Job 5
1 Ropa fritt; vem finnes, som svarar dig, och till vilken av de heliga kan du vända dig?
Appelle donc! Y aura-t-il quelqu’un qui te réponde? Vers lequel des saints te tourneras-tu?
2 Se, dåren dräpes av sin grämelse, och den fåkunnige dödas av sin bitterhet.
La colère tue l’insensé, et l’emportement fait mourir le fou.
3 Jag såg en dåre, fast var han rotad, men plötsligt måste jag ropa ve över hans boning.
J’ai vu l’insensé étendre ses racines, et soudain j’ai maudit sa demeure.
4 Ty hans barn gå nu fjärran ifrån frälsning, de förtrampas i porten utan räddning.
Plus de salut pour ses fils; on les écrase à la porte, et personne ne les défend.
5 Av hans skörd äter vem som är hungrig, den rövas bort, om och hägnad med törnen; efter hans rikedom gapar ett giller.
L’homme affamé dévore sa moisson, il franchit la haie d’épines et l’emporte; l’homme altéré engloutit ses richesses.
6 Ty icke upp ur stoftet kommer fördärvet, ej ur marken skjuter olyckan upp;
Car le malheur ne sort pas de la poussière, et la souffrance ne germe pas du sol,
7 nej, människan varder född till olycka, såsom eldgnistor måste flyga mot höjden.
de telle sorte que l’homme naisse pour la peine, comme les fils de la foudre pour élever leur vol.
8 Men vore det nu jag, så sökte jag nåd hos Gud, åt Gud hemställde jag min sak,
A ta place, je me tournerais vers Dieu, c’est vers lui que je dirigerais ma prière.
9 åt honom som gör stora och outrannsakliga ting, under, flera än någon kan räkna,
Il fait des choses grandes, qu’on ne peut sonder; des prodiges qu’on ne saurait compter.
10 åt honom som låter regnet falla på jorden och sänder vatten ned över markerna,
Il verse la pluie sur la terre, il envoie les eaux sur les campagnes,
11 när han vill upphöja de ringa och förhjälpa de sörjande till frälsning.
il exalte ceux qui sont abaissés, et les affligés retrouvent le bonheur.
12 Han är den som gör de klokas anslag om intet, så att deras händer intet uträtta med förnuft;
Il déjoue les projets des perfides, et leurs mains ne peuvent réaliser leurs complots.
13 han fångar de visa i deras klokskap och låter de illfundiga förhasta sig i sina rådslag:
Il prend les habiles dans leur propre ruse, et renverse les conseils des hommes astucieux.
14 mitt på dagen råka de ut för mörker och famla mitt i ljuset, likasom vore det natt.
Durant le jour, ils rencontrent les ténèbres; en plein midi, ils tâtonnent comme dans la nuit.
15 Så frälsar han från deras tungors svärd, han frälsar den fattige ur den övermäktiges hand.
Dieu sauve le faible du glaive de leur langue, et de la main du puissant.
16 Den arme kan så åter hava ett hopp, och orättfärdigheten måste tillsluta sin mun.
Alors l’espérance revient au malheureux; et l’iniquité ferme la bouche.
17 Ja, säll är den människa som Gud agar; den Allsmäktiges tuktan må du icke förkasta.
Heureux l’homme que Dieu châtie! Ne méprise donc pas la correction du Tout-Puissant.
18 Ty om han och sargar, så förbinder han ock, om han slår, så hela ock hans händer.
Car il fait la blessure, et il la bande; il frappe, et sa main guérit.
19 Sex gånger räddar han dig ur nöden, ja, sju gånger avvändes olyckan från dig.
Six fois il te délivrera de l’angoisse, et, à la septième, le mal ne t’atteindra pas.
20 I hungerstid förlossar han dig från döden och i krig undan svärdets våld.
Dans la famine, il te sauvera de la mort; dans le combat, des coups de l’épée.
21 När tungor svänga gisslet, gömmes du undan; du har intet att frukta, när förhärjelse kommer.
Tu seras à l’abri du fouet de la langue, tu seras sans crainte quand viendra la dévastation.
22 Ja, åt förhärjelse och dyr tid kan du då le, för vilddjur behöver du ej heller känna fruktan;
Tu te riras de la dévastation et de la famine, tu ne redouteras pas les bêtes de la terre.
23 ty med markens stenar står du i förbund, och med djuren på marken har du ingått fred.
Car tu auras une alliance avec les pierres des champs, et les bêtes de la terre seront en paix avec toi.
24 Och du får se huru din hydda står trygg; när du synar din boning, saknas intet däri.
Tu verras le bonheur régner sous ta tente; tu visiteras tes pâturages, et rien n’y manquera.
25 Du får ock se huru din ätt förökas, huru din avkomma bliver såsom markens örter.
Tu verras ta postérité s’accroître, et tes rejetons se multiplier comme l’herbe des champs.
26 I graven kommer du, när du har hunnit din mognad, såsom sädesskylen bärgas, då dess tid är inne.
Tu entreras mûr dans le tombeau, comme une gerbe qu’on enlève en son temps.
27 Se, detta hava vi utrannsakat, och så är det; hör därpå och betänk det väl.
Voilà ce que nous avons observé: c’est la vérité! Ecoute-le, et fais-en ton profit.
