Job 33
1 Men hör nu, Job, mina ord, och lyssna till allt vad jag vill säga.
Maintenant donc, Job, écoute mes paroles, prête l’oreille à tous mes discours.
2 Se, jag upplåter nu mina läppar, min tunga tager till orda i min mun.
Voilà que j’ouvre la bouche, ma langue forme des mots dans mon palais,
3 Ur ett redbart hjärta framgår mitt tal, och vad mina läppar förstå säga de ärligt ut.
mes paroles partiront d’un cœur droit, c’est la vérité pure qu’exprimeront mes lèvres.
4 Guds ande är det som har gjort mig, den Allsmäktiges fläkt beskär mig liv.
L’esprit de Dieu m’a créé, le souffle du Tout-Puissant me donne la vie.
5 Om du förmår, så må du nu svara mig; red dig till strid mot mig, träd fram.
Si tu le peux, réponds-moi; dispose tes arguments devant moi, tiens-toi ferme.
6 Se, jag är likställd med dig inför Gud, jag är danad av en nypa ler, också jag.
Devant Dieu je suis ton égal, comme toi j’ai été formé du limon.
7 Ja, fruktan för mig behöver ej förskräcka dig, ej heller kan min myndighet trycka dig ned.
Ainsi ma crainte ne t’épouvantera pas, et le poids de ma majesté ne peut t’accabler.
8 Men nu sade du så inför mina öron, så ljödo de ord jag hörde:
Oui, tu as dit à mes oreilles, et j’ai bien entendu le son de tes paroles;
9 "Ren är jag och fri ifrån överträdelse, oskyldig är jag och utan missgärning;
« Je suis pur, exempt de tout péché; je suis irréprochable, il n’y a pas d’iniquité en moi.
10 men se, han finner på sak mot mig, han aktar mig såsom sin fiende.
Et Dieu invente contre moi des motifs de haine, il me traite comme son ennemi.
11 Han sätter mina fötter i stocken, vaktar på alla mina vägar."
Il a mis mes pieds dans les ceps, il surveille tous mes pas. »
12 Nej, häri har du orätt, svarar jag dig. Gud är ju förmer än en människa.
Je te répondrai qu’en cela tu n’as pas été juste, car Dieu est plus grand que l’homme.
13 Huru kan du gå till rätta med honom, såsom gåve han aldrig svar i sin sak?
Pourquoi disputer contre lui, parce qu’il ne rend compte de ses actes à personne?
14 Både på ett sätt och på två talar Gud, om man också ej aktar därpå.
Pourtant Dieu parle tantôt d’une manière, tantôt d’une autre, et l’on n’y fait pas attention.
15 I drömmen, i nattens syn, när sömnen har fallit tung över människorna och de vila i slummer på sitt läger,
Il parle par des songes, par des visions nocturnes, quand un profond sommeil pèse sur les mortels, quand ils dorment sur leur couche.
16 då öppnar han människornas öron och sätter inseglet på sina varningar till dem,
A ce moment, il ouvre l’oreille des hommes, et y scelle ses avertissements,
17 när han vill avvända någon från en ogärning eller hålla högmodet borta ifrån en människa.
afin de détourner l’homme de ses œuvres mauvaises, et d’écarter de lui l’orgueil,
18 Så bevarar han hennes själ från graven och hennes liv ifrån att förgås genom vapen.
afin de sauver son âme de la mort, sa vie des atteintes du dard.
19 Hon bliver ock agad genom plågor på sitt läger och genom ständig oro, allt intill benen.
Par la douleur aussi l’homme est repris sur sa couche, quand une lutte continue agite ses os.
20 Hennes sinne får leda vid maten, och hennes själ vid den föda hon älskade.
Alors il prend en dégoût le pain, et il a horreur des mets exquis,
21 Hennes hull förtvinar, till dess intet är att se, ja, hennes ben täras bort intill osynlighet.
Sa chair s’évanouit aux regards, ses os qu’on ne voyait pas sont mis à nu.
22 Så nalkas hennes själ till graven och hennes liv hän till dödens makter.
Il s’approche de la fosse, sa vie est en proie aux horreurs du trépas.
23 Men om en ängel då finnes, som vakar över henne, en medlare, någon enda av de tusen, och denne får lära människan hennes plikt,
Mais s’il trouve pour intercesseur, un ange entre mille, qui fasse connaître à l’homme son devoir,
24 då förbarmar Gud sig över henne och säger; "Fräls henne, så att hon slipper fara ned i graven; lösepenningen har jag nu fått."
Dieu a pitié de lui et dit à l’ange: « Epargne-lui de descendre dans la fosse, j’ai trouvé la rançon de sa vie. »
25 Hennes kropp får då ny ungdomskraft, hon bliver åter såsom under sin styrkas dagar.
Sa chair alors a plus de fraîcheur qu’au premier âge, il revient aux jours de sa jeunesse.
26 När hon då beder till Gud, är han henne nådig och låter henne se sitt ansikte med jubel; han giver så den mannen hans rättfärdighet åter.
Il prie Dieu, et Dieu lui est propice; il contemple sa face avec allégresse, et le Très-Haut lui rend son innocence.
27 Så får denne då sjunga inför människorna och säga: "Väl syndade jag, och väl kränkte jag rätten, dock vederfors mig ej vad jag hade förskyllt;
Il chante parmi les hommes, il dit: « J’ai péché, j’ai violé la justice, et Dieu ne m’a pas traité selon mes fautes.
28 ty han förlossade min själ, så att den undslapp graven, och mitt liv får nu med lust skåda ljuset."
Il a épargné à mon âme de descendre dans la fosse, et ma vie s’épanouit à la lumière! »
29 Se, detta allt kommer Gud åstad, både två gånger och tre, för den mannen,
Voilà, Dieu fait tout cela, deux fois, trois fois, pour l’homme,
30 till att rädda hans själ från graven, så att han får njuta av de levandes ljus.
afin de le ramener de la mort, de l’éclairer de la lumière des vivants.
31 Akta nu härpå, du Job, och hör mig; tig, så att jag får tala.
Sois attentif, Job, écoute-moi; garde le silence, que je parle.
32 Dock, har du något att säga, så svara mig; tala, ty gärna gåve jag dig rätt.
Si tu as quelque chose à dire, réponds-moi; parle, car je voudrais te trouver juste.
33 Varom icke, så är det du som må höra på mig; du må tiga, så att jag får lära dig vishet.
Si tu n’as rien à dire, écoute-moi; fais silence, et je t’enseignerai la sagesse.
