Job 36
1 Vidare sade Elihu:
Eliyou pran pale ankò, li di konsa:
2 Bida ännu litet, så att jag får giva dig besked, ty ännu något har jag att säga till Guds försvar.
-Pran yon ti pasyans. Kite m' fè yon ti pale ankò, paske m' poko fin di sa m' gen pou m' di pou pran defans Bondye.
3 Min insikt vill jag hämta vida ifrån, och åt min skapare vill jag skaffa rätt.
Mwen pral sèvi ak tou sa mwen konnen pou m' moutre ou se Bondye ki kreye m' lan ki gen rezon.
4 Ja, förvisso skola mina ord icke vara lögn; en man med fullgod insikt har du framför dig.
Mwen p'ap bay manti nan sa m'ap di la a. Se yon nonm ki gen anpil konesans k'ap pale avè ou la a.
5 Se, Gud är väldig, men han försmår dock ingen, han som är så väldig i sitt förstånds kraft.
Bondye gen pouvwa. Li pa meprize pesonn. Pa gen anyen li pa konprann.
6 Den ogudaktige låter han ej bliva vid liv, men åt de arma skaffar han rätt.
Li p'ap kite mechan yo viv lontan. Li toujou aji ak pòv yo san patipri.
7 Han tager ej sina ögon från de rättfärdiga; de få trona i konungars krets, för alltid låter han dem sitta där i höghet.
Li defann kòz moun ki mache dwat yo. Li mete yo chèf pou yo gouvènen tankou wa. Toutan tout moun ap pale byen pou yo.
8 Och om de läggas bundna i kedjor och fångas i eländets snaror,
Men, si Bondye mete yo nan chenn, si lafliksyon makònen nan tout kò yo,
9 så vill han därmed visa dem vad de hava gjort, och vilka överträdelser de hava begått i sitt högmod;
Bondye va louvri je yo pou yo ka wè tou sa y'ap fè a. Li moutre yo se lògèy k'ap fè yo fè peche.
10 han vill då öppna deras öra för tuktan och mana dem att vända om ifrån fördärvet.
Li pale nan zòrèy yo pou avèti yo. Li mande yo pou yo sispann fè sa ki mal.
11 Om de då höra på honom och underkasta sig, så få de framleva sina dagar i lycka och sina år i ljuvlig ro.
Si yo koute Bondye, si yo soumèt devan li, y'a viv rès lavi yo nan kè kontan ak nan plezi.
12 Men höra de honom ej, så förgås de genom vapen och omkomma, när de minst tänka det.
Si se pa sa, y'ap rete konsa y'ap mouri. Y'ap desann kote mò yo ye a san yo pa konnen.
13 Ja, de som med gudlöst hjärta hängiva sig åt vrede och icke anropa honom, när han lägger dem i band,
Men, mechan yo ap fè tèt di. Yo fache pi rèd. Yo te mèt anba kou, yo p'ap mande sekou.
14 deras själ skall i deras ungdom ryckas bort av döden, och deras liv skall dela tempelbolares lott.
Yo jenn gason toujou, yo gen tan mouri. Yo t'ap mennen yon lavi dezòd.
15 Genom lidandet vill han rädda den lidande, och genom betrycket vill han öppna hans öra.
Men, Bondye pran soufrans lan, li sèvi avè l' pou li moutre lèzòm anpil bagay. Se lè yo anba tray, li louvri lespri yo.
16 Så sökte han ock draga dig ur nödens gap, ut på en rymlig plats, där intet trångmål rådde; och ditt bord skulle bliva fullsatt med feta rätter.
Ou menm tou, Bondye vle wete ou nan gwo lapenn sa a, pou ou ka rive gen jwisans san moun pa chache ou kont. Te gen yon lè tab ou te chaje ak bon manje.
17 Men nu bär du till fullo ogudaktighetens dom; ja, dom och rättvisa hålla dig nu fast.
Lè sa a, ou te fè menm lide ak mechan yo. Koulye a, yo pral pini ou jan ou merite l' la.
18 Ty vrede borde ej få uppegga dig under din tuktans tid, och huru svårt du än har måst plikta, borde du ej därav ledas vilse.
Veye zo ou! Pa kite richès vire tèt ou ankò! Pa kite yo achte ou ak lajan osinon ak gwo kado!
19 Huru kan han lära dig bedja, om icke genom nöd och genom allt som nu har prövat din kraft?
Se pou ou jije tout moun, rich kou pòv, gwonèg la tankou nèg fèb la.
20 Du må ej längta så ivrigt efter natten, den natt då folken skola ryckas bort ifrån sin plats.
Pa kraze moun ki pa anyen pou ou pou mete fanmi ou nan plas yo.
21 Tag dig till vara, så att du ej vänder dig till vad fördärvligt är; sådant behagar dig ju mer än att lida.
Atansyon pou ou pa fè sa ki mal. Se pou sa menm w'ap soufri konsa.
22 Se, Gud är upphöjd genom sin kraft. Var finnes någon mästare som är honom lik?
Gade jan Bondye gen anpil pouvwa. Pa gen pi gran mèt pase l'.
23 Vem har föreskrivit honom hans väg, och vem kan säga: "Du gör vad orätt är?"
Pesonn pa ka di Bondye sa pou l' fè. Pesonn pa ka di l' sa l' fè a mal.
24 Tänk då på att upphöja hans gärningar, dem vilka människorna besjunga
Se pou ou fè lwanj travay li pito, tankou tout moun toujou fè l' la.
25 och som de alla skåda med lust, de dödliga, om de än blott skönja dem i fjärran.
Se bèl bagay pou tout moun wè. Yo rete byen lwen, y'ap gade.
26 Ja, Gud är för hög för vårt förstånd, hans år äro flera än någon kan utrannsaka.
Wi. Nou p'ap janm ka fin konprann jan Bondye gen pouvwa! Nou p'ap janm ka fin konnen depi kilè Bondye la.
27 Se, vattnets droppar drager han uppåt, och de sila ned såsom regn, där hans dimma går fram;
Se li menm ki rale dlo sou latè, ki fè l' tounen vapè nan nwaj yo pou bay lapli.
28 skyarna gjuta dem ut såsom en ström, låta dem drypa ned över talrika människor.
Lèfini, li kite lapli soti nan syèl la tonbe sou tout moun sou latè.
29 Ja, kan någon fatta molnens utbredning, braket som utgår från hans hydda?
Pesonn pa konnen ki jan nwaj yo fè deplase, ki jan loraj fè gwonde nan syèl kote Bondye rete a.
30 Se, sitt ljungeldsljus breder han ut över molnen, och själva havsgrunden höljer han in däri.
Li kouvri syèl la ak nwaj yo. Li kouvri tout tèt mòn yo.
31 Ty så utför han sina domar över folken; så bereder han ock näring i rikligt mått.
Se konsa li bay pèp la manje. Li ba yo manje an kantite.
32 I ljungeldsljus höljer han sina händer och sänder det ut mot dem som begynna strid.
Li kenbe zèklè yo nan pla men li. Li bay lòd pou loraj tonbe kote li menm li vize a.
33 Budskap om honom bär hans dunder; själva boskapen bebådar hans antåg.
Loraj la anonse move tan. Ata bèt yo santi move tan an ap vini.
