< Job 32 >

1 De tre männen upphörde nu att svara Job, eftersom han höll sig själv för rättfärdig.
Então aqueles três homens cessaram de responder a Jó, porque ele era justo em seus olhos.
2 Då blev Elihu, Barakels son, från Bus, av Rams släkt, upptänd av vrede. Mot Job upptändes han av vrede, därför att denne menade sig hava rätt mot Gud;
Porém se acendeu a ira de Eliú, filho de Baraquel, buzita, da família de Rão; contra Jó se acendeu sua ira, porque justificava mais a si mesmo que a Deus.
3 och mot hans tre vänner upptändes hans vrede, därför att de icke funno något svar varmed de kunde vederlägga Job.
Também sua ira se acendeu contra seus três amigos, porque não achavam o que responder, ainda que tinham condenado a Jó.
4 Hittills hade Elihu dröjt att tala till Job, därför att de andra voro äldre till åren än han.
E Eliú tinha esperado a Jó naquela discussão, porque tinham mais idade que ele.
5 Men då nu Elihu såg att de tre männen icke mer hade något att svara, upptändes hans vrede.
Porém quando Eliú viu que não havia resposta na boca daqueles três homens, sua ira se acendeu.
6 Så tog då Elihu, Barakels son, från Bus, till orda och sade; Ung till åren är jag, I däremot ären gamla. Därför höll jag mig tillbaka och var försagd och lade ej fram för eder min mening.
Por isso Eliú, filho de Baraquel, buzita, respondeu, dizendo: Eu sou jovem e vós sois idosos; por isso fiquei receoso e tive medo de vos declarar minha opinião.
7 Jag tänkte: "Må åldern tala, och må årens mängd förkunna visdom."
Eu dizia: Os dias falem, e a multidão de anos ensine sabedoria.
8 Dock, på anden i människorna kommer det an, den Allsmäktiges livsfläkt giver dem förstånd.
Certamente há espírito no ser humano, e a inspiração do Todo-Poderoso os faz entendedores.
9 Icke de åldriga äro alltid visast, icke de äldsta förstå bäst vad rätt är.
Não são [somente] os grandes que são sábios, nem [somente] os velhos entendem o juízo.
10 Därför säger jag nu: Hör mig; jag vill lägga fram min mening, också jag.
Por isso eu digo: escutai-me; também eu declararei minha opinião.
11 Se, jag väntade på vad I skullen tala, jag lyssnade efter förstånd ifrån eder, efter skäl som I skullen draga fram.
Eis que eu aguardei vossas palavras, [e] dei ouvidos a vossas considerações, enquanto vós buscáveis argumentos.
12 Ja, noga aktade jag på eder. Men se, ingen fanns, som vederlade Job, ingen bland eder, som kunde svara på hans ord.
Eu prestei atenção a vós, porém eis que ninguém há de vós que possa convencer a Jó, [nem] que responda a suas palavras.
13 Nu mån I icke säga: "Vi möttes av vishet; Gud, men ingen människa, kan nedslå denne."
Portanto não digais: Encontramos a sabedoria; que Deus o derrote, [e] não o homem.
14 Skäl mot min mening har han icke lagt fram, ej heller skall jag bemöta honom med edra bevis.
Jó não dirigiu suas palavras a mim, nem eu lhe responderei com vossos dizeres.
15 Se, nu stå de bestörta och svara ej mer, målet i munnen hava de mist.
Estão pasmos, não respondem mais; faltam-lhes palavras.
16 Och jag skulle vänta, då de nu intet kunna säga, då de stå där och ej mer hava något svar!
Esperei, pois, porém [agora] não falam; porque já pararam, [e] não respondem mais.
17 Nej, också jag vill svara i min ordning, jag vill lägga fram min mening, också jag.
Também eu responderei minha parte; também eu declararei minha opinião.
18 Ty, fullt upp har jag av skäl, anden i mitt inre vill spränga mig sönder.
Porque estou cheio de palavras, e o espírito em meu ventre me obriga.
19 Ja, mitt inre är såsom instängt vin, likt en lägel med nytt vin är det nära att brista.
Eis que meu ventre é como o vinho que não tem abertura; e que está a ponto de arrebentar como odres novos.
20 Så vill jag då tala och skaffa mig luft, jag vill upplåta mina läppar och svara.
Falarei, para que eu me alivie; abrirei meus lábios, e responderei.
21 Jag får ej hava anseende till personen, och jag skall ej till någon tala inställsamma ord.
Não farei eu acepção de pessoas, nem usarei de títulos lisonjeiros para com o homem.
22 Nej, jag förstår ej att tala inställsamma ord; huru lätt kunde ej eljest min skapare rycka mig bort!
Pois não sei lisonjear; [caso contrário], meu Criador logo me removeria.

< Job 32 >