Job 41

1 Kan du draga upp Leviatan med krok och med en metrev betvinga hans tunga?

“Ko za ka iya kama dodon ruwa da ƙugiyar kamar kifi ko kuma ka daure harshenta da igiya?

2 Kan du sätta en sävhank i hans nos eller borra en hake genom hans käft?

Za ka iya sa igiya a cikin hancinta ko kuma ka huda muƙamuƙanta da ƙugiya?

3 Menar du att han skall slösa på dig många böner eller tala till dig med mjuka ord?

Za tă ci gaba da roƙonka ka yi mata jinƙai? Ko za tă yi maka magana a hankali?

4 Att han skall vilja sluta fördrag med dig, så att du finge honom till din träl för alltid?

Za tă yi yarjejjeniya da kai don ka ɗauke ta tă zama baiwa gare ka dukan kwanakin ranta?

5 Kan du hava honom till leksak såsom en fågel och sätta honom i band åt dina tärnor?

Za ka yi wasa da ita kamar yadda za ka yi da tsuntsu? Ko za ka daure ta da tsirkiya domin bayinka mata?

6 Pläga fiskarlag köpslå om honom och stycka ut hans kropp mellan krämare?

’Yan kasuwa za su saye ta ko za su raba ta a tsakaninsu?

7 Kan du skjuta hans hud full med spjut och hans huvud med fiskharpuner?

Ko za ka iya huda fatarta da kibiya ka kuma huda kansa da māsu?

8 Ja, försök att bära hand på honom du skall minnas den striden och skall ej föra så mer.

In ka ɗora hannunka sau ɗaya a kanta za ka tuna da yaƙin da ba za ka sāke yi ba!

9 Nej, den sådant vågar, hans hopp bliver sviket, han fälles till marken redan vid hans åsyn.

Duk ƙoƙarin kama ta banza ne; ganin ta kawai abin tsoro ne.

10 Så oförvägen är ingen, att han törs reta denne. Vem vågar då sätta sig upp mot mig själv?

Ba wanda ya isa yă tsokane ta. Wane ne kuma ya isa yă yi tsayayya da ni?

11 Vem har först givit mig något, som jag alltså bör betala igen? Mitt är ju allt vad som finnes under himmelen.

Wane ne yake bi na bashi da dole in biya? Duk abin da yake ƙarƙashin sama nawa ne.

12 Jag vill ej höra upp att tala om hans lemmar, om huru väldig han är, och huru härligt han är danad.

“Ba zan daina magana game da gaɓoɓinta ba ƙarfinta da kuma kyan kamanninta ba.

13 Vem mäktar rycka av honom hans pansar? Vem vågar sig in mellan hans käkars par?

Wa zai iya tuɓe mata mayafinta? Wa zai iya shiga tsakanin ɓawonta.

14 Hans gaps dörrar, vem vill öppna dem? Runtom hans tänder bor ju förskräckelse.

Wa zai iya buɗe ƙofofin bakinta? Haƙoranta ma abin tsoro ne?

15 Stolta sitta på honom sköldarnas rader; hopslutna äro de med fast försegling.

An rufe bayanta da jerin garkuwoyi aka manne su sosai.

16 Tätt fogar sig den ena intill den andra, icke en vindfläkt tränger in mellan dem.

Suna kurkusa da juna yadda da ƙyar iska take iya wucewa tsakani.

17 Var och en håller ihop med den nästa, de gripa in i varandra och skiljas ej åt.

An haɗa su da juna sun mannu da juna kuma ba za a iya raba su ba.

18 När han fnyser, strålar det av ljus; hans blickar äro såsom morgonrodnadens ögonbryn.

Numfashinta yana fitar da wuta; idanunta kamar hasken zuwan safe.

19 Bloss fara ut ur hans gap, eldgnistor springa fram därur.

Wuta tana fitowa daga bakinta; tartsatsin wuta suna fitowa,

20 Från hans näsborrar utgår rök såsom ur en sjudande panna på bränslet.

Hayaƙi yana fitowa daga hancinta kamar daga tukunya mai tafasa a kan wutar itace.

21 Hans andedräkt framgnistrar eldkol, och lågor bryta fram ur hans gap.

Numfashinta yana sa garwashi yă kama wuta, harshen wuta yana fita daga bakinta.

22 På hans hals har kraften sin boning, och framför honom stapplar försagdhet.

Akwai ƙarfi a cikin wuyanta; razana tana wucewa a gabanta.

23 Själva det veka på hans buk är ett stadigt fogverk, det sitter orubbligt, såsom gjutet på honom.

Namanta yana da kauri a manne da juna; naman yana da tauri ba ya matsawa.

24 Hans hjärta är fast såsom sten, fast såsom bottenstenen i kvarnen.

Ƙirjinta yana da ƙarfi kamar dutse, da ƙarfi kamar dutsen niƙa.

25 När han reser sig, bäva hjältar, av ångest mista de all sans.

Sa’ad da ta tashi, manya suna tsorata; suna ja da baya.

26 Angripes han med ett svärd, så håller det ej stånd, ej heller spjut eller pil eller pansar.

Takobi ba ta iya yankanta, kibiya ko māshi ba sa iya huda ta.

27 Han aktar järn såsom halm och koppar såsom murket trä.

Ƙarfe kamar kara ne a wurinta tagulla kuma kamar ruɓaɓɓen katako ne a wurinta.

28 Bågskott skrämma honom ej bort, slungstenar förvandlas för honom till strå;

Māsu ba su sa ta tă gudu; jifar majajjawa kamar na ciyawa ne gare ta.

29 ja, stridsklubbor aktar han såsom strå, han ler åt rasslet av lansar.

Kulki a gare ta kamar ciyawa ne, tana dariyar wucewar māshi.

30 På sin buk bär han skarpa eggar, spår såsom av en tröskvagn ristar han i dyn.

Cikinta yana rufe a ɓawo masu ƙarfi, tana kabtar ƙasa in tana tafiya.

31 Han gör djupet sjudande som en gryta, likt en salvokokares kittel förvandlar han vattnet.

Tana sa zurfin kogi yă tafasa kamar tukunya, ta kuma sa teku yă zama kamar tukunyar man shafawa.

32 Bakom honom strålar vägen av ljus, djupet synes bära silverhår.

A bayanta ya bar haske kamar zurfin ruwan da yana kumfa.

33 Ja, på jorden finnes intet som är honom likt, otillgänglig för fruktan skapades han.

Ba wani abu kamar ta a duniya, halitta marar tsoro.

34 På allt vad högt är ser han med förakt, konung är han över alla stolta vilddjur.

Tana rena duk masu girman kai. Ita take mulki kan duk masu girman kai.”