Job 41
1 Kan du draga upp Leviatan med krok och med en metrev betvinga hans tunga?
Will you draw out? Leviathan with a fish hook and with a cord will you hold down? tongue its.
2 Kan du sätta en sävhank i hans nos eller borra en hake genom hans käft?
¿ Will you put a cord in nose its and with a hook will you pierce? jaw its.
3 Menar du att han skall slösa på dig många böner eller tala till dig med mjuka ord?
¿ Will it multiply to you supplications or? will it speak to you soft [words].
4 Att han skall vilja sluta fördrag med dig, så att du finge honom till din träl för alltid?
¿ Will it make a covenant with you will you take? it to a slave of perpetuity.
5 Kan du hava honom till leksak såsom en fågel och sätta honom i band åt dina tärnor?
¿ Will you play with it like bird and will you bind? it for girls your.
6 Pläga fiskarlag köpslå om honom och stycka ut hans kropp mellan krämare?
Will they bargain? on it partners will they divide? it between merchants.
7 Kan du skjuta hans hud full med spjut och hans huvud med fiskharpuner?
¿ Will you fill with harpoons hide its and with a spear of fish head its.
8 Ja, försök att bära hand på honom du skall minnas den striden och skall ej föra så mer.
Put on it hands your remember [the] battle may not you repeat.
9 Nej, den sådant vågar, hans hopp bliver sviket, han fälles till marken redan vid hans åsyn.
There! hope his it is proved a lie ¿ also because of appearance its everyone is thrown down.
10 Så oförvägen är ingen, att han törs reta denne. Vem vågar då sätta sig upp mot mig själv?
Not fierce that he will rouse it and who? that before me will he take his stand.
11 Vem har först givit mig något, som jag alltså bör betala igen? Mitt är ju allt vad som finnes under himmelen.
Who? has he confronted me and I may repay under all the heavens [belongs] to me it.
12 Jag vill ej höra upp att tala om hans lemmar, om huru väldig han är, och huru härligt han är danad.
(To it *Q(K)*) I will keep silent limbs its and [the] matter of strength and [the] grace of arrangement its.
13 Vem mäktar rycka av honom hans pansar? Vem vågar sig in mellan hans käkars par?
Who? has he uncovered [the] surface of clothing its in [the] doubling of halter its who? will he come.
14 Hans gaps dörrar, vem vill öppna dem? Runtom hans tänder bor ju förskräckelse.
[the] doors of Face its who? has he opened [is] around teeth its terror.
15 Stolta sitta på honom sköldarnas rader; hopslutna äro de med fast försegling.
Pride [is] rows of shields shut up a seal tight.
16 Tätt fogar sig den ena intill den andra, icke en vindfläkt tränger in mellan dem.
One on one they draw near and a breath not it goes between them.
17 Var och en håller ihop med den nästa, de gripa in i varandra och skiljas ej åt.
Each on brother its they are joined together they grasp one another and not they are separated.
18 När han fnyser, strålar det av ljus; hans blickar äro såsom morgonrodnadens ögonbryn.
Sneezing its it flashes forth light and eyes its [are] like [the] eyelids of dawn.
19 Bloss fara ut ur hans gap, eldgnistor springa fram därur.
From mouth its torches they go sparks of fire they escape.
20 Från hans näsborrar utgår rök såsom ur en sjudande panna på bränslet.
From nostrils its it goes forth smoke like a pot blown upon and bulrush[es].
21 Hans andedräkt framgnistrar eldkol, och lågor bryta fram ur hans gap.
Breath its coals it kindles and a flame from mouth its it goes forth.
22 På hans hals har kraften sin boning, och framför honom stapplar försagdhet.
In neck its it lodges strength and before it it leaps dismay.
23 Själva det veka på hans buk är ett stadigt fogverk, det sitter orubbligt, såsom gjutet på honom.
[the] hanging parts of Flesh its they cling hard to it not it is moved.
24 Hans hjärta är fast såsom sten, fast såsom bottenstenen i kvarnen.
Heart its [is] hard like a stone and hard like a mill-stone lower.
25 När han reser sig, bäva hjältar, av ångest mista de all sans.
From uprising its they are afraid mighty ones from crashing they are bewildered.
26 Angripes han med ett svärd, så håller det ej stånd, ej heller spjut eller pil eller pansar.
[one who] reaches It a sword not it is established a spear a dart and a javelin.
27 Han aktar järn såsom halm och koppar såsom murket trä.
It considers to straw iron to wood of rottenness bronze.
28 Bågskott skrämma honom ej bort, slungstenar förvandlas för honom till strå;
Not it makes flee it [the] son of a bow into chaff they are changed for it stones of a sling.
29 ja, stridsklubbor aktar han såsom strå, han ler åt rasslet av lansar.
Like chaff they are regarded a club so it may laugh to [the] shaking of a javelin.
30 På sin buk bär han skarpa eggar, spår såsom av en tröskvagn ristar han i dyn.
Under it [are] sharp points of potsherd[s] it spreads out a threshing sledge on mud.
31 Han gör djupet sjudande som en gryta, likt en salvokokares kittel förvandlar han vattnet.
It makes boil like pot [the] deep [the] sea it makes like pot of ointment.
32 Bakom honom strålar vägen av ljus, djupet synes bära silverhår.
Behind it it makes shine a path anyone considers [the] deep to grey hair.
33 Ja, på jorden finnes intet som är honom likt, otillgänglig för fruktan skapades han.
Not [is] on [the] dust likeness its the [one] made for not fear.
34 På allt vad högt är ser han med förakt, konung är han över alla stolta vilddjur.
Every exalted [one] it sees it [is] king over all [the] sons of pride.
