< Job 40 >
1 Så svarade nu HERREN Job och sade:
Niin Herra vastasi Jobille ja sanoi:
2 Vill du tvista med den Allsmäktige, du mästare? Svara då, du som så klagar på Gud!
"Tahtooko vikoilija riidellä Kaikkivaltiasta vastaan? Jumalan syyttäjä vastatkoon tähän!"
3 Job svarade HERREN och sade:
Silloin Job vastasi Herralle ja sanoi:
4 Nej, därtill är jag för ringa; vad skulle jag svara dig? Jag måste lägga handen på munnen.
"Katso, minä olen siihen liian halpa; mitäpä sinulle vastaisin? Panen käteni suulleni;
5 En gång har jag talat, och nu säger jag intet mer; ja, två gånger, men jag gör det icke åter.
kerran minä olen puhunut, enkä enää mitään virka, kahdesti, enkä enää sitä tee."
6 Och HERREN talade till Job ur stormvinden och sade:
Silloin Herra vastasi Jobille tuulispäästä ja sanoi:
7 Omgjorda såsom en man dina länder; jag vill fråga dig, och du må giva mig besked.
"Vyötä nyt kupeesi kuin mies; minä kysyn sinulta, opeta sinä minua.
8 Vill du göra min rätt om intet och döma mig skyldig, för att själv stå såsom rättfärdig?
Sinäkö teet tyhjäksi minun oikeuteni, tuomitset minut syylliseksi, ollaksesi itse oikeassa?
9 Har du en sådan arm som Gud, och förmår du dundra med din röst såsom han?
Tahi onko sinun käsivartesi niinkuin Jumalan, ja voitko korottaa äänesi jylinän niinkuin hän?
10 Pryd dig då med ära och höghet, kläd dig i majestät och härlighet.
Kaunistaudu kunnialla ja korkeudella, pukeudu loistoon ja kirkkauteen.
11 Gjut ut din vredes förgrymmelse, ödmjuka med en blick allt vad högt är.
Anna vihasi kiivastuksen purkautua, ja masenna katseellasi kaikki ylpeät.
12 Ja, kuva med en blick allt vad högt är, slå ned de ogudaktiga på stället.
Nöyryytä katseellasi kaikki ylpeät, ja muserra jumalattomat siihen paikkaan.
13 Göm dem i stoftet allasammans, ja, fjättra deras ansikten i mörkret.
Kätke heidät tomuun kaikki tyynni, sulje heidän kasvonsa salaiseen kätköön.
14 Då vill jag prisa dig, också jag, för segern som din högra hand har berett dig.
Silloin minäkin ylistän sinua, kun oikea kätesi on hankkinut sinulle voiton.
15 Se, Behemot, han är ju mitt verk såväl som du. Han lever av gräs såsom en oxe.
Katso Behemotia, jonka minä loin niinkuin sinutkin; se syö ruohoa niinkuin raavas.
16 Och se vilken kraft han äger i sina länder, vilken styrka han har i sin buks muskler.
Katso, sen voima on lanteissa, sen väkevyys vatsalihaksissa.
17 Han bär sin svans så styv som en ceder, ett konstrikt flätverk äro senorna i hans lår.
Se ojentaa jäykäksi häntänsä kuin setripuun, sen reisijänteet ovat lujiksi punotut.
18 Hans benpipor äro såsom rör av koppar, benen i hans kropp likna stänger av järn.
Sen luut ovat niinkuin vaskiputket, sen nikamat niinkuin raudasta taotut.
19 Förstlingen är han av vad Gud har gjort; hans skapare själv har givit honom hans skära.
Se on Jumalan töiden esikoinen; sen luoja ojentaa sille miekan.
20 Ty foder åt honom frambära bergen, där de vilda djuren alla hava sin lek.
Sille kantavat satonsa vuoret, joilla kaikki metsän eläimet leikitsevät.
21 Under lotusträd lägger han sig ned, i skygdet av rör och vass.
Lootuspensaiden alla se makaa, ruovikon ja rämeen kätkössä.
22 Lotusträd giva honom tak och skugga, pilträd hägna honom runt omkring.
Lootuspensaat peittävät sen varjoonsa, puron pajut ympäröivät sitä.
23 Är floden än så våldsam, så ängslas han dock icke; han är trygg, om ock en Jordan bryter fram mot hans gap.
Jos virta hätyyttää, ei se säikähdy, se on huoleton, kuohukoon vaikka itse Jordan sen kitaan.
24 Vem kan fånga honom, när han är på sin vakt, vem borrar en snara genom hans nos?
Kukapa kävisi kiinni sen silmiin, lävistäisi heittoaseella sen turvan?