Job 40

1 Så svarade nu HERREN Job och sade:

Et le Seigneur Dieu, continuant à parler à Job dit:

2 Vill du tvista med den Allsmäktige, du mästare? Svara då, du som så klagar på Gud!

Est-ce qu'il décline la justice du Tout-Puissant? Celui qui a adressé des reproches au Seigneur doit lui répondre.

3 Job svarade HERREN och sade:

Et Job, reprenant, dit au Seigneur:

4 Nej, därtill är jag för ringa; vad skulle jag svara dig? Jag måste lägga handen på munnen.

Pourquoi m'obstinerais-je à contester? Je me tiens pour averti; j'ai osé blâmer le Seigneur, et j'ai ouï de telles paroles, moi qui ne suis rien! Que pourrais-je répliquer? Je n'ai plus qu'à me mettre la main sur la bouche.

5 En gång har jag talat, och nu säger jag intet mer; ja, två gånger, men jag gör det icke åter.

J'ai parlé une fois; je me garderai bien de parler encore.

6 Och HERREN talade till Job ur stormvinden och sade:

Et le Seigneur, continuant, dit à Job, à travers la nuée:

7 Omgjorda såsom en man dina länder; jag vill fråga dig, och du må giva mig besked.

Nullement, mais ceins-toi les reins comme un homme; je vais te questionner, tu me répondras.

8 Vill du göra min rätt om intet och döma mig skyldig, för att själv stå såsom rättfärdig?

Ne refuse pas mon jugement: crois-tu que j'aie conversé avec toi, sinon pour que tu apparaisses juste?

9 Har du en sådan arm som Gud, och förmår du dundra med din röst såsom han?

Ton bras est-il le bras du Seigneur? ta voix est-elle comme son tonnerre?

10 Pryd dig då med ära och höghet, kläd dig i majestät och härlighet.

Revêts-toi de grandeur et de puissance; orne-toi d'honneur et de gloire.

11 Gjut ut din vredes förgrymmelse, ödmjuka med en blick allt vad högt är.

Envoie des anges dans ta colère, humilie tout orgueilleux.

12 Ja, kuva med en blick allt vad högt är, slå ned de ogudaktiga på stället.

Eteins les vaines splendeurs, fais tomber soudain l'impie en pourriture.

13 Göm dem i stoftet allasammans, ja, fjättra deras ansikten i mörkret.

Cache les pécheurs ensemble sous la terre; couvre leurs fronts de honte.

14 Då vill jag prisa dig, också jag, för segern som din högra hand har berett dig.

Je confesserai alors que ta main peut sauver.

15 Se, Behemot, han är ju mitt verk såväl som du. Han lever av gräs såsom en oxe.

Mais vois auprès de toi les bêtes fauves; elles se repaissent d'herbe comme les bœufs.

16 Och se vilken kraft han äger i sina länder, vilken styrka han har i sin buks muskler.

La vigueur de la bête est dans ses reins; sa force dans ses entrailles.

17 Han bär sin svans så styv som en ceder, ett konstrikt flätverk äro senorna i hans lår.

Elle dresse sa queue comme un cyprès; ses nerfs sont liés entre eux.

18 Hans benpipor äro såsom rör av koppar, benen i hans kropp likna stänger av järn.

Ses côtes sont des côtes d'airain; son échine est de fer fondu.

19 Förstlingen är han av vad Gud har gjort; hans skapare själv har givit honom hans skära.

Elle est le commencement de l'œuvre du Seigneur, créée pour être raillée par les anges.

20 Ty foder åt honom frambära bergen, där de vilda djuren alla hava sin lek.

Lorsqu'elle a gravi sur les cimes des monts, elle a réjoui les quadrupèdes dans le Tartare.

21 Under lotusträd lägger han sig ned, i skygdet av rör och vass.

Elle se couche sous toute sorte d'arbre; auprès du papyrus, de l'herbe ou du roseau.

22 Lotusträd giva honom tak och skugga, pilträd hägna honom runt omkring.

L'ombre des grands rameaux la couvre, ou les jeunes tiges des champs.

23 Är floden än så våldsam, så ängslas han dock icke; han är trygg, om ock en Jordan bryter fram mot hans gap.

Vienne le flux de la mer, elle ne le sentira pas; elle ne craint rien; le Jourdain même se briserait sur sa gueule.

24 Vem kan fånga honom, när han är på sin vakt, vem borrar en snara genom hans nos?

D'un coup d'œil elle réprimera son choc; pris au piège, il frémira jusqu'en ses narines.