Job 34

1 Och Elihu tog till orda och sade:

Nadto mówił Elihu, i rzekł:

2 Hören, I vise, mina ord; I förståndige, lyssnen till mig.

Słuchajcież, mądrzy! mów moich, a nauczeni posłuchajcie mię.

3 Örat skall ju pröva orden, och munnen smaken hos det man vill äta.

Bo ucho słów doświadcza, jako podniebienie smakuje pokarmu.

4 Må vi nu utvälja åt oss vad rätt är, samfällt söka förstå vad gott är.

Obierzmy sobie sąd, a rozeznajmy między sobą, co jest dobrego.

5 Se, Job har sagt: "Jag är oskyldig. Gud har förhållit mig min rätt.

Ponieważ Ijob rzekł: Jestem sprawiedliwym, a Bóg odrzucił sprawę moję:

6 Fastän jag har rätt, måste jag stå såsom lögnare; dödsskjuten är jag, jag som intet har brutit."

I mamże kłamać, mając sprawiedliwą? Bolesny jest postrzał mój bez przewinienia.

7 Var finnes en man som är såsom Job? Han läskar sig med bespottelse såsom med vatten,

Któryż jest mąż taki, jako Ijob, coby pił pośmiewisko jako wodę?

8 han gör sig till ogärningsmäns stallbroder och sällar sig till ogudaktiga människor.

A coby chodził w towarzystwie czyniących nieprawość; i przestawałby z ludźmi niepobożnymi?

9 Ty han säger: "Det gagnar en man till intet, om han håller sig väl med Gud."

Bo powiedział: Nie pomoże człowiekowi, choćby się podobał Bogu.

10 Hören mig därför, I förståndige män: Bort det, att Gud skulle begå någon orätt, att den Allsmäktige skulle göra vad orättfärdigt är!

Przetoż mię słuchajcie, mężowie rozumni! Niech będzie daleka niepobożność od Boga, i nieprawość od Wszechmocnego.

11 Nej, han vedergäller var människa efter hennes gärningar och lönar envar såsom hans vandel har förtjänat.

Bo on według uczynku płaci człowiekowi, a według drogi jego każdemu nagradza.

12 Ty Gud gör i sanning intet som är orätt, den Allsmäktige kan icke kränka rätten.

A zgoła Bóg przewrotnie nie czyni, a Wszechmocny nie podwraca sądu.

13 Vem har bjudit honom att vårda sig om jorden, och vem lade på honom bördan av hela jordens krets?

Któż go przełożył nad ziemią? a kto wystawił cały okrąg świata?

14 Om han ville tänka allenast på sig själv och åter draga till sig sin anda och livsfläkt,

Jeźliby obrócił przeciwko niemu serce swoje, a ducha jego, i dech jego do siebie wziął:

15 då skulle på en gång allt kött förgås, och människorna skulle vända åter till stoft.

Zginęłoby wszelkie ciało społu, a człowiekby się do prochu nawrócił.

16 Men märk nu väl och hör härpå, lyssna till vad mina ord förkunna.

Maszli tedy rozum, słuchaj tego, a przyjmuj w uszy swe głos mowy mojej.

17 Skulle den förmå regera, som hatade vad rätt är? Eller fördömer du den som är den störste i rättfärdighet?

Azaż ten, który ma w nienawiści sąd, panować może? azaż tego, który jest wielce sprawiedliwy, niepobożnym uczynisz?

18 Får man då säga till en konung: "Du ogärningsman", eller till en furste: "Du ogudaktige"?

Zaż potępisz tego, który może rzec królowi: O bezecny! a książętom: O niepobożny!

19 Gud har ju ej anseende till någon hövdings person, han aktar den rike ej för mer än den fattige, ty alla äro de hans händers verk.

Który nie ma względu na osoby książąt, i nie waży sobie więcej bogacza nad ubogiego; bo oni wszyscy są czynem rąk jego.

20 I ett ögonblick omkomma de, mitt i natten: folkhopar gripas av bävan och förgås, de väldige ryckas bort, utan människohand.

Nagle umierają; a o północy wzruszony bywa naród, i przemija, a mocarz zniesiony bywa bez ręki ludzkiej.

21 Ty hans ögon vakta på var mans vägar, och alla deras steg, dem ser han.

Oczy bowiem jego nad drogami człowieczemi, a on widzi wszystkie kroki jego.

22 Intet mörker finnes och ingen skugga så djup, att ogärningsmän kunna fördölja sig däri.

Niemasz ciemności, ani cienia śmierci, kędyby się skryli ci, którzy czynią nieprawość.

23 Ty länge behöver Gud ej vakta på en människa, innan hon måste stå till doms inför honom.

Bo na nikogo nie wkłada więcej, tak, żeby miał wchodzić w sąd z Bogiem.

24 Han krossar de väldige utan rannsakning och låter så andra träda fram i deras ställe.

Pociera bardzo wiele mocarzów, a inszych miasto nich wystawia.

25 Ja, han märker väl vad de göra, han omstörtar dem om natten och låter dem förgås.

Przeto, iż zna sprawy ich, obraca im dzień w noc, aby byli potarci.

26 Såsom ogudaktiga tuktar han dem öppet, inför människors åsyn,

Poraża ich jako niepobożnych na miejscu jawnem.

27 eftersom de veko av ifrån honom och ej aktade på alla hans vägar.

Przeto, iż odstąpili od niego, a żadnych dróg jego zrozumieć nie chcieli:

28 De bragte så den armes rop inför honom, och rop av betryckta fick han höra.

Aby przywiódł na nich wołanie znędzniałych, a pokazał, że wysłuchuje wołanie ubogich.

29 Vem vågar då fördöma, om han stillar larmet? Ja, vem vill väl skåda honom, om han döljer sitt ansikte, för ett folk eller för en enskild man,

Gdy on sprawi pokój, któż go wzruszy? także, gdy skryje oblicze, któż go ujrzy? A to czyni tak całemu narodowi, jako każdemu człowiekowi,

30 när han vill rycka makten ifrån gudlösa människor och hindra dem att bliva snaror för folket?

Aby dalej nie panował człowiek obłudny na upadek ludzki.

31 Kan man väl säga till Gud: "Jag måste lida, jag som ändå intet har förbrutit.

Zaprawdę miałbyś mówić do Boga: Przepuść; poniosę, a nie będę się wzbraniał.

32 Visa mig du vad som går över mitt förstånd; om jag har gjort något orätt, vill jag då ej göra så mer."

Nadto jeźlibym czego nie baczył, ty mię naucz; jeźlim nieprawość popełnił, nie uczynię tego więcej.

33 Skall då han, för ditt klanders skull, giva vedergällning såsom du vill? Du själv, och icke jag, må döma därom; ja, tala du ut vad du menar.

Izali według zdania twego będziesz płacił, żeć się to nie podoba, a żeś ty owo obrał, a nie on? Ale wieszli co lepszego, powiedz.

34 Men kloka män skola säga så till mig, visa män, när de få höra mig:

Mężowie rozumni toż rzeką ze mną, a człowiek mądry przypadnie na to,

35 "Job talar utan någon insikt, hans ord äro utan förstånd."

Że Ijob nie mówi mądrze, a słowa jego nie są roztropne.

36 Så må nu Job utstå prövningar allt framgent, då han vill försvara sig på ogärningsmäns sätt.

Boże, Ojcze mój! niech będzie Ijob doskonale doświadczony, przeto, iż nam odpowiada, jako ludziom złym.

37 Till sin synd lägger han ju uppenbar ondska, oss till hån slår han ihop sina händer och talar stora ord mot Gud.

Bo przestępstwa przyczynia do grzechu swego; chlubi się między nami, i mówi bardzo wiele przeciwko Bogu.