Job 41
1 Kan du draga upp Leviatan med krok och med en metrev betvinga hans tunga?
Is it possible for Leviathan to be pulled out with a fish-hook, or for a hook to be put through the bone of his mouth?
2 Kan du sätta en sävhank i hans nos eller borra en hake genom hans käft?
Will you put a cord into his nose, or take him away with a cord round his tongue?
3 Menar du att han skall slösa på dig många böner eller tala till dig med mjuka ord?
Will he make prayers to you, or say soft words to you?
4 Att han skall vilja sluta fördrag med dig, så att du finge honom till din träl för alltid?
Will he make an agreement with you, so that you may take him as a servant for ever?
5 Kan du hava honom till leksak såsom en fågel och sätta honom i band åt dina tärnor?
Will you make sport with him, as with a bird? or put him in chains for your young women?
6 Pläga fiskarlag köpslå om honom och stycka ut hans kropp mellan krämare?
Will the fishermen make profit out of him? will they have him cut up for the traders?
7 Kan du skjuta hans hud full med spjut och hans huvud med fiskharpuner?
Will you put sharp-pointed irons into his skin, or fish-spears into his head?
8 Ja, försök att bära hand på honom du skall minnas den striden och skall ej föra så mer.
Only put your hand on him, and see what a fight you will have; you will not do it again!
9 Nej, den sådant vågar, hans hopp bliver sviket, han fälles till marken redan vid hans åsyn.
Truly, the hope of his attacker is false; he is overcome even on seeing him!
10 Så oförvägen är ingen, att han törs reta denne. Vem vågar då sätta sig upp mot mig själv?
He is so cruel that no one is ready to go against him. Who then is able to keep his place before me?
11 Vem har först givit mig något, som jag alltså bör betala igen? Mitt är ju allt vad som finnes under himmelen.
Who ever went against me, and got the better of me? There is no one under heaven!
12 Jag vill ej höra upp att tala om hans lemmar, om huru väldig han är, och huru härligt han är danad.
I will not keep quiet about the parts of his body, or about his power, and the strength of his frame.
13 Vem mäktar rycka av honom hans pansar? Vem vågar sig in mellan hans käkars par?
Who has ever taken off his outer skin? who may come inside his inner coat of iron?
14 Hans gaps dörrar, vem vill öppna dem? Runtom hans tänder bor ju förskräckelse.
Who has made open the doors of his face? Fear is round about his teeth.
15 Stolta sitta på honom sköldarnas rader; hopslutna äro de med fast försegling.
His back is made of lines of plates, joined tight together, one against the other, like a stamp.
16 Tätt fogar sig den ena intill den andra, icke en vindfläkt tränger in mellan dem.
One is so near to the other that no air may come between them.
17 Var och en håller ihop med den nästa, de gripa in i varandra och skiljas ej åt.
They take a grip of one another; they are joined together, so that they may not be parted.
18 När han fnyser, strålar det av ljus; hans blickar äro såsom morgonrodnadens ögonbryn.
His sneezings give out flames, and his eyes are like the eyes of the dawn.
19 Bloss fara ut ur hans gap, eldgnistor springa fram därur.
Out of his mouth go burning lights, and flames of fire are jumping up.
20 Från hans näsborrar utgår rök såsom ur en sjudande panna på bränslet.
Smoke comes out of his nose, like a pot boiling on the fire.
21 Hans andedräkt framgnistrar eldkol, och lågor bryta fram ur hans gap.
His breath puts fire to coals, and a flame goes out of his mouth.
22 På hans hals har kraften sin boning, och framför honom stapplar försagdhet.
Strength is in his neck, and fear goes dancing before him.
23 Själva det veka på hans buk är ett stadigt fogverk, det sitter orubbligt, såsom gjutet på honom.
The plates of his flesh are joined together, fixed, and not to be moved.
24 Hans hjärta är fast såsom sten, fast såsom bottenstenen i kvarnen.
His heart is as strong as a stone, hard as the lower crushing-stone.
25 När han reser sig, bäva hjältar, av ångest mista de all sans.
When he gets ready for the fight, the strong are overcome with fear.
26 Angripes han med ett svärd, så håller det ej stånd, ej heller spjut eller pil eller pansar.
The sword may come near him but is not able to go through him; the spear, or the arrow, or the sharp-pointed iron.
27 Han aktar järn såsom halm och koppar såsom murket trä.
Iron is to him as dry grass, and brass as soft wood.
28 Bågskott skrämma honom ej bort, slungstenar förvandlas för honom till strå;
The arrow is not able to put him to flight: stones are no more to him than dry stems.
29 ja, stridsklubbor aktar han såsom strå, han ler åt rasslet av lansar.
A thick stick is no better than a leaf of grass, and he makes sport of the onrush of the spear.
30 På sin buk bär han skarpa eggar, spår såsom av en tröskvagn ristar han i dyn.
Under him are sharp edges of broken pots: as if he was pulling a grain-crushing instrument over the wet earth.
31 Han gör djupet sjudande som en gryta, likt en salvokokares kittel förvandlar han vattnet.
The deep is boiling like a pot of spices, and the sea like a perfume-vessel.
32 Bakom honom strålar vägen av ljus, djupet synes bära silverhår.
After him his way is shining, so that the deep seems white.
33 Ja, på jorden finnes intet som är honom likt, otillgänglig för fruktan skapades han.
On earth there is not another like him, who is made without fear.
34 På allt vad högt är ser han med förakt, konung är han över alla stolta vilddjur.
Everything which is high goes in fear of him; he is king over all the sons of pride.
