Job 33

1 Men hör nu, Job, mina ord, och lyssna till allt vad jag vill säga.

"Nun aber höre, Job, auf meine Rede! All meinen Worten leih' dein Ohr!

2 Se, jag upplåter nu mina läppar, min tunga tager till orda i min mun.

Ich öffne nunmehr meinen Mund; nach Kräften redet meine Zunge.

3 Ur ett redbart hjärta framgår mitt tal, och vad mina läppar förstå säga de ärligt ut.

Geradem Sinn entstammen meine Worte; was meine Lippen wissen, sprechen sie auch lauter aus.

4 Guds ande är det som har gjort mig, den Allsmäktiges fläkt beskär mig liv.

Erschaffen hat mich Gottes Geist, und mich belebt der Odem des Allmächtigen.

5 Om du förmår, så må du nu svara mig; red dig till strid mot mig, träd fram.

Kannst du's, so widerlege mich! Ja, rüste dich zum Kampfe gegen mich!

6 Se, jag är likställd med dig inför Gud, jag är danad av en nypa ler, också jag.

Fürwahr, ich bin nach deiner Art, mit Gott verglichen; aus gleichem Ton wie du bin ich geschnitten.

7 Ja, fruktan för mig behöver ej förskräcka dig, ej heller kan min myndighet trycka dig ned.

Nein, Furcht vor mir, die braucht dich nicht zu schrecken, und meine Wucht soll dich nicht niederdrücken.

8 Men nu sade du så inför mina öron, så ljödo de ord jag hörde:

Allein vor meinen Ohren sagtest du; den Wortlaut hörte ich genau:

9 "Ren är jag och fri ifrån överträdelse, oskyldig är jag och utan missgärning;

'Rein bin ich, ohne Missetat, und lauter bin ich, ohne Fehl.

10 men se, han finner på sak mot mig, han aktar mig såsom sin fiende.

Wahrhaftig, er erfindet gegen mich nur Vorwände, erachtet mich für seinen Feind,

11 Han sätter mina fötter i stocken, vaktar på alla mina vägar."

und meine Füße legt er in den Block und gibt auf alle meine Wege acht.'

12 Nej, häri har du orätt, svarar jag dig. Gud är ju förmer än en människa.

Sieh, darin hast du unrecht und darin widerspreche ich dir auch; denn Gott ist größer als der Mensch.

13 Huru kan du gå till rätta med honom, såsom gåve han aldrig svar i sin sak?

Warum hast du mit ihm gehadert, weil er auf alle deine Worte keine Antwort gibt?

14 Både på ett sätt och på två talar Gud, om man också ej aktar därpå.

Denn Gott spricht auf die eine und die andere Weise; man faßt es nur nicht auf.

15 I drömmen, i nattens syn, när sömnen har fallit tung över människorna och de vila i slummer på sitt läger,

Im Traume und im Nachtgesichte, wenn Tiefschlaf auf die Menschen fällt im Schlummer auf der Lagerstätte,

16 då öppnar han människornas öron och sätter inseglet på sina varningar till dem,

dann öffnet er der Menschen Ohr und gibt so ihnen Zeichen,

17 när han vill avvända någon från en ogärning eller hålla högmodet borta ifrån en människa.

um von der Tat den Menschen abzubringen und vor dem Übermut den Mann zu schützen,

18 Så bevarar han hennes själ från graven och hennes liv ifrån att förgås genom vapen.

auf daß er seine Seele vor der Finsternis bewahre, sein Leben vor dem Gang zur Unterwelt.

19 Hon bliver ock agad genom plågor på sitt läger och genom ständig oro, allt intill benen.

Hernach wird er gezüchtiget durch Schmerz auf seinem Lager; in seinen Gliedern wütet immerfort ein Krampf.

20 Hennes sinne får leda vid maten, och hennes själ vid den föda hon älskade.

Sein Lebenstrieb macht ihm das Brot zum Ekel und seine Seele seine Lieblingsspeise.

21 Hennes hull förtvinar, till dess intet är att se, ja, hennes ben täras bort intill osynlighet.

Sein Fleisch vergeht; man kann es nimmer sehen. Sein dürr Gebein wird unscheinbar,

22 Så nalkas hennes själ till graven och hennes liv hän till dödens makter.

so daß dem Grab sich seine Seele nähert, den Würgern schon sein Leben.

23 Men om en ängel då finnes, som vakar över henne, en medlare, någon enda av de tusen, och denne får lära människan hennes plikt,

Wenn dann ein Fürsprechbote zu ihm tritt, so einer aus dem Freundeskreise, um einem das, was recht, zu melden,

24 då förbarmar Gud sig över henne och säger; "Fräls henne, så att hon slipper fara ned i graven; lösepenningen har jag nu fått."

und, seiner sich erbarmend, spricht: 'Erlöse ihn! Laß ihn doch nicht zur Grube fahren! Ich habe Dank empfangen',

25 Hennes kropp får då ny ungdomskraft, hon bliver åter såsom under sin styrkas dagar.

dann strotzt sein Leib von Jugendfrische wieder und wird wie einst in seiner Jugendzeit.

26 När hon då beder till Gud, är han henne nådig och låter henne se sitt ansikte med jubel; han giver så den mannen hans rättfärdighet åter.

Er fleht zu Gott, und der erweist ihm Gnade und läßt sein Angesicht ihn unter Jauchzen schauen und gibt zurück dem Armen sein Verdienst.

27 Så får denne då sjunga inför människorna och säga: "Väl syndade jag, och väl kränkte jag rätten, dock vederfors mig ej vad jag hade förskyllt;

Er singt den Leuten vor und spricht: 'Ich hatte schwer gesündigt, das Recht verkehrt; doch ward's mir nicht vergolten.

28 ty han förlossade min själ, så att den undslapp graven, och mitt liv får nu med lust skåda ljuset."

Erlöst hat er jetzt meine Seele, auf daß sie nicht zur Grube fahre. Mein Leben freut sich noch am Tageslicht.'

29 Se, detta allt kommer Gud åstad, både två gånger och tre, för den mannen,

Sieh, Gott tut dieses alles zwei-, dreimal mit einem Manne,

30 till att rädda hans själ från graven, så att han får njuta av de levandes ljus.

um seine Seele so der Grube zu entreißen, daß er des Lichtes der Lebendigen sich freue.

31 Akta nu härpå, du Job, och hör mig; tig, så att jag får tala.

Merk auf, Job! Hör mir zu! So schweige! Laß mich reden!

32 Dock, har du något att säga, så svara mig; tala, ty gärna gåve jag dig rätt.

Hast du dann Gründe noch, so widerlege mich! Dann sprich! Ich gebe gern dir recht.

33 Varom icke, så är det du som må höra på mig; du må tiga, så att jag får lära dig vishet.

Wo nicht, so hör mir zu und schweige, damit ich dich jetzt Weisheit lehre!"