< Job 32 >

1 De tre männen upphörde nu att svara Job, eftersom han höll sig själv för rättfärdig.
Assim, estes três homens deixaram de responder a Jó, porque ele era justo a seus próprios olhos.
2 Då blev Elihu, Barakels son, från Bus, av Rams släkt, upptänd av vrede. Mot Job upptändes han av vrede, därför att denne menade sig hava rätt mot Gud;
Então a ira de Elihu, filho de Barachel, o Buzita, da família de Ram, foi acesa contra Jó. Sua ira foi acesa porque ele se justificava a si mesmo e não a Deus.
3 och mot hans tre vänner upptändes hans vrede, därför att de icke funno något svar varmed de kunde vederlägga Job.
Também sua ira foi acesa contra seus três amigos, porque eles não encontraram resposta, e ainda assim condenaram Jó.
4 Hittills hade Elihu dröjt att tala till Job, därför att de andra voro äldre till åren än han.
Agora Elihu havia esperado para falar com Jó, porque eles eram mais velhos do que ele.
5 Men då nu Elihu såg att de tre männen icke mer hade något att svara, upptändes hans vrede.
Quando Elihu viu que não havia resposta na boca desses três homens, sua ira se acendeu.
6 Så tog då Elihu, Barakels son, från Bus, till orda och sade; Ung till åren är jag, I däremot ären gamla. Därför höll jag mig tillbaka och var försagd och lade ej fram för eder min mening.
Elihu, filho de Barachel, o Buzita, respondeu, “Eu sou jovem e você é muito velho”. Portanto, retive-me e não me atrevi a mostrar minha opinião.
7 Jag tänkte: "Må åldern tala, och må årens mängd förkunna visdom."
Eu disse: 'Os dias devem falar', e multidão de anos deve ensinar sabedoria'.
8 Dock, på anden i människorna kommer det an, den Allsmäktiges livsfläkt giver dem förstånd.
Mas há um espírito no homem, e o Espírito do Todo-Poderoso lhes dá compreensão.
9 Icke de åldriga äro alltid visast, icke de äldsta förstå bäst vad rätt är.
Não são os grandes que são sábios, nem os idosos que entendem de justiça.
10 Därför säger jag nu: Hör mig; jag vill lägga fram min mening, också jag.
Por isso eu disse: 'Escute-me'; Também vou mostrar minha opinião”.
11 Se, jag väntade på vad I skullen tala, jag lyssnade efter förstånd ifrån eder, efter skäl som I skullen draga fram.
“Contemplei, esperei por suas palavras, e escutei por seu raciocínio, enquanto você procurava o que dizer.
12 Ja, noga aktade jag på eder. Men se, ingen fanns, som vederlade Job, ingen bland eder, som kunde svara på hans ord.
Sim, eu lhe dei toda a minha atenção, mas não houve ninguém que convenceu Job, ou quem respondeu às suas palavras, entre vocês.
13 Nu mån I icke säga: "Vi möttes av vishet; Gud, men ingen människa, kan nedslå denne."
Cuidado para não dizer: 'Nós encontramos a sabedoria'. Deus pode refutá-lo, não o homem;'
14 Skäl mot min mening har han icke lagt fram, ej heller skall jag bemöta honom med edra bevis.
pois ele não dirigiu suas palavras contra mim; nem lhe responderei com seus discursos.
15 Se, nu stå de bestörta och svara ej mer, målet i munnen hava de mist.
“Eles estão maravilhados. Eles não respondem mais. Eles não têm uma palavra a dizer.
16 Och jag skulle vänta, då de nu intet kunna säga, då de stå där och ej mer hava något svar!
Devo esperar, porque eles não falam, porque eles ficam parados, e não respondem mais?
17 Nej, också jag vill svara i min ordning, jag vill lägga fram min mening, också jag.
Também vou responder minha parte, e também vou mostrar minha opinião.
18 Ty, fullt upp har jag av skäl, anden i mitt inre vill spränga mig sönder.
Pois eu estou cheio de palavras. O espírito dentro de mim me constrange.
19 Ja, mitt inre är såsom instängt vin, likt en lägel med nytt vin är det nära att brista.
Eis que meu peito é como um vinho que não tem respiradouro; como odres novos, está pronto para explodir.
20 Så vill jag då tala och skaffa mig luft, jag vill upplåta mina läppar och svara.
I falará, para que eu possa ser refrescado. Vou abrir meus lábios e responder.
21 Jag får ej hava anseende till personen, och jag skall ej till någon tala inställsamma ord.
Por favor, não me deixe respeitar a pessoa de nenhum homem, nem vou dar títulos lisonjeiros a nenhum homem.
22 Nej, jag förstår ej att tala inställsamma ord; huru lätt kunde ej eljest min skapare rycka mig bort!
Pois eu não sei como dar títulos lisonjeiros, ou então meu Criador logo me levaria embora.

< Job 32 >