Job 37
1 Ja, vid sådant förskräckes mitt hjärta, bävande spritter det upp.
A ce spectacle, mon cœur est tout tremblant, il bondit hors de sa place.
2 Hören, hören huru hans röst ljuder vred, hören dånet som går ut ur hans mun.
Ecoutez, écoutez le fracas de sa voix, le grondement qui sort de sa bouche!
3 Han sänder det åstad, så långt himmelen når, och sina ljungeldar bort till jordens ändar.
Il lui donne libre carrière sous l’immensité des cieux, et son éclair brille jusqu’aux extrémités de la terre.
4 Efteråt ryter så dånet, när han dundrar med sin väldiga röst; och på ljungeldarna spar han ej, då hans röst låter höra sig.
Puis éclate un rugissement, il tonne de sa voix majestueuse; il ne retient plus les éclairs, quand on entend sa voix;
5 Ja, underbart dundrar Gud med sin röst, stora ting gör han, utöver vad vi förstå.
Dieu tonne de sa voix, d’une manière merveilleuse. Il fait de grandes choses que nous ne comprenons pas.
6 Se, åt snön giver han bud: "Fall ned till jorden", så ock åt regnskuren, åt sitt regnflödes mäktiga skur.
Il dit à la neige: « Tombe sur la terre; » il commande aux ondées et aux pluies torrentielles.
7 Därmed fjättrar han alla människors händer, så att envar som han har skapat kan lära därav.
Il met un sceau sur la main de tous les hommes, afin que tout mortel reconnaisse son Créateur.
8 Då draga sig vilddjuren in i sina gömslen, och i sina kulor lägga de sig till ro.
Alors l’animal sauvage rentre dans son repaire, et demeure dans sa tanière.
9 Från Stjärngemaket kommer då storm och köld genom nordanhimmelens stjärnor;
L’ouragan sort de ses retraites cachées, l’aquilon amène les frimas.
10 med sin andedräkt sänder Gud frost, och de vida vattnen betvingas.
Au souffle de Dieu se forme la glace, et la masse des eaux est emprisonnée.
11 Skyarna lastar han ock med väta och sprider omkring sina ljungeldsmoln.
Il charge de vapeurs les nuages, il disperse ses nuées lumineuses.
12 De måste sväva än hit, än dit, alltefter hans rådslut och de uppdrag de få, vadhelst han ålägger dem på jordens krets.
On les voit, selon ses décrets, errer en tous sens, pour exécuter tout ce qu’il leur commande, sur la face de la terre habitée.
13 Än är det som tuktoris, än med hjälp åt hans jord, än är det med nåd som han låter dem komma.
C’est tantôt pour le châtiment de sa terre, et tantôt en signe de faveur qu’il les envoie.
14 Lyssna då härtill, du Job; stanna och betänk Guds under.
Job, sois attentif à ces choses; arrête-toi, et considère les merveilles de Dieu.
15 Förstår du på vad sätt Gud styr deras gång och låter ljungeldarna lysa fram ur sina moln?
Sais-tu comment il les opère, et fait briller l’éclair dans la nue?
16 Förstår du lagen för skyarnas jämvikt, den Allvises underbara verk?
Comprends-tu le balancement des nuages, les merveilles de celui dont la science est parfaite,
17 Förstår du huru kläderna bliva dig så heta, när han låter jorden domna under sunnanvinden?
toi dont les vêtements sont chauds, quand la terre se repose au souffle du midi?
18 Kan du välva molnhimmelen så som han, så fast som en spegel av gjuten metall?
Peux-tu, comme lui, étendre les nuées, et les rendre solides comme un miroir d’airain?
19 Lär oss då vad vi skola säga till honom; för vårt mörkers skull hava vi intet att lägga fram.
Fais-nous connaître ce que nous devons lui dire: nous ne saurions lui parler, ignorants que nous sommes.
20 Ej må det bebådas honom att jag vill tala. Månne någon begär sitt eget fördärv?
Ah! qu’on ne lui rapporte pas mes discours! Un homme a-t-il jamais dit qu’il désirait sa perte?
21 Men synes icke redan skenet? Strålande visar han sig ju mellan skyarna, där vinden har gått fram och sopat dem undan.
On ne peut voir maintenant la lumière du soleil, qui luit derrière les nuages; qu’un vent passe, il les dissipe.
22 I guldglans kommer han från norden. Ja, Gud är höljd i fruktansvärt majestät;
L’or vient du septentrion; mais Dieu, que sa majesté est redoutable!
23 den Allsmäktige kunna vi icke fatta, honom som är så stor i kraft, honom som ej kränker rätten, ej strängaste rättfärdighet.
Le Tout-Puissant, nous ne pouvons l’atteindre: il est grand en force, et en droit, et en justice, il ne répond à personne!
24 Fördenskull frukta människorna honom; men de självkloka -- dem alla aktar han ej på.
Que les hommes donc le révèrent! Il ne regarde pas ceux qui se croient sages.
