Job 34

1 Och Elihu tog till orda och sade:

ED Elihu proseguì a parlare, e disse:

2 Hören, I vise, mina ord; I förståndige, lyssnen till mig.

[Voi] savi, udite i miei ragionamenti; E [voi] intendenti, porgetemi l'orecchio.

3 Örat skall ju pröva orden, och munnen smaken hos det man vill äta.

Perciocchè l'orecchio esamina i ragionamenti, Come il palato assapora ciò che si deve mangiare.

4 Må vi nu utvälja åt oss vad rätt är, samfällt söka förstå vad gott är.

Proponiamoci la dirittura, Giudichiamo fra noi che cosa [sia] bene.

5 Se, Job har sagt: "Jag är oskyldig. Gud har förhållit mig min rätt.

Conciossiachè Giobbe abbia detto: Io son giusto; Iddio mi ha tolta la mia ragione.

6 Fastän jag har rätt, måste jag stå såsom lögnare; dödsskjuten är jag, jag som intet har brutit."

Mentirei io intorno alla mia ragione? La saetta, con la quale son ferito, [è] dolorosissima, Senza [che vi sia] misfatto [in me].

7 Var finnes en man som är såsom Job? Han läskar sig med bespottelse såsom med vatten,

Quale [è] l'uomo simile a Giobbe, [Che] beve lo scherno come acqua?

8 han gör sig till ogärningsmäns stallbroder och sällar sig till ogudaktiga människor.

E [che] cammina in compagnia con gli operatori d'iniquità, E va con gli uomini empi?

9 Ty han säger: "Det gagnar en man till intet, om han håller sig väl med Gud."

Perciocchè egli ha detto: L'uomo non fa niun profitto Di rendersi grato a Dio.

10 Hören mig därför, I förståndige män: Bort det, att Gud skulle begå någon orätt, att den Allsmäktige skulle göra vad orättfärdigt är!

Perciò, uomini di senno, ascoltatemi; Tolga Iddio che vi sia empietà in Dio, O perversità nell'Onnipotente.

11 Nej, han vedergäller var människa efter hennes gärningar och lönar envar såsom hans vandel har förtjänat.

Perciocchè egli rende all'uomo [secondo] l'opera sua, E fa trovare a ciascuno secondo la sua via.

12 Ty Gud gör i sanning intet som är orätt, den Allsmäktige kan icke kränka rätten.

Sì veramente Iddio non opera empiamente, E l'Onnipotente non perverte la ragione.

13 Vem har bjudit honom att vårda sig om jorden, och vem lade på honom bördan av hela jordens krets?

Chi gli ha commesso il governo della terra? E chi [gli] ha imposta [la cura del] mondo tutto intiero?

14 Om han ville tänka allenast på sig själv och åter draga till sig sin anda och livsfläkt,

Se egli ponesse mente all'uomo, Egli ritrarrebbe a sè il suo alito, ed il suo soffio;

15 då skulle på en gång allt kött förgås, och människorna skulle vända åter till stoft.

Ogni carne insieme trapasserebbe, E l'uomo ritornerebbe nella polvere.

16 Men märk nu väl och hör härpå, lyssna till vad mina ord förkunna.

Se pur [tu hai] del senno, ascolta questo; Porgi l'orecchio alla voce de' miei ragionamenti.

17 Skulle den förmå regera, som hatade vad rätt är? Eller fördömer du den som är den störste i rättfärdighet?

Di vero, colui che odia la dirittura signoreggerebbe egli? E condannerai tu colui che è sommamente giusto?

18 Får man då säga till en konung: "Du ogärningsman", eller till en furste: "Du ogudaktige"?

Direbbesi egli ad un re: Scellerato? E a' principi: Empio?

19 Gud har ju ej anseende till någon hövdings person, han aktar den rike ej för mer än den fattige, ty alla äro de hans händers verk.

[Quanto meno a colui] che non ha riguardo alla qualità de' principi, Ed [appo cui] non è riconosciuto il possente, Per essere antiposto al povero, Perchè essi tutti [sono] opera delle sue mani?

20 I ett ögonblick omkomma de, mitt i natten: folkhopar gripas av bävan och förgås, de väldige ryckas bort, utan människohand.

Essi muoiono in un momento, E di mezza notte [tutto] un popolo è conquassato, e perisce; E il potente è tolto via senza [opera di] mani.

21 Ty hans ögon vakta på var mans vägar, och alla deras steg, dem ser han.

Perciocchè gli occhi suoi [son] sopra le vie dell'uomo, Ed egli vede tutti i passi di esso.

22 Intet mörker finnes och ingen skugga så djup, att ogärningsmän kunna fördölja sig däri.

Non [vi è] oscurità, nè ombra di morte alcuna, Ove si possan nascondere gli operatori d'iniquità.

23 Ty länge behöver Gud ej vakta på en människa, innan hon måste stå till doms inför honom.

Perciocchè [Iddio] non ha [più] riguardo all'uomo, Quando esso è per venire in giudicio davanti a lui.

24 Han krossar de väldige utan rannsakning och låter så andra träda fram i deras ställe.

Egli fiacca i possenti incomprensibilmente, E ne costituisce altri in luogo loro.

25 Ja, han märker väl vad de göra, han omstörtar dem om natten och låter dem förgås.

Perciò, conoscendo egli le opere loro, Nel girar d'una notte son fiaccati,

26 Såsom ogudaktiga tuktar han dem öppet, inför människors åsyn,

Egli li sbatte come empi, In luogo di molti spettatori;

27 eftersom de veko av ifrån honom och ej aktade på alla hans vägar.

Perciocchè si son rivolti indietro da lui, E non hanno considerate tutte le sue vie;

28 De bragte så den armes rop inför honom, och rop av betryckta fick han höra.

Facendo pervenire infino a lui il grido del povero, E facendogli udire lo strido degli afflitti.

29 Vem vågar då fördöma, om han stillar larmet? Ja, vem vill väl skåda honom, om han döljer sitt ansikte, för ett folk eller för en enskild man,

Se egli rimanda in pace, chi condannerà? E [se] nasconde la sua faccia, chi lo riguarderà? O sia una nazione [intiera], o un uomo [solo];

30 när han vill rycka makten ifrån gudlösa människor och hindra dem att bliva snaror för folket?

Acciocchè l'uomo profano non regni [più] E che il popolo non [sia più tenuto] ne' lacci.

31 Kan man väl säga till Gud: "Jag måste lida, jag som ändå intet har förbrutit.

Certo [ei ti si conveniva indirizzarti] a Dio, dicendo: Io ho portato [la pena]; io non peccherò più.

32 Visa mig du vad som går över mitt förstånd; om jag har gjort något orätt, vill jag då ej göra så mer."

[Se vi è alcuna cosa], oltre a ciò che io veggo, mostramelo; Se io ho operato perversamente, io non continuerò più.

33 Skall då han, för ditt klanders skull, giva vedergällning såsom du vill? Du själv, och icke jag, må döma därom; ja, tala du ut vad du menar.

Vorresti tu, ch'egli ti facesse la retribuzione di ciò ch'[è proceduto] da te? Sei tu che rifiuti ed eleggi, non già io; Di' pure ciò che tu sai.

34 Men kloka män skola säga så till mig, visa män, när de få höra mig:

Gli uomini di senno diranno meco, E l'uomo savio mi acconsentirà,

35 "Job talar utan någon insikt, hans ord äro utan förstånd."

Che Giobbe non parla con conoscimento, E che le sue parole non sono con intendimento.

36 Så må nu Job utstå prövningar allt framgent, då han vill försvara sig på ogärningsmäns sätt.

O padre mio, sia pur Giobbe provato infino all'ultimo, Per cagione delle sue repliche, simili a quelle degli uomini iniqui.

37 Till sin synd lägger han ju uppenbar ondska, oss till hån slår han ihop sina händer och talar stora ord mot Gud.

Perciocchè [altrimenti] egli aggiungerà misfatto al suo peccato, Si batterà a palme fra noi, E moltiplicherà le parole sue contro a Dio.