Job 36
1 Vidare sade Elihu:
Weiter fuhr Elihu also fort:
2 Bida ännu litet, så att jag får giva dig besked, ty ännu något har jag att säga till Guds försvar.
Warte mir ein wenig, daß ich dich unterweise, denn noch stehen Gott Worte zu Gebote.
3 Min insikt vill jag hämta vida ifrån, och åt min skapare vill jag skaffa rätt.
Ich will mein Wissen fernher entnehmen und meinem Schöpfer Recht verschaffen.
4 Ja, förvisso skola mina ord icke vara lögn; en man med fullgod insikt har du framför dig.
Denn wahrlich, meine Worte lügen nicht; mit einem Manne von vollkommener Erkenntnis hast du's zu thun.
5 Se, Gud är väldig, men han försmår dock ingen, han som är så väldig i sitt förstånds kraft.
Siehe, Gott ist gewaltig, doch verschmäht er niemand, gewaltig an Kraft des Geistes.
6 Den ogudaktige låter han ej bliva vid liv, men åt de arma skaffar han rätt.
Er erhält den Gottlosen nicht am Leben, aber den Elenden gewährt er Recht.
7 Han tager ej sina ögon från de rättfärdiga; de få trona i konungars krets, för alltid låter han dem sitta där i höghet.
Er zieht seine Augen nicht ab von dem Frommen und bei Königen auf dem Thron - da läßt er sie immerdar sitzen, daß sie erhöht seien.
8 Och om de läggas bundna i kedjor och fångas i eländets snaror,
Und wenn sie mit Ketten gebunden sind, gefangen gehalten werden von Stricken des Elends,
9 så vill han därmed visa dem vad de hava gjort, och vilka överträdelser de hava begått i sitt högmod;
und er ihnen ihr Thun vorhält und ihre Sünden, daß sie sich überhoben,
10 han vill då öppna deras öra för tuktan och mana dem att vända om ifrån fördärvet.
und er so ihr Ohr der Warnung aufthut und sie umkehren heißt vom Frevel:
11 Om de då höra på honom och underkasta sig, så få de framleva sina dagar i lycka och sina år i ljuvlig ro.
Wenn sie gehorchen und sich unterwerfen, so werden sie ihre Tage im Glück und ihre Jahre in Wonne verbringen.
12 Men höra de honom ej, så förgås de genom vapen och omkomma, när de minst tänka det.
Gehorchen sie aber nicht, so fahren sie dahin durch Geschosse und verhauchen in Verblendung.
13 Ja, de som med gudlöst hjärta hängiva sig åt vrede och icke anropa honom, när han lägger dem i band,
Denn als Leute von ruchlosem Sinn hegen sie Zorn, schreien nicht, wenn er sie fesselt;
14 deras själ skall i deras ungdom ryckas bort av döden, och deras liv skall dela tempelbolares lott.
in der Jugendfrische stirbt ihre Seele dahin, und ihr Leben wie das der Lustbuben.
15 Genom lidandet vill han rädda den lidande, och genom betrycket vill han öppna hans öra.
Erretten wird er den Elenden durch sein Elend und thut ihnen durch die Drangsal das Ohr auf.
16 Så sökte han ock draga dig ur nödens gap, ut på en rymlig plats, där intet trångmål rådde; och ditt bord skulle bliva fullsatt med feta rätter.
Und er lockt auch dich aus dem Rachen der Not auf weiten Plan, wo keine Beengung ist, und was auf deinen Tisch kommt, ist reich an Fett.
17 Men nu bär du till fullo ogudaktighetens dom; ja, dom och rättvisa hålla dig nu fast.
Bist du aber erfüllt vom Urteile des Gottlosen, so werden Urteil und Gericht dich festhalten.
18 Ty vrede borde ej få uppegga dig under din tuktans tid, och huru svårt du än har måst plikta, borde du ej därav ledas vilse.
Denn Grimm verführe dich nicht zu Hohn, und des Lösegelds Größe verleite dich nicht.
19 Huru kan han lära dig bedja, om icke genom nöd och genom allt som nu har prövat din kraft?
Wird er deinem Schreien anders abhelfen, als durch Bedrängnis und alle Kraftanstrengungen?
20 Du må ej längta så ivrigt efter natten, den natt då folken skola ryckas bort ifrån sin plats.
Lechze nicht nach der Nacht, daß Völker auffahren an ihrer Stelle,
21 Tag dig till vara, så att du ej vänder dig till vad fördärvligt är; sådant behagar dig ju mer än att lida.
Hüte dich, wende dich nicht zum Frevel; denn dazu hast du mehr Lust als zum Leiden.
22 Se, Gud är upphöjd genom sin kraft. Var finnes någon mästare som är honom lik?
Siehe, Gott wirkt erhaben in seiner Kraft; wer ist ein Herrscher wie er?
23 Vem har föreskrivit honom hans väg, och vem kan säga: "Du gör vad orätt är?"
Wer hat ihm seinen Weg vorgeschrieben, und wer gesagt: du hast Unrecht gethan?
24 Tänk då på att upphöja hans gärningar, dem vilka människorna besjunga
Gedenke, daß du sein Thun erhebst, welches die Menschen besingen!
25 och som de alla skåda med lust, de dödliga, om de än blott skönja dem i fjärran.
Alle Menschen schauen ihre Lust daran; der Sterbliche erblickt es von ferne.
26 Ja, Gud är för hög för vårt förstånd, hans år äro flera än någon kan utrannsaka.
Ja, Gott ist erhaben und unbegreiflich für uns, die Zahl seiner Jahre nicht zu erforschen.
27 Se, vattnets droppar drager han uppåt, och de sila ned såsom regn, där hans dimma går fram;
Denn er zählt des Wassers Tropfen ab, daß sie infolge seines Nebels Regen sickern,
28 skyarna gjuta dem ut såsom en ström, låta dem drypa ned över talrika människor.
den die Wolken rieseln lassen, auf viele Menschen niederträufeln.
29 Ja, kan någon fatta molnens utbredning, braket som utgår från hans hydda?
Und vollends, wenn man die Ausbreitungen des Gewölks verstände, das Krachen seines Gezelts!
30 Se, sitt ljungeldsljus breder han ut över molnen, och själva havsgrunden höljer han in däri.
Siehe, er breitet um sich aus sein Licht und bedeckt die Wurzeln des Meers.
31 Ty så utför han sina domar över folken; så bereder han ock näring i rikligt mått.
Denn damit richtet er Völker, giebt Speise zugleich im Überfluß.
32 I ljungeldsljus höljer han sina händer och sänder det ut mot dem som begynna strid.
Beide Hände bedeckt er mit Licht und entbietet es gegen den Widersacher.
33 Budskap om honom bär hans dunder; själva boskapen bebådar hans antåg.
Ihn meldet an sein Dröhnen, ihn, der seinen Zorn gegen das Unrecht eifern laßt.
