Job 33
1 Men hör nu, Job, mina ord, och lyssna till allt vad jag vill säga.
audi igitur Iob eloquia mea et omnes sermones meos ausculta
2 Se, jag upplåter nu mina läppar, min tunga tager till orda i min mun.
ecce aperui os meum loquatur lingua mea in faucibus meis
3 Ur ett redbart hjärta framgår mitt tal, och vad mina läppar förstå säga de ärligt ut.
simplici corde meo sermones mei et sententiam labia mea puram loquentur
4 Guds ande är det som har gjort mig, den Allsmäktiges fläkt beskär mig liv.
spiritus Dei fecit me et spiraculum Omnipotentis vivificavit me
5 Om du förmår, så må du nu svara mig; red dig till strid mot mig, träd fram.
si potes responde mihi et adversus faciem meam consiste
6 Se, jag är likställd med dig inför Gud, jag är danad av en nypa ler, också jag.
ecce et me sicut et te fecit Deus et de eodem luto ego quoque formatus sum
7 Ja, fruktan för mig behöver ej förskräcka dig, ej heller kan min myndighet trycka dig ned.
verumtamen miraculum meum non te terreat et eloquentia mea non sit tibi gravis
8 Men nu sade du så inför mina öron, så ljödo de ord jag hörde:
dixisti ergo in auribus meis et vocem verborum audivi
9 "Ren är jag och fri ifrån överträdelse, oskyldig är jag och utan missgärning;
mundus sum ego absque delicto inmaculatus et non est iniquitas in me
10 men se, han finner på sak mot mig, han aktar mig såsom sin fiende.
quia querellas in me repperit ideo arbitratus est me inimicum sibi
11 Han sätter mina fötter i stocken, vaktar på alla mina vägar."
posuit in nervo pedes meos custodivit omnes semitas meas
12 Nej, häri har du orätt, svarar jag dig. Gud är ju förmer än en människa.
hoc est ergo in quo non es iustificatus respondebo tibi quia maior sit Deus homine
13 Huru kan du gå till rätta med honom, såsom gåve han aldrig svar i sin sak?
adversum eum contendis quod non ad omnia verba responderit tibi
14 Både på ett sätt och på två talar Gud, om man också ej aktar därpå.
semel loquitur Deus et secundo id ipsum non repetit
15 I drömmen, i nattens syn, när sömnen har fallit tung över människorna och de vila i slummer på sitt läger,
per somnium in visione nocturna quando inruit sopor super homines et dormiunt in lectulo
16 då öppnar han människornas öron och sätter inseglet på sina varningar till dem,
tunc aperit aures virorum et erudiens eos instruit disciplinam
17 när han vill avvända någon från en ogärning eller hålla högmodet borta ifrån en människa.
ut avertat hominem ab his quae facit et liberet eum de superbia
18 Så bevarar han hennes själ från graven och hennes liv ifrån att förgås genom vapen.
eruens animam eius a corruptione et vitam illius ut non transeat in gladium
19 Hon bliver ock agad genom plågor på sitt läger och genom ständig oro, allt intill benen.
increpat quoque per dolorem in lectulo et omnia ossa eius marcescere facit
20 Hennes sinne får leda vid maten, och hennes själ vid den föda hon älskade.
abominabilis ei fit in vita sua panis et animae illius cibus ante desiderabilis
21 Hennes hull förtvinar, till dess intet är att se, ja, hennes ben täras bort intill osynlighet.
tabescet caro eius et ossa quae tecta fuerant nudabuntur
22 Så nalkas hennes själ till graven och hennes liv hän till dödens makter.
adpropinquabit corruptioni anima eius et vita illius mortiferis
23 Men om en ängel då finnes, som vakar över henne, en medlare, någon enda av de tusen, och denne får lära människan hennes plikt,
si fuerit pro eo angelus loquens unum de milibus ut adnuntiet hominis aequitatem
24 då förbarmar Gud sig över henne och säger; "Fräls henne, så att hon slipper fara ned i graven; lösepenningen har jag nu fått."
miserebitur eius et dicet libera eum et non descendat in corruptionem inveni in quo ei propitier
25 Hennes kropp får då ny ungdomskraft, hon bliver åter såsom under sin styrkas dagar.
consumpta est caro eius a suppliciis revertatur ad dies adulescentiae suae
26 När hon då beder till Gud, är han henne nådig och låter henne se sitt ansikte med jubel; han giver så den mannen hans rättfärdighet åter.
deprecabitur Deum et placabilis ei erit et videbit faciem eius in iubilo et reddet homini iustitiam suam
27 Så får denne då sjunga inför människorna och säga: "Väl syndade jag, och väl kränkte jag rätten, dock vederfors mig ej vad jag hade förskyllt;
respiciet homines et dicet peccavi et vere deliqui et ut eram dignus non recepi
28 ty han förlossade min själ, så att den undslapp graven, och mitt liv får nu med lust skåda ljuset."
liberavit animam suam ne pergeret in interitum sed vivens lucem videret
29 Se, detta allt kommer Gud åstad, både två gånger och tre, för den mannen,
ecce haec omnia operatur Deus tribus vicibus per singulos
30 till att rädda hans själ från graven, så att han får njuta av de levandes ljus.
ut revocet animas eorum a corruptione et inluminet luce viventium
31 Akta nu härpå, du Job, och hör mig; tig, så att jag får tala.
adtende Iob et audi me et tace dum ego loquar
32 Dock, har du något att säga, så svara mig; tala, ty gärna gåve jag dig rätt.
si autem habes quod loquaris responde mihi loquere volo enim te apparere iustum
33 Varom icke, så är det du som må höra på mig; du må tiga, så att jag får lära dig vishet.
quod si non habes audi me tace et docebo te sapientiam
