< Job 37 >

1 Ja, vid sådant förskräckes mitt hjärta, bävande spritter det upp.
Indeed, my heart trembles at this; it is moved out of its place.
2 Hören, hören huru hans röst ljuder vred, hören dånet som går ut ur hans mun.
Hear, oh, hear the noise of his voice, the sound that goes out from his mouth.
3 Han sänder det åstad, så långt himmelen når, och sina ljungeldar bort till jordens ändar.
He sends it out under the whole sky, and he sends out his lightning to the edges of the earth.
4 Efteråt ryter så dånet, när han dundrar med sin väldiga röst; och på ljungeldarna spar han ej, då hans röst låter höra sig.
A voice roars after it; he thunders with the voice of his majesty; he does not restrain the lightning bolts when his voice is heard.
5 Ja, underbart dundrar Gud med sin röst, stora ting gör han, utöver vad vi förstå.
God thunders marvelously with his voice; he does great things that we cannot comprehend.
6 Se, åt snön giver han bud: "Fall ned till jorden", så ock åt regnskuren, åt sitt regnflödes mäktiga skur.
For he says to the snow, 'Fall on the earth'; likewise to the rain shower, 'Become a great shower of rain.'
7 Därmed fjättrar han alla människors händer, så att envar som han har skapat kan lära därav.
He stops the hand of every man from working, so that all people whom he has made may see his deeds.
8 Då draga sig vilddjuren in i sina gömslen, och i sina kulor lägga de sig till ro.
Then the beasts go into hiding and stay in their dens.
9 Från Stjärngemaket kommer då storm och köld genom nordanhimmelens stjärnor;
The storm comes from its chamber in the south and the cold from the scattering winds in the north.
10 med sin andedräkt sänder Gud frost, och de vida vattnen betvingas.
By the breath of God ice is given; the expanse of the waters is frozen like metal.
11 Skyarna lastar han ock med väta och sprider omkring sina ljungeldsmoln.
Indeed, he weighs down the thick cloud with moisture; he scatters his lightning through the clouds.
12 De måste sväva än hit, än dit, alltefter hans rådslut och de uppdrag de få, vadhelst han ålägger dem på jordens krets.
He swirls the clouds around by his guidance, so that they may do whatever he commands them above the surface of the whole world.
13 Än är det som tuktoris, än med hjälp åt hans jord, än är det med nåd som han låter dem komma.
He makes all of this happen; sometimes it happens for correction, sometimes for his land, and sometimes as acts of covenant faithfulness.
14 Lyssna då härtill, du Job; stanna och betänk Guds under.
Listen to this, Job; stop and think about God's marvelous deeds.
15 Förstår du på vad sätt Gud styr deras gång och låter ljungeldarna lysa fram ur sina moln?
Do you know how God establishes the clouds and makes the lightning bolts to flash in them?
16 Förstår du lagen för skyarnas jämvikt, den Allvises underbara verk?
Do you understand the floating of the clouds, the marvelous deeds of God, who is perfect in knowledge?
17 Förstår du huru kläderna bliva dig så heta, när han låter jorden domna under sunnanvinden?
Do you understand how your garments become hot when the land is still because the wind comes from the south?
18 Kan du välva molnhimmelen så som han, så fast som en spegel av gjuten metall?
Can you spread out the sky as he can— the sky, which is as strong as a mirror of cast metal?
19 Lär oss då vad vi skola säga till honom; för vårt mörkers skull hava vi intet att lägga fram.
Teach us what we should say to him, for we cannot lay out our arguments in order because of the darkness of our minds.
20 Ej må det bebådas honom att jag vill tala. Månne någon begär sitt eget fördärv?
Should he be told that I wish to speak with him? Would a person wish to be swallowed up?
21 Men synes icke redan skenet? Strålande visar han sig ju mellan skyarna, där vinden har gått fram och sopat dem undan.
Now, people cannot look at the sun when it is bright in the sky after the wind has passed through and has cleared it of its clouds.
22 I guldglans kommer han från norden. Ja, Gud är höljd i fruktansvärt majestät;
Out of the north comes golden splendor— over God is fearsome majesty.
23 den Allsmäktige kunna vi icke fatta, honom som är så stor i kraft, honom som ej kränker rätten, ej strängaste rättfärdighet.
As for the Almighty, we cannot find him! He is great in power; he does not oppress justice and abundant righteousness.
24 Fördenskull frukta människorna honom; men de självkloka -- dem alla aktar han ej på.
Therefore, people fear him. He does not pay any attention to those who are wise in their own minds.”

< Job 37 >