Job 40
1 Så svarade nu HERREN Job och sade:
A tak odpovídaje Hospodin Jobovi, řekl:
2 Vill du tvista med den Allsmäktige, du mästare? Svara då, du som så klagar på Gud!
Zdali hádající se s Všemohoucím obviní jej? Kdo chce viniti Boha, nechť odpoví na to.
3 Job svarade HERREN och sade:
Tehdy odpověděl Job Hospodinu a řekl:
4 Nej, därtill är jag för ringa; vad skulle jag svara dig? Jag måste lägga handen på munnen.
Aj, chaternýť jsem, což bych odpovídal tobě? Ruku svou kladu na ústa svá.
5 En gång har jag talat, och nu säger jag intet mer; ja, två gånger, men jag gör det icke åter.
Jednou jsem mluvil, ale nebudu již odmlouvati, nýbrž i podruhé, ale nebudu více přidávati.
6 Och HERREN talade till Job ur stormvinden och sade:
Ještě odpovídaje Hospodin z vichru Jobovi, i řekl:
7 Omgjorda såsom en man dina länder; jag vill fråga dig, och du må giva mig besked.
Přepaš nyní jako muž bedra svá, a nač se tebe tázati budu, oznam mi.
8 Vill du göra min rätt om intet och döma mig skyldig, för att själv stå såsom rättfärdig?
Zdaliž pak i soud můj zrušiti chceš? Což mne odsoudíš, jen abys se sám ospravedlnil?
9 Har du en sådan arm som Gud, och förmår du dundra med din röst såsom han?
Èili máš rámě jako Bůh silný, a hlasem jako on hřímáš?
10 Pryd dig då med ära och höghet, kläd dig i majestät och härlighet.
Ozdobiž se nyní vyvýšeností a důstojností, v slávu a okrasu oblec se.
11 Gjut ut din vredes förgrymmelse, ödmjuka med en blick allt vad högt är.
Rozprostři prchlivost hněvu svého, a pohleď na všelikého pyšného, a sniž ho.
12 Ja, kuva med en blick allt vad högt är, slå ned de ogudaktiga på stället.
Pohleď, pravím, na všelikého pyšného, a sehni jej, anobrž setři bezbožné na místě jejich.
13 Göm dem i stoftet allasammans, ja, fjättra deras ansikten i mörkret.
Skrej je v prachu spolu, tvář jejich zavěž v skrytě.
14 Då vill jag prisa dig, också jag, för segern som din högra hand har berett dig.
A tak i já budu tě oslavovati, že tě zachovává pravice tvá.
15 Se, Behemot, han är ju mitt verk såväl som du. Han lever av gräs såsom en oxe.
Aj, hle slon, jejž jsem jako i tebe učinil, trávu jí jako vůl.
16 Och se vilken kraft han äger i sina länder, vilken styrka han har i sin buks muskler.
Aj, hle moc jeho v bedrách jeho, a síla jeho v pupku břicha jeho.
17 Han bär sin svans så styv som en ceder, ett konstrikt flätverk äro senorna i hans lår.
Jak chce, ohání ocasem svým, ačkoli jest jako cedr; žily lůna jeho jako ratolesti jsou spletené.
18 Hans benpipor äro såsom rör av koppar, benen i hans kropp likna stänger av järn.
Kosti jeho jako trouby měděné, hnátové jeho jako sochor železný.
19 Förstlingen är han av vad Gud har gjort; hans skapare själv har givit honom hans skära.
Onť jest přední z účinků Boha silného, učinitel jeho sám na něj doložiti může meč svůj.
20 Ty foder åt honom frambära bergen, där de vilda djuren alla hava sin lek.
Hory zajisté přinášejí mu pastvu, a všecka zvěř polní hrá tam.
21 Under lotusträd lägger han sig ned, i skygdet av rör och vass.
V stínu léhá, v soukromí mezi třtím a bahnem.
22 Lotusträd giva honom tak och skugga, pilträd hägna honom runt omkring.
Dříví stín dávající stínem svým jej přikrývá, a vrbí potoční obkličuje jej.
23 Är floden än så våldsam, så ängslas han dock icke; han är trygg, om ock en Jordan bryter fram mot hans gap.
Aj, zadržuje řeku tak, že nemůže pospíchati; tuší sobě, že požře Jordán v ústa svá.
24 Vem kan fånga honom, när han är på sin vakt, vem borrar en snara genom hans nos?
Zdaž kdo před očima jeho polapí jej, aneb provazy protáhne chřípě jeho?
