Job 34

1 Och Elihu tog till orda och sade:

Alò, Élihu te kontinye. Li te di:

2 Hören, I vise, mina ord; I förståndige, lyssnen till mig.

“Koute pawòl mwen yo, sila ki saj pami nou. Koute mwen, nou menm ki gen konesans.

3 Örat skall ju pröva orden, och munnen smaken hos det man vill äta.

Paske zòrèy la fè prèv pawòl yo, jan bouch la goute manje a.

4 Må vi nu utvälja åt oss vad rätt är, samfällt söka förstå vad gott är.

Kite nou chwazi pou nou menm sa ki dwat; kite nou konnen pami nou menm sa ki bon.

5 Se, Job har sagt: "Jag är oskyldig. Gud har förhållit mig min rätt.

Paske Job te di: ‘Mwen dwat, men Bondye te rache dwa mwen an;

6 Fastän jag har rätt, måste jag stå såsom lögnare; dödsskjuten är jag, jag som intet har brutit."

èske mwen ta dwe manti selon dwa m? Blese m se san gerizon, san ke m pa fè transgresyon.’

7 Var finnes en man som är såsom Job? Han läskar sig med bespottelse såsom med vatten,

Se kilès ki tankou Job, k ap bwè giyonnen moun tankou se dlo,

8 han gör sig till ogärningsmäns stallbroder och sällar sig till ogudaktiga människor.

ki ale kenbe konpanyen ak sila ki fè inikite yo, e mache avèk moun malveyan yo?

9 Ty han säger: "Det gagnar en man till intet, om han håller sig väl med Gud."

Paske li te di: ‘Sa pa fè okenn avantaj pou moun lè l pran plezi li nan Bondye.’

10 Hören mig därför, I förståndige män: Bort det, att Gud skulle begå någon orätt, att den Allsmäktige skulle göra vad orättfärdigt är!

“Pou sa, koute mwen, nou menm ki gen bon konprann. Fòk se lwen pou Bondye ta fè mechanste, e pou Toupwisan an fè mal.

11 Nej, han vedergäller var människa efter hennes gärningar och lönar envar såsom hans vandel har förtjänat.

Paske Li rekonpanse lòm selon zèv li yo, e fè li jwenn selon chemen li.

12 Ty Gud gör i sanning intet som är orätt, den Allsmäktige kan icke kränka rätten.

Anverite, Bondye p ap aji avèk mechanste, ni Toupwisan an p ap fè jistis vin konwonpi.

13 Vem har bjudit honom att vårda sig om jorden, och vem lade på honom bördan av hela jordens krets?

Se kilès ki te bay Li otorite sou latè? Epi se kilès ki te poze responsabilite tout mond lan sou Li?

14 Om han ville tänka allenast på sig själv och åter draga till sig sin anda och livsfläkt,

Si Li ta pran desizyon pou Li fè; si Li ta ranmase tout a Li menm pwòp lespri Li a, menm ak souf Li a,

15 då skulle på en gång allt kött förgås, och människorna skulle vända åter till stoft.

Tout chè ta peri ansanm, e lòm ta retounen nan pousyè.

16 Men märk nu väl och hör härpå, lyssna till vad mina ord förkunna.

“Men si gen moun bon konprann, koute sa a; koute vwa pawòl mwen yo.

17 Skulle den förmå regera, som hatade vad rätt är? Eller fördömer du den som är den störste i rättfärdighet?

Èske menm yon moun ki rayi jistis ta dwe renye? Èske ou va kondane Sila ki dwat e pwisan an,

18 Får man då säga till en konung: "Du ogärningsman", eller till en furste: "Du ogudaktige"?

ka p di a yon wa: ‘Sanzave’, a prens yo: ‘Nou mechan’;

19 Gud har ju ej anseende till någon hövdings person, han aktar den rike ej för mer än den fattige, ty alla äro de hans händers verk.

Ki p ap montre patipri a prens yo, ni rich yo kon pi enpòtan ke pòv, paske tout moun se zèv a men Li ke yo ye.

20 I ett ögonblick omkomma de, mitt i natten: folkhopar gripas av bävan och förgås, de väldige ryckas bort, utan människohand.

Nan yon moman, yo mouri; epi nan mitan lannwit, yon pèp vin etone. Pwisan yo disparèt. Yo retire san yon men leve.

21 Ty hans ögon vakta på var mans vägar, och alla deras steg, dem ser han.

“Paske zye Li sou chemen a yon nonm. Li wè tout pa li fè.

22 Intet mörker finnes och ingen skugga så djup, att ogärningsmän kunna fördölja sig däri.

Nanpwen fènwa, ni lonbraj fonse kote malfektè inikite yo kab kache kò yo.

23 Ty länge behöver Gud ej vakta på en människa, innan hon måste stå till doms inför honom.

Paske Li pa bezwen obsève yon nonm anpil pou li ta dwe pase an jijman devan Bondye.

24 Han krossar de väldige utan rannsakning och låter så andra träda fram i deras ställe.

Li kraze moun pwisan an an mòso, jan nou pa menm konprann, e mete lòt moun nan plas yo.

25 Ja, han märker väl vad de göra, han omstörtar dem om natten och låter dem förgås.

Se konsa, Li konnen zèv yo. Li boulvèse yo nan lannwit, e yo kraze nèt.

26 Såsom ogudaktiga tuktar han dem öppet, inför människors åsyn,

Li frape yo tankou mechan nan yon kote pou tout moun wè,

27 eftersom de veko av ifrån honom och ej aktade på alla hans vägar.

Akoz yo vire akote nan swiv Li, e pat okipe chemen Li yo;

28 De bragte så den armes rop inför honom, och rop av betryckta fick han höra.

akoz yo te fè kri a malere a rive kote Li. Li te tande kri a aflije yo.

29 Vem vågar då fördöma, om han stillar larmet? Ja, vem vill väl skåda honom, om han döljer sitt ansikte, för ett folk eller för en enskild man,

Lè L rete an silans, se kilès ki kab kondane L? Epi lè L kache figi Li, alò, se kilès ki kab wè L? Li pli wo ke nasyon, ni lòm,

30 när han vill rycka makten ifrån gudlösa människor och hindra dem att bliva snaror för folket?

pou anpeche moun ki san Bondye yo vin reye, ke pa vin gen yon pèlen pou pèp yo.

31 Kan man väl säga till Gud: "Jag måste lida, jag som ändå intet har förbrutit.

“Paske èske nenpòt kon di Bondye, ‘Mwen koupab, mwen p ap fè ofans ankò;

32 Visa mig du vad som går över mitt förstånd; om jag har gjort något orätt, vill jag då ej göra så mer."

enstwi mwen sa ke m pa wè. Si mwen te fè inikite, mwen p ap fè l ankò’?

33 Skall då han, för ditt klanders skull, giva vedergällning såsom du vill? Du själv, och icke jag, må döma därom; ja, tala du ut vad du menar.

Èske Li va rekonpanse ak plan pa ou a, pou ou ka refize li? Paske se ou menm ki oblije chwazi; se pa mwen. Pou sa a, deklare sa ke ou konnen.

34 Men kloka män skola säga så till mig, visa män, när de få höra mig:

Moun ak bon konprann va di mwen, oswa yon nonm saj ki tande m va di:

35 "Job talar utan någon insikt, hans ord äro utan förstånd."

‘Job pale san konesans; pawòl li yo san sajès.

36 Så må nu Job utstå prövningar allt framgent, då han vill försvara sig på ogärningsmäns sätt.

Mwen ta pito yo fè pwosè kont Job, jis rive nan tout limit li, akoz li reponn tankou moun mechan yo.

37 Till sin synd lägger han ju uppenbar ondska, oss till hån slår han ihop sina händer och talar stora ord mot Gud.

Paske li ogmante rebelyon sou tout lòt peche l yo. Li bat men li pami nou, e ogmante pawòl li yo kont Bondye.’”