Job 36

1 Vidare sade Elihu:

Elihu mah doeh,

2 Bida ännu litet, så att jag får giva dig besked, ty ännu något har jag att säga till Guds försvar.

na zing kue raeh, kang patuek han, Sithaw zuengah lokthuih han ka tawnh.

3 Min insikt vill jag hämta vida ifrån, och åt min skapare vill jag skaffa rätt.

Kangthla parai ahmuen hoiah palunghahaih to ka hak, kai sahkung loe toeng, tiah kam tuengsak han.

4 Ja, förvisso skola mina ord icke vara lögn; en man med fullgod insikt har du framför dig.

Tangtang ni amsawnlok ka thui mak ai; panoekhaih hoi akoep kami loe na taengah oh.

5 Se, Gud är väldig, men han försmår dock ingen, han som är så väldig i sitt förstånds kraft.

Khenah, Sithaw loe thacak, toe mi kawbaktih doeh khet patoekhaih tawn ai; anih loe thacakhaih, palunghahaih hoiah akoep.

6 Den ogudaktige låter han ej bliva vid liv, men åt de arma skaffar han rätt.

Kahoih ai kami ih hinghaih to anih mah patawn pae ai, toe amtang kaminawk loe toenghaih hoiah lok a caek.

7 Han tager ej sina ögon från de rättfärdiga; de få trona i konungars krets, för alltid låter han dem sitta där i höghet.

Anih loe katoeng kami to angqoi taak ai, siangpahrangnawk salakah anghnutsak, ue, nihcae to caksak poe moe, kasang ah atoengh tahang.

8 Och om de läggas bundna i kedjor och fångas i eländets snaror,

Nihcae to qui hoiah pathlet o moe, pacaekthlaekhaih qui mah taoeng caeng nahaeloe,

9 så vill han därmed visa dem vad de hava gjort, och vilka överträdelser de hava begått i sitt högmod;

Anih mah nihcae sethaih hoi sakpazae ih hmuennawk to thuih pae, nihcae amoekhaih to amtuengsak.

10 han vill då öppna deras öra för tuktan och mana dem att vända om ifrån fördärvet.

Thuitaekhaih lok tahngai koehhaih palungthin to paongh pae moe, kasae sakhaih caeh taak hanah a thuih pae.

11 Om de då höra på honom och underkasta sig, så få de framleva sina dagar i lycka och sina år i ljuvlig ro.

Nihcae mah lok to tahngai o moe, a tok to sah o nahaeloe, hing thung khosakhoih o ueloe, kamongah om o tih.

12 Men höra de honom ej, så förgås de genom vapen och omkomma, när de minst tänka det.

Toe nihcae mah anih ih lok to tahngai o ai nahaeloe, sumsen hoi anghmaa o tih, panoekhaih om ai ah dueh o tih.

13 Ja, de som med gudlöst hjärta hängiva sig åt vrede och icke anropa honom, när han lägger dem i band,

Sithaw panoek ai angsahcop kaminawk loe palung thungah palungphui o; Anih mah qui hoi pathlet naah doeh tahmenhaih hni o ai.

14 deras själ skall i deras ungdom ryckas bort av döden, och deras liv skall dela tempelbolares lott.

Nihcae loe thendoeng nathuem ah duek o moe, kaciim ai kaminawk hoi nawnto a duek o.

15 Genom lidandet vill han rädda den lidande, och genom betrycket vill han öppna hans öra.

Anih mah patangkhang amtang kaminawk to loisak, raihaih a tongh o naah thaih kophaih to a paek.

16 Så sökte han ock draga dig ur nödens gap, ut på en rymlig plats, där intet trångmål rådde; och ditt bord skulle bliva fullsatt med feta rätter.

Anih mah loklam tamcaek ahmuen hoiah lam tamcaek kaom ai ahmuen kakawk ah na suem ueloe, na caboi nuiah caaknaek kahoih koimongah na patoemh pae tih.

17 Men nu bär du till fullo ogudaktighetens dom; ja, dom och rättvisa hålla dig nu fast.

Toe nang loe zaehaih pongah lokcaekhaih na tongh boeh; na sak ih zaehaih atho lokcaekhaih to na tong tih.

18 Ty vrede borde ej få uppegga dig under din tuktans tid, och huru svårt du än har måst plikta, borde du ej därav ledas vilse.

Palungphui pongah, danpaekhaih oh han ai ah acoe ah; akranghaih atho paek mang cadoeh na loih thai mak ai.

19 Huru kan han lära dig bedja, om icke genom nöd och genom allt som nu har prövat din kraft?

Nang raenghaih hmuenmae mah na bomh thai tih maw? Sui hoi na thacakhaih ah kaom pop parai hmuenmaenawk to na paek cadoeh, na bomh thai mak ai.

20 Du må ej längta så ivrigt efter natten, den natt då folken skola ryckas bort ifrån sin plats.

Khoving to zing hmah; kaminawk loe aqum ah ni angmacae ohhaih ahmuen hoiah anghmat o.

21 Tag dig till vara, så att du ej vänder dig till vad fördärvligt är; sådant behagar dig ju mer än att lida.

Zaehaih thungah amlaem let han ai, acoe ah; patangkhanghaih pongah to hmuen to ni na koeh kue boeh.

22 Se, Gud är upphöjd genom sin kraft. Var finnes någon mästare som är honom lik?

Khenah, Sithaw loe a thacakhaih hoiah pakoeh ah oh boeh; anih baktih patukkung mi maw kaom?

23 Vem har föreskrivit honom hans väg, och vem kan säga: "Du gör vad orätt är?"

Mi mah maw a caehhaih loklam anih han patuek vaih? To ai boeh loe mi mah maw sakpazaehaih na tawnh, tiah naa vaih?

24 Tänk då på att upphöja hans gärningar, dem vilka människorna besjunga

Kaminawk loe a sak o ih hmuen to laasakhaih hoiah pakoeh o, nang doeh pakoeh toeng han pahnet hmah.

25 och som de alla skåda med lust, de dödliga, om de än blott skönja dem i fjärran.

Kami boih mah anih toksakhaih to hnuk o; kami mah kangthla hoiah khen thai tih.

26 Ja, Gud är för hög för vårt förstånd, hans år äro flera än någon kan utrannsaka.

Khenah, Sithaw loe Len parai; anih to aicae mah panoek thai ai; anih hinghaih saningnawk doeh kroek thai ai.

27 Se, vattnets droppar drager han uppåt, och de sila ned såsom regn, där hans dimma går fram;

Anih loe kaca tui to van ah azuh tahang moe, tamai to khotui ah angcoengsak;

28 skyarna gjuta dem ut såsom en ström, låta dem drypa ned över talrika människor.

tamai thung hoiah tui to krak moe, kami nuiah pop parai kho to angzohsak.

29 Ja, kan någon fatta molnens utbredning, braket som utgår från hans hydda?

Anih mah kawbangmaw tamai to anghaehsak moe, kawbangmaw ohhaih ahmuen hoiah khopazihsak, tiah panoek kami oh maw?

30 Se, sitt ljungeldsljus breder han ut över molnen, och själva havsgrunden höljer han in däri.

Khenah, anih loe a ohhaih ranuiah aanghaih to suek moe, kathuk koek tuipui talae doeh a kraeng khoep.

31 Ty så utför han sina domar över folken; så bereder han ock näring i rikligt mått.

To tiah kaminawk to lokcaek moe, kamthlai pokah caaknaek to a paek.

32 I ljungeldsljus höljer han sina händer och sänder det ut mot dem som begynna strid.

Tamai hoiah aanghaih to kraeng moe, patoep ih ahmuen to kah hanah lok a paek.

33 Budskap om honom bär hans dunder; själva boskapen bebådar hans antåg.

Anih ih khopazih tuen mah takhi sae song tih boeh, tiah panoeksak, maitaw mah doeh takhi sae song tih, tiah panoek.