< Job 38 >
1 Och HERREN svarade Job ur stormvinden och sade:
L’Eternel répondit à Job du sein de la tempête et dit:
2 Vem är du som stämplar vishet såsom mörker, i det att du talar så utan insikt?
Quel est celui qui dénigre les desseins de Dieu par des discours dépourvus de sens?
3 Omgjorda nu såsom ej man dina länder; jag vill fråga dig, och du må giva mig besked.
Ceins donc tes reins comme un homme: je vais t’interroger et tu m’instruiras.
4 Var var du, när jag lade jordens grund? Säg det, om du har ett så stort förstånd.
Où étais-tu lorsque je fondais la terre? Dis-le, si tu en as quelque connaissance.
5 Vem har fastställt hennes mått -- du vet ju det? Och vem spände sitt mätsnöre ut över henne?
Qui a fixé ses dimensions, si tu le sais, ou qui a tendu sur elle le cordeau?
6 Var fingo hennes pelare sina fästen, och vem var det som lade hennes hörnsten,
Sur quoi sont assis ses piliers, ou qui a lancé sa pierre angulaire,
7 medan morgonstjärnorna tillsammans jublade och alla Guds söner höjde glädjerop?
tandis que les étoiles du matin chantaient en chœur, et que tous les fils de Dieu poussaient des cris de joie?
8 Och vem satte dörrar för havet, när det föddes och kom ut ur moderlivet,
Qui a fermé la mer avec des portes, quand elle sortit jaillissante du sein maternel,
9 när jag gav det moln till beklädnad och lät töcken bliva dess linda,
quand je lui donnai la nuée pour vêtement et une brume épaisse pour langes;
10 när jag åt det utstakade min gräns och satte bom och dörrar därför,
quand je brisai son élan par mes barrières et lui posai des verrous et des portes,
11 och sade: "Härintill skall du komma, men ej vidare, här skola dina stolta böljor lägga sig"?
et que je lui dis: "Jusqu’ici tu viendras et non au-delà: ici s’arrêtera l’orgueil de tes flots?"
12 Har du i din tid bjudit dagen att gry eller anvisat åt morgonrodnaden dess plats,
As-tu jamais de ta vie donné des ordres au matin, assigné sa place à l’aurore,
13 där den skulle fatta jorden i dess flikar, så att de ogudaktiga skakades bort därifrån?
pour qu’elle saisisse les bords de la terre et en rejette les méchants en une secousse?
14 Då ändrar den form såsom leran under signetet, och tingen stå fram såsom klädda i skrud;
Quand elle paraît, la terre se transforme comme l’argile sous le sceau, et les choses se présentent comme un riche vêtement.
15 då berövas de ogudaktiga sitt ljus, och den arm som lyftes för högt brytes sönder.
Les méchants sont privés de leur lumière à eux, et leur bras déjà levé est brisé.
16 Har du stigit ned till havets källor och vandrat omkring på djupets botten?
As-tu pénétré jusqu’aux sources de la mer, as-tu circulé au fonds de l’abîme?
17 Hava dödens portar avslöjat sig för dig, ja, såg du dödsskuggans portar?
Les portes de la mort se sont-elles dévoilées devant toi? As-tu vu l’entrée du royaume des ombres?
18 Har du överskådat jordens vidder? Om du känner allt detta, så låt höra.
As-tu mesuré l’immense étendue de la terre? Dis-le, si tu sais tout cela.
19 Vet du vägen dit varest ljuset bor, eller platsen där mörkret har sin boning,
Quel chemin mène à la demeure de la lumière, et où est l’habitation des ténèbres,
20 så att du kan hämta dem ut till deras gräns och finna stigarna som leda till deras hus?
pour que tu les conduises dans leur domaine et reconnaisses les avenues de leur maison?
21 Visst kan du det, ty så tidigt blev du ju född, så stort är ju dina dagars antal!
Tu le sais sans doute! Car tu étais né dès lors, et grand est le nombre de tes jours!
22 Har du varit framme vid snöns förrådshus? Och haglets förrådshus, du såg väl dem
Es-tu entré dans les trésors de la neige, as-tu aperçu les dépôts de la grêle,
23 -- de förråd som jag har sparat till hemsökelsens tid, till stridens och drabbningens dag?
que je tiens en réserve pour les temps de détresse, pour le jour du combat et de la guerre?
24 Vet du vägen dit varest ljuset delar sig, dit där stormen sprider sig ut över jorden?
Quelle est la voie par où se disperse la lumière, par où le vent d’Est se répand sur la terre?
25 Vem har åt regnflödet öppnat en ränna och banat en väg för tordönets stråle,
Qui a creusé des rigoles à l’averse, une route à l’éclair sonore,
26 till att sända regn över länder där ingen bor, över öknar, där ingen människa finnes,
pour arroser des régions inhabitées, le désert où il n’y a pas d’hommes,
27 till att mätta ödsliga ödemarker och giva växt åt gräsets brodd?
pour abreuver les terres incultes et sauvages et faire pousser l’herbe nouvelle des prairies?
28 Säg om regnet har någon fader, och vem han är, som födde daggens droppar?
La pluie a-t-elle un père? Qui engendre les gouttes de la rosée?
29 Ur vilken moders liv är det isen gick fram, och vem är hon som födde himmelens rimfrost?
De quel sein sort la glace, et le givre du ciel, qui l’a enfanté?
30 Se, vattnet tätnar och bliver likt sten, så ytan sluter sig samman över djupet.
Les eaux se condensent comme la pierre et la surface des eaux se contracte.
31 Knyter du tillhopa Sjustjärnornas knippe? Och förmår du att lossa Orions band?
Est-ce toi qui noues les bandeaux des Pléiades ou qui relâches les liens de l’Orion?
32 Är det du som, när tid är, för himmelstecknen fram, och som leder Björninnan med hennes ungar?
Est-ce toi qui fais paraître les planètes en leur temps et qui diriges la Grande-Ourse avec ses petits?
33 Ja, förstår du himmelens lagar, och ordnar du dess välde över jorden?
Connais-tu les lois du ciel? Est-ce toi qui règles sa force d’action sur la terre?
34 Kan du upphöja din röst till molnen och förmå vattenflöden att övertäcka dig?
Te suffit-il d’élever ta voix vers la nuée, pour qu’elle t’envoie des masses d’eau?
35 Kan du sända ljungeldar åstad, så att de gå, så att de svara dig: "Ja vi äro redo"?
Est-ce toi qui commandes aux éclairs de partir? Te disent-ils: "Nous voici?"
36 Vem har lagt vishet i de mörka molnen, och vem gav förstånd åt järtecknen i luften?
Qui a mis de la sagesse, dans la brume sombre, ou qui a donné au météore l’intelligence?
37 Vem håller med sin vishet räkning på skyarna? Och himmelens läglar, vem häller ut dem,
Qui pourrait dénombrer les nuages avec sagacité, et qui incline les amphores du ciel,
38 medan mullen smälter såsom malm och jordkokorna klibbas tillhopa?
de manière à agréger la poussière en une masse compacte et à coller ensemble les glèbes de la terre?
39 Är det du som jagar upp rov åt lejoninnan och stillar de unga lejonens hunger,
Est-ce toi qui poursuis la proie pour le lion, qui assouvis la voracité des lionceaux,
40 när de trycka sig ned i sina kulor eller ligga på lur i snåret?
lorsqu’ils sont tapis dans leurs tanières ou se tiennent aux aguets dans les fourrés?
41 Vem är det som skaffar mat åt korpen, när hans ungar ropar till Gud, där de sväva omkring utan föda?
Qui prépare au corbeau sa pâture, quand ses petits crient vers Dieu et errent çà et là faute de nourriture?