< Job 5 >

1 Ropa fritt; vem finnes, som svarar dig, och till vilken av de heliga kan du vända dig?
¡Clama ahora! ¿Habrá quién te responda? ¿A cuál de los santos acudirás?
2 Se, dåren dräpes av sin grämelse, och den fåkunnige dödas av sin bitterhet.
Porque la ira mata al necio, y la envidia mata al simple.
3 Jag såg en dåre, fast var han rotad, men plötsligt måste jag ropa ve över hans boning.
Vi al necio que echaba raíces, y al instante maldije su vivienda.
4 Ty hans barn gå nu fjärran ifrån frälsning, de förtrampas i porten utan räddning.
Sus hijos están lejos de toda seguridad. Son aplastados en la puerta y no habrá quién los defienda.
5 Av hans skörd äter vem som är hungrig, den rövas bort, om och hägnad med törnen; efter hans rikedom gapar ett giller.
Su cosecha la devoran los hambrientos y aun la sacan de entre los espinos. Los sedientos sorben su hacienda.
6 Ty icke upp ur stoftet kommer fördärvet, ej ur marken skjuter olyckan upp;
Porque la aflicción no sale del polvo, ni el sufrimiento brota de la tierra,
7 nej, människan varder född till olycka, såsom eldgnistor måste flyga mot höjden.
sino el hombre nace para la aflicción, como las chispas salen hacia arriba.
8 Men vore det nu jag, så sökte jag nåd hos Gud, åt Gud hemställde jag min sak,
Ciertamente yo buscaría a ʼElohim y encomendaría a Él mi causa,
9 åt honom som gör stora och outrannsakliga ting, under, flera än någon kan räkna,
Quien hace cosas grandes e inescrutables, maravillas incontables.
10 åt honom som låter regnet falla på jorden och sänder vatten ned över markerna,
Él da la lluvia a la tierra y envía el agua sobre la superficie de los campos.
11 när han vill upphöja de ringa och förhjälpa de sörjande till frälsning.
Él exalta a los humildes y levanta a los enlutados a la seguridad.
12 Han är den som gör de klokas anslag om intet, så att deras händer intet uträtta med förnuft;
Frustra los pensamientos de los astutos para que nada hagan sus manos y
13 han fångar de visa i deras klokskap och låter de illfundiga förhasta sig i sina rådslag:
atrapa a los sabios en su astucia. Frustra los designios del perverso.
14 mitt på dagen råka de ut för mörker och famla mitt i ljuset, likasom vore det natt.
Tropiezan de día con la oscuridad y a mediodía andan a tientas como de noche.
15 Så frälsar han från deras tungors svärd, han frälsar den fattige ur den övermäktiges hand.
Así libra al pobre de la espada, de la boca de los poderosos y de su mano.
16 Den arme kan så åter hava ett hopp, och orättfärdigheten måste tillsluta sin mun.
El necesitado conserva la esperanza. La perversidad cierra su boca.
17 Ja, säll är den människa som Gud agar; den Allsmäktiges tuktan må du icke förkasta.
Dichoso el hombre a quien ʼElohim disciplina. No menosprecies la corrección de ʼEL-Shadday,
18 Ty om han och sargar, så förbinder han ock, om han slår, så hela ock hans händer.
porque Él hace la herida, pero también la venda. Hiere, pero sus manos sanan.
19 Sex gånger räddar han dig ur nöden, ja, sju gånger avvändes olyckan från dig.
Te librará de seis tribulaciones, y aun en la séptima no te tocará el mal.
20 I hungerstid förlossar han dig från döden och i krig undan svärdets våld.
Durante la hambruna te librará de la muerte, y del poder de la espada en la guerra.
21 När tungor svänga gisslet, gömmes du undan; du har intet att frukta, när förhärjelse kommer.
Estarás escondido del azote de la lengua, y no temerás cuando venga la destrucción.
22 Ja, åt förhärjelse och dyr tid kan du då le, för vilddjur behöver du ej heller känna fruktan;
Te reirás de la destrucción y de la hambruna y no temerás a las fieras del campo,
23 ty med markens stenar står du i förbund, och med djuren på marken har du ingått fred.
pues aun con las piedras del campo harás pacto, y las bestias del campo tendrán paz contigo.
24 Och du får se huru din hydda står trygg; när du synar din boning, saknas intet däri.
Sabrás que hay paz en tu tienda. Nada te faltará cuando revises tu morada.
25 Du får ock se huru din ätt förökas, huru din avkomma bliver såsom markens örter.
Verás también que tu descendencia es numerosa y tu prole como la hierba de la tierra.
26 I graven kommer du, när du har hunnit din mognad, såsom sädesskylen bärgas, då dess tid är inne.
Irás a la tumba en la vejez, como la gavilla de trigo que se recoge a su tiempo.
27 Se, detta hava vi utrannsakat, och så är det; hör därpå och betänk det väl.
Mira que esto lo investigamos, es así. Óyelo, y conócelo por ti mismo.

< Job 5 >