Job 40

1 Så svarade nu HERREN Job och sade:

Poi il Signore parlò a Giobbe, e disse:

2 Vill du tvista med den Allsmäktige, du mästare? Svara då, du som så klagar på Gud!

Colui che litiga con l'Onnipotente[lo] correggerà egli? Colui che arguisce Iddio risponda a questo.

3 Job svarade HERREN och sade:

E Giobbe rispose al Signore, e disse:

4 Nej, därtill är jag för ringa; vad skulle jag svara dig? Jag måste lägga handen på munnen.

Ecco, io sono avvilito; che ti risponderei io? Io metto la mia mano in su la bocca.

5 En gång har jag talat, och nu säger jag intet mer; ja, två gånger, men jag gör det icke åter.

Io ho parlato una volta, ma non replicherò più; Anzi due, ma non continuerò più.

6 Och HERREN talade till Job ur stormvinden och sade:

E il Signore parlò di nuovo a Giobbe dal turbo, e disse:

7 Omgjorda såsom en man dina länder; jag vill fråga dig, och du må giva mig besked.

Cingiti ora i lombi, come un valente uomo; Io ti farò delle domande, e tu insegnami.

8 Vill du göra min rätt om intet och döma mig skyldig, för att själv stå såsom rättfärdig?

Annullerai tu pure il mio giudicio, E mi condannerai tu per giustificarti?

9 Har du en sådan arm som Gud, och förmår du dundra med din röst såsom han?

Hai tu un braccio simile a quel di Dio? O tuoni tu con la voce come egli?

10 Pryd dig då med ära och höghet, kläd dig i majestät och härlighet.

Adornati pur di magnificenza e di altezza; E vestiti di maestà e di gloria.

11 Gjut ut din vredes förgrymmelse, ödmjuka med en blick allt vad högt är.

Spandi i furori dell'ira tua, E riguarda ogni altiero, ed abbassalo;

12 Ja, kuva med en blick allt vad högt är, slå ned de ogudaktiga på stället.

Riguarda ogni altiero, ed atterralo; E trita gli empi, e spronfondali;

13 Göm dem i stoftet allasammans, ja, fjättra deras ansikten i mörkret.

Nascondili tutti nella polvere, [E] tura loro la faccia in grotte;

14 Då vill jag prisa dig, också jag, för segern som din högra hand har berett dig.

Allora anch'io ti darò questa lode, Che la tua destra ti può salvare.

15 Se, Behemot, han är ju mitt verk såväl som du. Han lever av gräs såsom en oxe.

Ecco l'ippopotamo, il quale io ho fatto teco; Egli mangia l'erba come il bue.

16 Och se vilken kraft han äger i sina länder, vilken styrka han har i sin buks muskler.

Ecco, la sua forza [è] ne' lombi, E la sua possa nei muscoli del suo ventre.

17 Han bär sin svans så styv som en ceder, ett konstrikt flätverk äro senorna i hans lår.

Egli rizza la sua coda come un cedro; Ed i nervi delle sue coscie sono intralciati.

18 Hans benpipor äro såsom rör av koppar, benen i hans kropp likna stänger av järn.

Le sue ossa [son come] sbarre di rame, Come mazze di ferro.

19 Förstlingen är han av vad Gud har gjort; hans skapare själv har givit honom hans skära.

Egli [è] la principale delle opere di Dio; [Sol] colui che l'ha fatto può accostargli la sua spada.

20 Ty foder åt honom frambära bergen, där de vilda djuren alla hava sin lek.

Perchè i monti gli producono il pasco, Tutte le bestie della campagna vi scherzano.

21 Under lotusträd lägger han sig ned, i skygdet av rör och vass.

Egli giace sotto gli alberi ombrosi, In ricetti di canne e di paludi.

22 Lotusträd giva honom tak och skugga, pilträd hägna honom runt omkring.

Gli alberi ombrosi lo coprono [con] l'ombra loro; I salci de' torrenti l'intorniano.

23 Är floden än så våldsam, så ängslas han dock icke; han är trygg, om ock en Jordan bryter fram mot hans gap.

Ecco, egli può far forza ad un fiume, [sì che] non corra; Egli si fida di potersi attrarre il Giordano nella gola.

24 Vem kan fånga honom, när han är på sin vakt, vem borrar en snara genom hans nos?

Prenderallo [alcuno] alla sua vista? Forera[gli] egli il naso, per [mettervi] de' lacci?