra los pensamientos de los astutos, para que sus manos no hagan nada:
13 han fångar de visa i deras klokskap och låter de illfundiga förhasta sig i sina rådslag:
Que prende á los sabios en la astucia de ellos, y el consejo de los perversos es entontecido;
14 mitt på dagen råka de ut för mörker och famla mitt i ljuset, likasom vore det natt.
De día se topan con tinieblas, y en mitad del día andan á tientas como de noche:
15 Så frälsar han från deras tungors svärd, han frälsar den fattige ur den övermäktiges hand.
Y libra de la espada al pobre, de la boca de los impíos, y de la mano violenta;
16 Den arme kan så åter hava ett hopp, och orättfärdigheten måste tillsluta sin mun.
Pues es esperanza al menesteroso, y la iniquidad cerrará su boca.
17 Ja, säll är den människa som Gud agar; den Allsmäktiges tuktan må du icke förkasta.
He aquí, bienaventurado es el hombre á quien Dios castiga: por tanto no menosprecies la corrección del Todopoderoso.
18 Ty om han och sargar, så förbinder han ock, om han slår, så hela ock hans händer.
Porque él es el que hace la llaga, y él [la] vendará: él hiere, y sus manos curan.
19 Sex gånger räddar han dig ur nöden, ja, sju gånger avvändes olyckan från dig.
En seis tribulaciones te librará, y en la séptima no te tocará el mal.
20 I hungerstid förlossar han dig från döden och i krig undan svärdets våld.
En el hambre te redimirá de la muerte, y en la guerra de las manos de la espada.
21 När tungor svänga gisslet, gömmes du undan; du har intet att frukta, när förhärjelse kommer.
Del azote de la lengua serás encubierto; ni temerás de la destrucción cuando viniere.
22 Ja, åt förhärjelse och dyr tid kan du då le, för vilddjur behöver du ej heller känna fruktan;
De la destrucción y del hambre te reirás, y no temerás de las bestias del campo:
23 ty med markens stenar står du i förbund, och med djuren på marken har du ingått fred.
Pues aun con las piedras del campo tendrás tu concierto, y las bestias del campo te serán pacíficas.
24 Och du får se huru din hydda står trygg; när du synar din boning, saknas intet däri.
Y sabrás que hay paz en tu tienda; y visitarás tu morada, y no pecarás.
25 Du får ock se huru din ätt förökas, huru din avkomma bliver såsom markens örter.
Asimismo echarás de ver que tu simiente es mucha, y tu prole como la hierba de la tierra.
26 I graven kommer du, när du har hunnit din mognad, såsom sädesskylen bärgas, då dess tid är inne.
Y vendrás en la vejez á la sepultura, como el montón de trigo que se coge á su tiempo.
27 Se, detta hava vi utrannsakat, och så är det; hör därpå och betänk det väl.
He aquí lo que hemos inquirido, lo cual es así: óyelo, y juzga tú para contigo.
