< Job 35 >

1 Och Elihu tog till orda och sade:
Pea naʻe fai pe ʻe Elihu ʻa ʻene lea, ʻo ne pehē,
2 Menar du att sådant är riktigt? Kan du påstå att du har rätt mot Gud,
“ʻOku ke mahalo ʻoku totonu eni, ʻa hoʻo lea ʻo pehē, ‘Ko ʻeku māʻoniʻoni ʻoku lahi ki he ʻOtua?’
3 du som frågar vad rättfärdighet gagnar dig, vad den båtar dig mer än synd?
He naʻa ke pehē, ‘Ko e hā hono ʻaonga kiate koe? Pea ko e hā ʻae totongi te u maʻu [ʻo kapau ʻe fakamaʻa ]au mei heʻeku angahala?’
4 Svar härpå vill jag giva dig, jag ock dina vänner med dig.
Te u tala kiate koe, mo kinautolu ʻoku kaumeʻa mo koe.
5 Skåda upp mot himmelen och se, betrakta skyarna, som gå där högt över dig.
Sio ki he ngaahi langi, ʻo mamata; pea vakai ki he ngaahi ʻao ʻaia ʻoku māʻolunga hake ʻiate koe.
6 Om du syndar, vad gör du väl honom därmed? Och om dina överträdelser äro många, vad skadar du honom därmed?
Kapau ʻoku ke fai angahala, ko e hā ʻoku ke fai kiate ia? Pea kapau kuo tupu ʻo lahi ʻa hoʻo talangataʻa, ko e hā ʻoku ke fai kiate ia?
7 Eller om du är rättfärdig, vad giver du honom, och vad undfår han av din hand?
Kapau ʻoku ke māʻoniʻoni, ko e hā ʻoku ke foaki kiate ia? Pe ko e hā ia ʻoku ne maʻu ʻi ho nima?
8 Nej, för din like kunde din ogudaktighet något betyda och för en människoson din rättfärdighet.
‌ʻE kovi nai hoʻo angahala ki he tangata ʻo hangē ko koe; pea ʻe ʻaonga nai hoʻo māʻoniʻoni ki he foha ʻoe tangata.
9 Väl klagar man, när våldsgärningarna äro många, man ropar om hjälp mot de övermäktigas arm;
“Ko e meʻa ʻi he lahi ʻoe ngaahi meʻa fakamālohi ʻoku tangi ai ʻae kau fakamālohia, ʻoku nau tangi kalanga ʻi he nima ʻoe mālohi.
10 men ingen frågar: "Var är min Gud, min skapare, han som låter lovsånger ljuda mitt i natten,
Ka ʻoku ʻikai pehē ʻe ha taha, ‘Kofaʻā ia ʻae ʻOtua ko hoku tupuʻanga, ʻaia ʻoku ne foaki ʻae ngaahi hiva ʻi he pō;
11 han som giver oss insikt framför markens djur och vishet framför himmelens fåglar?"
‌ʻAia ʻoku ako lahi hake kiate kitautolu ʻi he ngaahi manu ʻoe fonua, ʻo ne fakapoto lahi hake ʻakitautolu ʻi he ngaahi manupuna ʻoe ʻatā?’
12 Därför är det man får ropa utan svar om skydd mot de ondas övermod.
‌ʻOku nau tangi ʻi ai, ka ʻoku ʻikai lea ha tokotaha, ko e meʻa ʻi he laukau ʻae kau tangata kovi.
13 Se, på fåfängliga böner hör icke Gud, den Allsmäktige aktar icke på slikt;
Ko e moʻoni ʻe ʻikai fanongo ʻae ʻOtua ki he launoa, pea ʻe ʻikai tokanga ki ai ʻae Māfimafi.
14 allra minst, när du påstår att du icke får skåda honom, att du måste vänta på honom, fastän saken är uppenbar.
Naʻa ke lea, ʻo pehē, ‘ʻE ʻikai te ke mamata kiate ia, ka ʻoku ʻi hono ʻao ʻae fakamaau, ko ia ke ke falala kiate ia.
15 Och nu menar du att hans vrede ej håller någon räfst, och att han föga bekymrar sig om människors övermod?
Ka koeʻuhi ʻoku ʻikai pehē eni, ko ia kuo ne ʻaʻahi ai ʻi hono houhau; ka ʻoku ʻikai te ne ʻilo ia ʻi he mamahi lahi:
16 Ja, till fåfängligt tal spärrar Job upp sin mun, utan insikt talar han stora ord.
Ko ia ʻoku mafaʻa taʻeʻaonga ai ʻae ngutu ʻo Siope; ʻoku ne fakalahi ʻae ngaahi lea ʻi he taʻeʻilo.

< Job 35 >