< Job 38 >

1 Och HERREN svarade Job ur stormvinden och sade:
Alors Yahweh répondit à Job du sein de la tempête, et dit:
2 Vem är du som stämplar vishet såsom mörker, i det att du talar så utan insikt?
Quel est celui qui obscurcit ainsi le plan divin, par des discours sans intelligence?
3 Omgjorda nu såsom ej man dina länder; jag vill fråga dig, och du må giva mig besked.
Ceins tes reins, comme un homme: je vais t’interroger, et tu m’instruiras.
4 Var var du, när jag lade jordens grund? Säg det, om du har ett så stort förstånd.
Où étais-tu quand je posais les fondements de la terre? Dis-le, si tu as l’intelligence.
5 Vem har fastställt hennes mått -- du vet ju det? Och vem spände sitt mätsnöre ut över henne?
Qui en a fixé les dimensions? Le sais-tu? Qui a tendu sur elle cordeau?
6 Var fingo hennes pelare sina fästen, och vem var det som lade hennes hörnsten,
Sur quoi ses bases reposent-elles, ou qui en a posé la pierre angulaire,
7 medan morgonstjärnorna tillsammans jublade och alla Guds söner höjde glädjerop?
quand les astres du matin chantaient en chœur, et que tous les fils de Dieu poussaient des cris d’allégresse?
8 Och vem satte dörrar för havet, när det föddes och kom ut ur moderlivet,
Qui a fermé la mer avec des portes, lorsqu’elle sortit impétueuse du sein maternel;
9 när jag gav det moln till beklädnad och lät töcken bliva dess linda,
quand je lui donnai les nuages pour vêtements, et pour langes d’épais brouillards;
10 när jag åt det utstakade min gräns och satte bom och dörrar därför,
quand je lui imposai ma loi, que je lui mis des portes et des verrous,
11 och sade: "Härintill skall du komma, men ej vidare, här skola dina stolta böljor lägga sig"?
et que je lui dis: « Tu viendras jusqu’ici, non au delà; ici s’arrêtera l’orgueil de tes flots »?
12 Har du i din tid bjudit dagen att gry eller anvisat åt morgonrodnaden dess plats,
As-tu, depuis que tu existes, commandé au matin? As-tu indiqué sa place à l’aurore,
13 där den skulle fatta jorden i dess flikar, så att de ogudaktiga skakades bort därifrån?
pour qu’elle saisisse les extrémités de la terre et qu’elle en secoue les méchants;
14 Då ändrar den form såsom leran under signetet, och tingen stå fram såsom klädda i skrud;
pour que la terre prenne forme, comme l’argile sous le cachet, et qu’elle se montre parée comme d’un vêtement;
15 då berövas de ogudaktiga sitt ljus, och den arm som lyftes för högt brytes sönder.
pour que les malfaiteurs soient privés de leur lumière, et que le bras levé pour le crime soit brisé?
16 Har du stigit ned till havets källor och vandrat omkring på djupets botten?
Es-tu descendu jusqu’aux sources de la mer, t’es-tu promené dans les profondeurs de l’abîme?
17 Hava dödens portar avslöjat sig för dig, ja, såg du dödsskuggans portar?
Les portes de la mort se sont-elles ouvertes devant toi, as-tu vu les portes du sombre séjour?
18 Har du överskådat jordens vidder? Om du känner allt detta, så låt höra.
As-tu embrassé l’étendue de la terre? Parle, si tu sais toutes ces choses.
19 Vet du vägen dit varest ljuset bor, eller platsen där mörkret har sin boning,
Où est le chemin qui conduit au séjour de la lumière, et où se trouve la demeure des ténèbres?
20 så att du kan hämta dem ut till deras gräns och finna stigarna som leda till deras hus?
Tu pourrais les saisir en leur domaine, tu connais les sentiers de leur séjour!...
21 Visst kan du det, ty så tidigt blev du ju född, så stort är ju dina dagars antal!
Tu le sais sans doute, puisque tu étais né avant elles; le nombre de tes jours est si grand!...
22 Har du varit framme vid snöns förrådshus? Och haglets förrådshus, du såg väl dem
Es-tu entré dans les trésors de la neige? As-tu vu les réservoirs de la grêle,
23 -- de förråd som jag har sparat till hemsökelsens tid, till stridens och drabbningens dag?
que je tiens prêts pour le temps de la détresse, pour les jours de la guerre et du combat?
24 Vet du vägen dit varest ljuset delar sig, dit där stormen sprider sig ut över jorden?
Par quelle voie la lumière se divise-t-elle, et le vent d’orient se répand-il sur la terre?
25 Vem har åt regnflödet öppnat en ränna och banat en väg för tordönets stråle,
Qui a ouvert des canaux aux ondées, et tracé une route aux feux du tonnerre,
26 till att sända regn över länder där ingen bor, över öknar, där ingen människa finnes,
afin que la pluie tombe sur une terre inhabitée, sur le désert où il n’y a pas d’hommes;
27 till att mätta ödsliga ödemarker och giva växt åt gräsets brodd?
pour qu’elle arrose la plaine vaste et vide, et y fasse germer l’herbe verte!
28 Säg om regnet har någon fader, och vem han är, som födde daggens droppar?
La pluie a-t-elle un père? Qui engendre les gouttes de la rosée?
29 Ur vilken moders liv är det isen gick fram, och vem är hon som födde himmelens rimfrost?
De quel sein sort la glace? Et le givre du ciel, qui l’enfante,
30 Se, vattnet tätnar och bliver likt sten, så ytan sluter sig samman över djupet.
pour que les eaux durcissent comme la pierre, et que la surface de l’abîme se solidifie?
31 Knyter du tillhopa Sjustjärnornas knippe? Och förmår du att lossa Orions band?
Est-ce toi qui serres les liens des Pléiades, ou pourrais-tu relâcher les chaînes d’Orion?
32 Är det du som, när tid är, för himmelstecknen fram, och som leder Björninnan med hennes ungar?
Est-ce toi qui fais lever les constellations en leur temps, qui conduis l’Ourse avec ses petits?
33 Ja, förstår du himmelens lagar, och ordnar du dess välde över jorden?
Connais-tu les lois du ciel, règles-tu ses influences sur la terre?
34 Kan du upphöja din röst till molnen och förmå vattenflöden att övertäcka dig?
Elèves-tu ta voix jusque dans les nues, pour que des torrents d’eau tombent sur toi?
35 Kan du sända ljungeldar åstad, så att de gå, så att de svara dig: "Ja vi äro redo"?
Est-ce toi qui lâches les éclairs pour qu’ils partent, et te disent-ils: « Nous voici! »
36 Vem har lagt vishet i de mörka molnen, och vem gav förstånd åt järtecknen i luften?
Qui a mis la sagesse dans les nuées, ou qui a donné l’intelligence aux météores?
37 Vem håller med sin vishet räkning på skyarna? Och himmelens läglar, vem häller ut dem,
Qui peut exactement compter les nuées, incliner les urnes du ciel,
38 medan mullen smälter såsom malm och jordkokorna klibbas tillhopa?
pour que la poussière se forme en masse solide et que les glèbes adhèrent ensemble?
39 Är det du som jagar upp rov åt lejoninnan och stillar de unga lejonens hunger,
Est-ce toi qui chasses pour la lionne sa proie, qui rassasies la faim des lionceaux,
40 när de trycka sig ned i sina kulor eller ligga på lur i snåret?
quand ils sont couchés dans leur tanière, qu’ils se tiennent en embuscade dans le taillis?
41 Vem är det som skaffar mat åt korpen, när hans ungar ropar till Gud, där de sväva omkring utan föda?
Qui prépare au corbeau sa pâture, quand ses petits crient vers Dieu, qu’ils errent çà et là, sans nourriture?

< Job 38 >