Job 34
1 Och Elihu tog till orda och sade:
And Elihu answereth and saith:
2 Hören, I vise, mina ord; I förståndige, lyssnen till mig.
Hear, O wise men, my words, And, O knowing ones, give ear to me.
3 Örat skall ju pröva orden, och munnen smaken hos det man vill äta.
For the ear doth try words, And the palate tasteth to eat.
4 Må vi nu utvälja åt oss vad rätt är, samfällt söka förstå vad gott är.
Judgment let us choose for ourselves, Let us know among ourselves what [is] good.
5 Se, Job har sagt: "Jag är oskyldig. Gud har förhållit mig min rätt.
For Job hath said, 'I have been righteous, And God hath turned aside my right,
6 Fastän jag har rätt, måste jag stå såsom lögnare; dödsskjuten är jag, jag som intet har brutit."
Against my right do I lie? Mortal [is] mine arrow — without transgression.'
7 Var finnes en man som är såsom Job? Han läskar sig med bespottelse såsom med vatten,
Who [is] a man like Job? He drinketh scoffing like water,
8 han gör sig till ogärningsmäns stallbroder och sällar sig till ogudaktiga människor.
And he hath travelled for company With workers of iniquity, So as to go with men of wickedness.
9 Ty han säger: "Det gagnar en man till intet, om han håller sig väl med Gud."
For he hath said, 'It doth not profit a man, When he delighteth himself with God.'
10 Hören mig därför, I förståndige män: Bort det, att Gud skulle begå någon orätt, att den Allsmäktige skulle göra vad orättfärdigt är!
Therefore, O men of heart, hearken to me; Far be it from God to do wickedness, And [from] the Mighty to do perverseness:
11 Nej, han vedergäller var människa efter hennes gärningar och lönar envar såsom hans vandel har förtjänat.
For the work of man he repayeth to him, And according to the path of each He doth cause him to find.
12 Ty Gud gör i sanning intet som är orätt, den Allsmäktige kan icke kränka rätten.
Yea, truly, God doth not do wickedly, And the Mighty doth not pervert judgment.
13 Vem har bjudit honom att vårda sig om jorden, och vem lade på honom bördan av hela jordens krets?
Who hath inspected for Himself the earth? And who hath placed all the habitable world?
14 Om han ville tänka allenast på sig själv och åter draga till sig sin anda och livsfläkt,
If He doth set on him His heart, His spirit and his breath unto Him He gathereth.
15 då skulle på en gång allt kött förgås, och människorna skulle vända åter till stoft.
Expire doth all flesh together, And man to dust returneth.
16 Men märk nu väl och hör härpå, lyssna till vad mina ord förkunna.
And if [there is] understanding, hear this, Give ear to the voice of my words.
17 Skulle den förmå regera, som hatade vad rätt är? Eller fördömer du den som är den störste i rättfärdighet?
Yea, doth one hating justice govern? Or the Most Just dost thou condemn?
18 Får man då säga till en konung: "Du ogärningsman", eller till en furste: "Du ogudaktige"?
Who hath said to a king — 'Worthless,' Unto princes — 'Wicked?'
19 Gud har ju ej anseende till någon hövdings person, han aktar den rike ej för mer än den fattige, ty alla äro de hans händers verk.
That hath not accepted the person of princes, Nor hath known the rich before the poor, For a work of His hands [are] all of them.
20 I ett ögonblick omkomma de, mitt i natten: folkhopar gripas av bävan och förgås, de väldige ryckas bort, utan människohand.
[In] a moment they die, and at midnight Shake do people, and they pass away, And they remove the mighty without hand.
21 Ty hans ögon vakta på var mans vägar, och alla deras steg, dem ser han.
For His eyes [are] on the ways of each, And all his steps He doth see.
22 Intet mörker finnes och ingen skugga så djup, att ogärningsmän kunna fördölja sig däri.
There is no darkness nor death-shade, For workers of iniquity to be hidden there;
23 Ty länge behöver Gud ej vakta på en människa, innan hon måste stå till doms inför honom.
For He doth not suffer man any more, To go unto God in judgment,
24 Han krossar de väldige utan rannsakning och låter så andra träda fram i deras ställe.
He breaketh the mighty — no searching! And He appointeth others in their stead.
25 Ja, han märker väl vad de göra, han omstörtar dem om natten och låter dem förgås.
Therefore He knoweth their works, And He hath overturned by night, And they are bruised.
26 Såsom ogudaktiga tuktar han dem öppet, inför människors åsyn,
As wicked He hath stricken them, In the place of beholders.
27 eftersom de veko av ifrån honom och ej aktade på alla hans vägar.
Because that against right They have turned aside from after Him, And none of His ways have considered wisely,
28 De bragte så den armes rop inför honom, och rop av betryckta fick han höra.
To cause to come in unto Him The cry of the poor, And the cry of the afflicted He heareth.
29 Vem vågar då fördöma, om han stillar larmet? Ja, vem vill väl skåda honom, om han döljer sitt ansikte, för ett folk eller för en enskild man,
And He giveth rest, and who maketh wrong? And hideth the face, and who beholdeth it? And in reference to a nation and to a man, [It is] the same.
30 när han vill rycka makten ifrån gudlösa människor och hindra dem att bliva snaror för folket?
From the reigning of a profane man, From the snares of a people;
31 Kan man väl säga till Gud: "Jag måste lida, jag som ändå intet har förbrutit.
For unto God hath any said: 'I have taken away, I do not corruptly,
32 Visa mig du vad som går över mitt förstånd; om jag har gjort något orätt, vill jag då ej göra så mer."
Besides [that which] I see, shew Thou me, If iniquity I have done — I do not add?'
33 Skall då han, för ditt klanders skull, giva vedergällning såsom du vill? Du själv, och icke jag, må döma därom; ja, tala du ut vad du menar.
By thee doth He recompense, That thou hast refused — That thou dost choose, and not I? And what thou hast known, speak.
34 Men kloka män skola säga så till mig, visa män, när de få höra mig:
Let men of heart say to me, And a wise man is hearkening to me.
35 "Job talar utan någon insikt, hans ord äro utan förstånd."
Job — not with knowledge doth he speak, And his words [are] not with wisdom.
36 Så må nu Job utstå prövningar allt framgent, då han vill försvara sig på ogärningsmäns sätt.
My Father! let Job be tried — unto victory, Because of answers for men of iniquity,
37 Till sin synd lägger han ju uppenbar ondska, oss till hån slår han ihop sina händer och talar stora ord mot Gud.
For he doth add to his sin, Transgression among us he vomiteth, And multiplieth his sayings to God.
