Job 41

1 Kan du draga upp Leviatan med krok och med en metrev betvinga hans tunga?

Madakpan ba nimo ang Leviathan pinaagi sa taga sa isda? O mahiktan ang iyang panga pinaagi sa pisi?

2 Kan du sätta en sävhank i hans nos eller borra en hake genom hans käft?

Makabutang ka ba ug pisi sa iyang ilong, o makatusok sa iyang panga pinaagi sa taga?

3 Menar du att han skall slösa på dig många böner eller tala till dig med mjuka ord?

Magpakiluoy ba siya sa makadaghan kanimo? Magsulti ba siya ug mga malumo nga mga pulong kanimo?

4 Att han skall vilja sluta fördrag med dig, så att du finge honom till din träl för alltid?

Maghimo ba siya ug kasabotan uban kanimo, nga himoon nimo siyang sulugoon hangtod sa kahangtoran?

5 Kan du hava honom till leksak såsom en fågel och sätta honom i band åt dina tärnor?

Makigdula ka ba kaniya sama sa imong buhaton sa langgam? Hiktan ba nimo siya alang sa imong mga sulugoon nga mga babaye?

6 Pläga fiskarlag köpslå om honom och stycka ut hans kropp mellan krämare?

Makigbaylo ba alang kaniya ang mga pundok sa mga mananagat? Bahinbahinon ba nila siya aron ibaylo ngadto sa mga nagpatigayon?

7 Kan du skjuta hans hud full med spjut och hans huvud med fiskharpuner?

Madutlan ba nimo ang iyang panit pinaagi sa tinalinisan nga puthaw o ang iyang ulo pinaagi sa mga bangkaw alang sa isda?

8 Ja, försök att bära hand på honom du skall minnas den striden och skall ej föra så mer.

Guniti siya sa makausa, ug mahinumdoman nimo ang gubat ug dili na kini buhaton pag-usab.

9 Nej, den sådant vågar, hans hopp bliver sviket, han fälles till marken redan vid hans åsyn.

Tan-awa, ang paglaom ni bisan kinsa nga nagbuhat niana usa lamang ka bakak; dili ba matumba sa yuta ang si bisan kinsa pinaagi lamang sa pagtan-aw kaniya?

10 Så oförvägen är ingen, att han törs reta denne. Vem vågar då sätta sig upp mot mig själv?

Walay bangis nga makaako sa pagpukaw sa Leviathan; unya, kinsa man siya nga makabarog sa akong atubangan?

11 Vem har först givit mig något, som jag alltså bör betala igen? Mitt är ju allt vad som finnes under himmelen.

Kinsa man ang unang nakahatag kanako ug bisan unsa aron nga bayran ko siya pagbalik?

12 Jag vill ej höra upp att tala om hans lemmar, om huru väldig han är, och huru härligt han är danad.

Akoa ang bisan unsa nga anaa ilalom sa kawanangan. Dili ako magpakahilom mahitungod sa mga batiis sa Leviathan, ni mahitungod sa iyang pagkakusgan, ni mahitungod sa iyang matahom nga panagway.

13 Vem mäktar rycka av honom hans pansar? Vem vågar sig in mellan hans käkars par?

Kinsa man ang makalangkat sa iyang panggawas nga sapot? Kinsa man ang makapadulot sa iyang duha ka sapaw nga kalasag?

14 Hans gaps dörrar, vem vill öppna dem? Runtom hans tänder bor ju förskräckelse.

Kinsa man ang makaabli sa mga pultahan sa iyang nawong— gipalibotan sa iyang ngipon, nga makalilisang?

15 Stolta sitta på honom sköldarnas rader; hopslutna äro de med fast försegling.

Ang iyang likod hinimo gikan sa naglaray nga mga taming, hugot kaayo sama sa usa ka nasirado nga selyo.

16 Tätt fogar sig den ena intill den andra, icke en vindfläkt tränger in mellan dem.

Duol kaayo ang usa ngadto sa usa nga walay hangin nga makasulod niini.

17 Var och en håller ihop med den nästa, de gripa in i varandra och skiljas ej åt.

Nahiusa sila sa matag usa; dug-ol kaayo sila, aron dili sila mabulag.

18 När han fnyser, strålar det av ljus; hans blickar äro såsom morgonrodnadens ögonbryn.

Sa iyang pagpangusmo may mokidlap nga kayahag; ang iyang mga mata sama sa tabontabon sa banagbanag sa kabuntagon.

19 Bloss fara ut ur hans gap, eldgnistor springa fram därur.

Nagagawas gikan sa iyang baba ang nagkalayo nga mga sulo, daw nangambak ang siga sa kalayo.

20 Från hans näsborrar utgår rök såsom ur en sjudande panna på bränslet.

Nagagawas gikan sa bangag sa iyang ilong ang aso nga sama sa nagbukal nga kolon diha sa kalayo diin gipaypayan aron moinit ug maayo.

21 Hans andedräkt framgnistrar eldkol, och lågor bryta fram ur hans gap.

Ang iyang gininhawa makapasilaob sa mga uling ngadto sa kalayo; mogawas ang kalayo gikan sa iyang baba.

22 På hans hals har kraften sin boning, och framför honom stapplar försagdhet.

Ang pagkakusgan anaa sa iyang liog, ug ang kalisang nagasayaw diha sa iyang atubangan.

23 Själva det veka på hans buk är ett stadigt fogverk, det sitter orubbligt, såsom gjutet på honom.

Ang mga bahin sa iyang unod nagtapot; lig-on kini ngadto kaniya; dili kini matarog.

24 Hans hjärta är fast såsom sten, fast såsom bottenstenen i kvarnen.

Ang iyang kasingkasing sama kagahi sa bato— sa pagkatinuod, sama kagahi sa bato nga anaa sa ubos nga bahin sa galingan.

25 När han reser sig, bäva hjältar, av ångest mista de all sans.

Sa dihang motindog siya, bisan ang mga diosdios mangahadlok; tungod sa kahadlok, moatras sila.

26 Angripes han med ett svärd, så håller det ej stånd, ej heller spjut eller pil eller pansar.

Kung tigbason siya pinaagi sa espada, wala kini mahimo— ug bisan pa ang bangkaw, ang pana, o bisan unsang talinis nga hinagiban.

27 Han aktar järn såsom halm och koppar såsom murket trä.

Alang kaniya ang puthaw daw usa lamang ka uhay, ug ang tumbaga daw usa lamang ka gabok nga kahoy.

28 Bågskott skrämma honom ej bort, slungstenar förvandlas för honom till strå;

Dili makapadagan kaniya ang pana; alang kaniya ang mga lambuyog mahimong tipasi.

29 ja, stridsklubbor aktar han såsom strå, han ler åt rasslet av lansar.

Ang mga bunal giisip ingon nga uhay; nagkatawa siya sa hinadyong sa mga bangkaw.

30 På sin buk bär han skarpa eggar, spår såsom av en tröskvagn ristar han i dyn.

Ang ilalom niyang bahin sama sa hait nga mga tipik sa buak nga mga kolon; nagabilin siya ug agi diha sa lapok ingon nga kini usa ka balsa nga panggiok.

31 Han gör djupet sjudande som en gryta, likt en salvokokares kittel förvandlar han vattnet.

Gipabula niya ang kahiladman sama sa nagbukal nga tubig diha sa kolon; gihimo niya ang dagat nga sama sa kolon sa lana.

32 Bakom honom strålar vägen av ljus, djupet synes bära silverhår.

Gipadan-ag niya ang iyang maagian; makahunahuna ang tawo nga puti ang kahiladman.

33 Ja, på jorden finnes intet som är honom likt, otillgänglig för fruktan skapades han.

Walay makatupong kaniya dinhi sa kalibotan, nga gimugna aron magpuyo nga walay kahadlok.

34 På allt vad högt är ser han med förakt, konung är han över alla stolta vilddjur.

Nagtan-aw siya sa tanang butang nga adunay garbo; hari siya sa tanang mga anak sa garbo.”