Job 38

1 Och HERREN svarade Job ur stormvinden och sade:

A LAILA olelo mai o Iehova ia Ioba mailoko mai o ka puahiohio, i mai la,

2 Vem är du som stämplar vishet såsom mörker, i det att du talar så utan insikt?

Owai keia e hoopouli ana i ka oleloao, Ma na huaolelo me ka ike ole?

3 Omgjorda nu såsom ej man dina länder; jag vill fråga dig, och du må giva mig besked.

E kakoo ano i kou puhaka me he kanaka la; No ka mea, e ninau aku au ia oe, a e hoike mai oe ia'u.

4 Var var du, när jag lade jordens grund? Säg det, om du har ett så stort förstånd.

Mahea oe i ko'u hookumu ana i ka honua? E hai mai, ina ua ike oe i ka naauao.

5 Vem har fastställt hennes mått -- du vet ju det? Och vem spände sitt mätsnöre ut över henne?

Na wai la i kau kona mau ana? ua ike ka oe! A owai hoi i kau aku i ke kaula-ana maluna ona?

6 Var fingo hennes pelare sina fästen, och vem var det som lade hennes hörnsten,

Maluna o ke aha i hoonohoia'i kona mau kumu? Na wai la i hoonoho kona pohaku kihi;

7 medan morgonstjärnorna tillsammans jublade och alla Guds söner höjde glädjerop?

I ka wa i mele pu ai na hoku ao, I hooho olioli ae hoi na keiki a pau a ke Akua?

8 Och vem satte dörrar för havet, när det föddes och kom ut ur moderlivet,

Nawai i hoopuni i ke kai me na pani? I kona huaiia mai la e like me ka puka ana ae mailoko mai o ka opu;

9 när jag gav det moln till beklädnad och lät töcken bliva dess linda,

I kuu kau ana i ke ao i kapa nona; A i ka pouli aaki i wahi nona;

10 när jag åt det utstakade min gräns och satte bom och dörrar därför,

A ua hoopuni aku au nona i kuu mau palena, A ua hoonoho aku i na kaola a me na pani,

11 och sade: "Härintill skall du komma, men ej vidare, här skola dina stolta böljor lägga sig"?

A ua i aku, Maanei oe e hele mai ai, aole aku; Maanei hoi e hoopaleia kou mau nalu kiekie.

12 Har du i din tid bjudit dagen att gry eller anvisat åt morgonrodnaden dess plats,

I kou mau la, ua kauoha anei oe i ke kakahiaka, Ua hoike aku oe i ka wanaao i kona wahi;

13 där den skulle fatta jorden i dess flikar, så att de ogudaktiga skakades bort därifrån?

I lalau aku ai ia i na welau o ka honua, I hookukeia'i ka poe hewa mai ona aku?

14 Då ändrar den form såsom leran under signetet, och tingen stå fram såsom klädda i skrud;

Hoololi ia ia iho e like me ka wepa no ka hoailona; A ku ae ia mau mea iluna e like me ka lole aahu maikai.

15 då berövas de ogudaktiga sitt ljus, och den arm som lyftes för högt brytes sönder.

A ua hooleia ko lakou malamalama mai ka poe hewa aku, A o ka lima o ka mea ikaika ua haki.

16 Har du stigit ned till havets källor och vandrat omkring på djupets botten?

Ua komo anei oe i na kumu o ke kai? A ua hele ae i ka imi ana i ka hohonu?

17 Hava dödens portar avslöjat sig för dig, ja, såg du dödsskuggans portar?

Ua weheia anei ia oe na puka o ka make? A ua ike anei oe i na puka o ka malu make?

18 Har du överskådat jordens vidder? Om du känner allt detta, så låt höra.

Ua hoomaopopo anei oe i ka palahalaha o ka honua? E hai mai, ina ua ike oe ia mea a pau.

19 Vet du vägen dit varest ljuset bor, eller platsen där mörkret har sin boning,

Mahea ke ala kahi e noho ai ka malamalama? A o ka pouli mahea kona wahi?

20 så att du kan hämta dem ut till deras gräns och finna stigarna som leda till deras hus?

I kaikai aku oe ia ia ma kona palena, A i ike aku oe i na ala o kona hale.

21 Visst kan du det, ty så tidigt blev du ju född, så stort är ju dina dagars antal!

Ua ike anei oe ia, no ka mea, ua hanau oe ia manawa? A no ka mea, ua nui loa kou mau la?

22 Har du varit framme vid snöns förrådshus? Och haglets förrådshus, du såg väl dem

Ua komo anei oe i na hale ahu o ka hau? A ua ike anei oe i ke ahu ana o ka huahekili,

23 -- de förråd som jag har sparat till hemsökelsens tid, till stridens och drabbningens dag?

Ka mea a'u i malama'i no ka manawa popilikia, No ka la hoouka a me ke kaua?

24 Vet du vägen dit varest ljuset delar sig, dit där stormen sprider sig ut över jorden?

Ma ke ala hea i mahele ai ka malamalama? A i huai mai ka makani hikina maluna o ka honua?

25 Vem har åt regnflödet öppnat en ränna och banat en väg för tordönets stråle,

Owai la i mahele i ka auwai no ka huai ana o ka wai, A i ke ala no ka uwila o ka hekili;

26 till att sända regn över länder där ingen bor, över öknar, där ingen människa finnes,

E hooua mai maluna o ka aina kanaka ole; Ma ka waonahele kahi kanaka ole;

27 till att mätta ödsliga ödemarker och giva växt åt gräsets brodd?

E hoopiha i kahi neoneo, a me kahi nahele hooneoneo ia, E hooulu mai i ka mauu e puka mai ana?

28 Säg om regnet har någon fader, och vem han är, som födde daggens droppar?

He makuakane anei ko ka ua? Owai hoi i hoohanau i na kulu hau?

29 Ur vilken moders liv är det isen gick fram, och vem är hon som födde himmelens rimfrost?

Noloko mai o ka opu owai i puka mai ai ka waipaa? A o ka haupaa o ka lani, nawai i hoohanau?

30 Se, vattnet tätnar och bliver likt sten, så ytan sluter sig samman över djupet.

Ua hunaia na wai me he mea la malalo o ka pohaku, A o ka ili o ka hohonu ua hoopaaia.

31 Knyter du tillhopa Sjustjärnornas knippe? Och förmår du att lossa Orions band?

E hiki anei ia oe ke hoopaa i na mea paa o na Huhui, A e kala ae paha i na mea paa o Oriona?

32 Är det du som, när tid är, för himmelstecknen fram, och som leder Björninnan med hennes ungar?

E hiki anei ia oe ke hoopuka mai i Masarota i kona manawa? A e alakai paha i ka Bea nui me kana mau keiki?

33 Ja, förstår du himmelens lagar, och ordnar du dess välde över jorden?

Ua ike anei oe i na kanawai o ka lani? E hiki anei ia oe ke hoopaa i kona alii ana maluna o ka honua?

34 Kan du upphöja din röst till molnen och förmå vattenflöden att övertäcka dig?

E hiki anei ia oe ke hookiekie i kou leo iluna i ke ao, I uhi mai ai na wai nui ia oe?

35 Kan du sända ljungeldar åstad, så att de gå, så att de svara dig: "Ja vi äro redo"?

E hiki anei ia oe ke hoouna aku i na uwila, a hele aku lakou, A e olelo mai lakou, Eia makou?

36 Vem har lagt vishet i de mörka molnen, och vem gav förstånd åt järtecknen i luften?

Owai la ka i hoo i ke akamai i ko loko, Owai hoi i haawi i ka naauao no ka naau?

37 Vem håller med sin vishet räkning på skyarna? Och himmelens läglar, vem häller ut dem,

Owai la ka mea hiki ke helu i na ao ma kona akamai? A o na hue o ka lani, owai ka mea i ninini?

38 medan mullen smälter såsom malm och jordkokorna klibbas tillhopa?

I ka wa i lilo ai ka lepo i mea paa, A pipili na papaa lepo?

39 Är det du som jagar upp rov åt lejoninnan och stillar de unga lejonens hunger,

E hoohalua anei oe i ka mea ai na ka liona? A hoomaona i ka pololi ana o na liona opio,

40 när de trycka sig ned i sina kulor eller ligga på lur i snåret?

I ka wa i moemoe ai lakou iloko o ko lakou mau lua, A noho lakou ma kahi huna, no ka hoohalua ana?

41 Vem är det som skaffar mat åt korpen, när hans ungar ropar till Gud, där de sväva omkring utan föda?

Owai la ka i hoomakaukau na ke koraka i kana ai, I ka wa i uwe ai kana mau keiki i ke Akua, A ua auwana no ka nele i ka ai?