Job 40
1 Så svarade nu HERREN Job och sade:
Nu vervolgde Jahweh tot Job, en sprak:
2 Vill du tvista med den Allsmäktige, du mästare? Svara då, du som så klagar på Gud!
Zal nu de bediller van den Almachtige zwijgen; Of weet de vitter op God hier nog antwoord op?
3 Job svarade HERREN och sade:
Maar Job antwoordde Jahweh, en sprak:
4 Nej, därtill är jag för ringa; vad skulle jag svara dig? Jag måste lägga handen på munnen.
Ik ben lichtzinnig geweest: Wat zou ik hierop kunnen zeggen; Ik leg mijn hand op mijn mond.
5 En gång har jag talat, och nu säger jag intet mer; ja, två gånger, men jag gör det icke åter.
Ik heb eens gesproken, maar doe het niet weer; Tweemaal, maar ik begin niet opnieuw!
6 Och HERREN talade till Job ur stormvinden och sade:
Maar Jahweh vervolgde, en sprak tot Job in de storm
7 Omgjorda såsom en man dina länder; jag vill fråga dig, och du må giva mig besked.
Omgord uw lenden als een man, Ik zal u vragen stellen, gij moogt Mij leren!
8 Vill du göra min rätt om intet och döma mig skyldig, för att själv stå såsom rättfärdig?
Wilt ge ook nu nog mijn gerechtigheid loochenen, Mij in het ongelijk stellen, om gelijk te hebben?
9 Har du en sådan arm som Gud, och förmår du dundra med din röst såsom han?
Hebt ge dan een arm, zoals God, Kunt ge donderen met een stem als de zijne?
10 Pryd dig då med ära och höghet, kläd dig i majestät och härlighet.
Tooi u dan eens met grootheid en luister, Bekleed u met glorie en majesteit!
11 Gjut ut din vredes förgrymmelse, ödmjuka med en blick allt vad högt är.
Stort eens uw toorn in stromen uit, En verneder, wat trots is, met uw blik;
12 Ja, kuva med en blick allt vad högt är, slå ned de ogudaktiga på stället.
Zie op alle hoogmoedigen neer, en trap ze ineen, Verpletter de bozen terstond;
13 Göm dem i stoftet allasammans, ja, fjättra deras ansikten i mörkret.
Stop ze allen weg in de grond, Zet ze gevangen in het verborgen oord:
14 Då vill jag prisa dig, också jag, för segern som din högra hand har berett dig.
Dan zal Ik de eerste zijn, die u prijst, Omdat het uw rechterhand is, die u helpt!
15 Se, Behemot, han är ju mitt verk såväl som du. Han lever av gräs såsom en oxe.
Maar zie, daar staat het Nijlpaard, dat Ik heb geschapen, Het vreet gras als een rund.
16 Och se vilken kraft han äger i sina länder, vilken styrka han har i sin buks muskler.
Zie eens, wat kracht in zijn lenden, Wat sterkte in de spieren van zijn buik!
17 Han bär sin svans så styv som en ceder, ett konstrikt flätverk äro senorna i hans lår.
Hij spant zijn staart als een ceder, De spieren van zijn dijen tot een bundel;
18 Hans benpipor äro såsom rör av koppar, benen i hans kropp likna stänger av järn.
Zijn schonken zijn koperen buizen, Zijn knoken als ijzeren staven.
19 Förstlingen är han av vad Gud har gjort; hans skapare själv har givit honom hans skära.
Hij is het meesterwerk van God Gemaakt, om over zijn buurtschap te heersen!
20 Ty foder åt honom frambära bergen, där de vilda djuren alla hava sin lek.
Ja, de bergen brengen hem schatting, Met al het wild, dat daar speelt;
21 Under lotusträd lägger han sig ned, i skygdet av rör och vass.
Onder de lotus vleit hij zich neer, Verscholen in riet en moeras;
22 Lotusträd giva honom tak och skugga, pilträd hägna honom runt omkring.
Lotusstruiken beschutten hem met hun schaduw, De waterwilgen staan om hem heen;
23 Är floden än så våldsam, så ängslas han dock icke; han är trygg, om ock en Jordan bryter fram mot hans gap.
Al raast de stroom, hij is niet bang, Onverschrokken, al stijgt de Jordaan tot zijn muil.
24 Vem kan fånga honom, när han är på sin vakt, vem borrar en snara genom hans nos?
Wie durft hem bij zijn ogen grijpen, Zijn neus met harpoenen doorboren!
