Job 38

1 Och HERREN svarade Job ur stormvinden och sade:

Hottelah BAWIPA ni Job hah bongparui thung hoi a pathung teh,

2 Vem är du som stämplar vishet såsom mörker, i det att du talar så utan insikt?

Panuenae laipalah e lawk hoi, khokhangnae kahmawtsakkung teh apimaw.

3 Omgjorda nu såsom ej man dina länder; jag vill fråga dig, och du må giva mig besked.

Atuvah tongpatang lah namahoima kârakueng haw, lawk na pacei vaiteh na pathung haw.

4 Var var du, när jag lade jordens grund? Säg det, om du har ett så stort förstånd.

Talai ka kamtawng nah nâmaw na o, na thai panuek pawiteh na dei pouh haw.

5 Vem har fastställt hennes mått -- du vet ju det? Och vem spände sitt mätsnöre ut över henne?

Apinimaw bangnuenae a panue thai, na panue thai na maw. Apinimaw bangnuenae a rui hah a lathueng lah a payang.

6 Var fingo hennes pelare sina fästen, och vem var det som lade hennes hörnsten,

Apinimaw adu hah a ung teh bang ni maw adu hah a casak.

7 medan morgonstjärnorna tillsammans jublade och alla Guds söner höjde glädjerop?

Tempalo âsinaw hah cungtalah la a sak awh navah, Cathut e capanaw teh lunghawi hoi hram awh hoeh maw.

8 Och vem satte dörrar för havet, när det föddes och kom ut ur moderlivet,

Talînaw teh thun thung hoi a tâco navah, apinimaw tho a khan sin.

9 när jag gav det moln till beklädnad och lät töcken bliva dess linda,

A hnicu hanelah tâmai ka sak pouh teh, a kâkhu hanelah hni lah katha poung e hmonae,

10 när jag åt det utstakade min gräns och satte bom och dörrar därför,

a langri ka khuen pouh teh, tho tarennae ka hruek pouh.

11 och sade: "Härintill skall du komma, men ej vidare, här skola dina stolta böljor lägga sig"?

Hi totouh na tho vaiteh, a hloilah na tapuet mahoeh. Hivah na kâoupnae hoi tuicapa hah pout naseh telah ka ti.

12 Har du i din tid bjudit dagen att gry eller anvisat åt morgonrodnaden dess plats,

Talai a pout totouh a kuet teh, tamikathoutnaw peng a tâco thai nahanelah.

13 där den skulle fatta jorden i dess flikar, så att de ogudaktiga skakades bort därifrån?

Na tâco tahma hoi amom heh kâ na poe teh, a tâconae hmuen na panue sak boimaw.

14 Då ändrar den form såsom leran under signetet, och tingen stå fram såsom klädda i skrud;

Mitnoutnae rahim vah talai patetlah meilam a sin teh, hnicu patetlah a kangdue sak.

15 då berövas de ogudaktiga sitt ljus, och den arm som lyftes för högt brytes sönder.

Tamikathoutnaw koehoi angnae hah a la pouh teh, a dâw e kut hah a khoe pouh.

16 Har du stigit ned till havets källor och vandrat omkring på djupets botten?

Tuipui a tâconae dawk a kâen boimaw. Adungnae bangnue hanelah koung na rip toung maw.

17 Hava dödens portar avslöjat sig för dig, ja, såg du dödsskuggans portar?

Duenae takhang hah nang koe a kamnue sak toung maw. Nahoeh pawiteh, duenae tâhlip takhang hai na hmu boimaw.

18 Har du överskådat jordens vidder? Om du känner allt detta, så låt höra.

Talai akawnae naw heh be na panue maw. Hetnaw pueng he na panuek pawiteh, na dei pouh haw.

19 Vet du vägen dit varest ljuset bor, eller platsen där mörkret har sin boning,

Nâ lah maw angnae, khosaknae lamthung ao. Hmonae a hmuen hai nâ lah maw ao.

20 så att du kan hämta dem ut till deras gräns och finna stigarna som leda till deras hus?

Hot teh khori dawk na hrawi thai teh, a lamthung hah na panue thai nahanelah.

21 Visst kan du det, ty så tidigt blev du ju född, så stort är ju dina dagars antal!

Hatnae tueng dawk na tâco teh, nange hnin hah apap poung dawkvah, hot teh na panue ngoun vaiyaw.

22 Har du varit framme vid snöns förrådshus? Och haglets förrådshus, du såg väl dem

Tadamtui pâtungnae hmuen koe na kâen toung maw. Roun kamtungnae hmuen te na hmu thoung maw.

23 -- de förråd som jag har sparat till hemsökelsens tid, till stridens och drabbningens dag?

Rucatnae atueng hanelah ka ta e hoi tarankâtuk nahane hnin hanelah ka ta e doeh.

24 Vet du vägen dit varest ljuset delar sig, dit där stormen sprider sig ut över jorden?

Nâ lae lamthung hoi maw angnae ni pheng a tue teh, talai van vah kanîtholah kahlînaw a kâkahei.

25 Vem har åt regnflödet öppnat en ränna och banat en väg för tordönets stråle,

Tui ka poum e a lawngnae ravo hoi, keitat lamthung hah apinimaw a sak.

26 till att sända regn över länder där ingen bor, över öknar, där ingen människa finnes,

Apihai a ohoehnae ram hoi apihai a ohoehnae kahrawngum dawk khorak sak hane hoi,

27 till att mätta ödsliga ödemarker och giva växt åt gräsets brodd?

King ka di e talai ni kanaw e phovai a dawnnaw tâco sak hanelah, ka poum e khotui a lawngnae lamthung, khoparit hoi sumpapalik lamthung apinimaw a kamawng sak.

28 Säg om regnet har någon fader, och vem han är, som födde daggens droppar?

Khotui ni a na pa a tawn maw. Tadamtui ka bawt e hah apinimaw a khe.

29 Ur vilken moders liv är det isen gick fram, och vem är hon som födde himmelens rimfrost?

Apie von dawk hoi maw tui kamkak a tâco. Kalvan hoi ka bawt e tadamtui hah apini a khe e na maw.

30 Se, vattnet tätnar och bliver likt sten, så ytan sluter sig samman över djupet.

Tui hah talung patetlah a te sak teh, tui adungnae hai be kamkak.

31 Knyter du tillhopa Sjustjärnornas knippe? Och förmår du att lossa Orions band?

Baritca hah na pâkhueng thai teh, kangduetaphai rui hah na rathap thai maw.

32 Är det du som, när tid är, för himmelstecknen fram, och som leder Björninnan med hennes ungar?

Mazzaroth hah amae tueng nah na tâco sak thai maw. Latum teh a canaw hoi na ceikhai thai maw.

33 Ja, förstår du himmelens lagar, och ordnar du dess välde över jorden?

Kalvan e caksak e naw hah na panue teh, talai heh na uk sak thai maw.

34 Kan du upphöja din röst till molnen och förmå vattenflöden att övertäcka dig?

Kho pueng hoi ka sak e ni na ramuk thai nahanelah, tâmai totouh na lawk na cai sak thai maw.

35 Kan du sända ljungeldar åstad, så att de gå, så att de svara dig: "Ja vi äro redo"?

Sumpapalik e hah nang koe a tho teh, hivah ka o telah nang koe dei hanelah na patoun thai maw.

36 Vem har lagt vishet i de mörka molnen, och vem gav förstånd åt järtecknen i luften?

Apinimaw pouknae dawk lungangnae a poe. Apinimaw lungthin hah panuethainae a poe.

37 Vem håller med sin vishet räkning på skyarna? Och himmelens läglar, vem häller ut dem,

Apinimaw lungangnae hoi tâmai a touk thai han. Apinimaw kalvan e tuium rabawk thai han.

38 medan mullen smälter såsom malm och jordkokorna klibbas tillhopa?

Vaiphu hah a te sak teh, tangdong dawk buet touh lah a kâbet toteh,

39 Är det du som jagar upp rov åt lejoninnan och stillar de unga lejonens hunger,

a kâkhu dawk hoi a pawp teh, kei hanlah a pawp lahun nah,

40 när de trycka sig ned i sina kulor eller ligga på lur i snåret?

Sendek hane rawca tawng pouh hane sendektancanaw kaboumlah paca thai maw.

41 Vem är det som skaffar mat åt korpen, när hans ungar ropar till Gud, där de sväva omkring utan föda?

Vongacanaw vonhlam hoi a kâva teh, Cathut koe a hram awh toteh, apinimaw rawca a poe.