Job 31
1 Ett förbund slöt jag med mina ögon: aldrig skulle jag skåda efter någon jungfru.
“Nakola endagaano n’amaaso gange; obutatunuulira muwala n’amaaso ag’obukaba.
2 Vilken lott finge jag eljest av Gud i höjden, vilken arvedel av den Allsmäktige därovan?
Kiki Katonda kye yandinsasudde okuva waggulu, omugabo ogwandivudde eri oyo Ayinzabyonna ali waggulu?
3 Ofärd kommer ju över de orättfärdiga, och olycka drabbar ogärningsmän.
Emitawaana tegijjira abo abatali batukuvu, n’okulaba ennaku ne kujjira abakola eby’obujeemu?
4 Ser icke han mina vägar, räknar han ej alla mina steg?
Amakubo gange gonna tagalaba, era tamanyi ntambula yange?
5 Har jag väl umgåtts med lögn, och har min fot varit snar till svek?
Obanga natambulira mu bulimba era nga n’ekigere kyange kyayanguyiriza okukola obukuusa;
6 Nej, må jag vägas på en riktig våg, så skall Gud förnimma min ostrafflighet.
leka mpimibwe ku minzaani ya Katonda amanye obutuukirivu bwange.
7 Hava mina steg vikit av ifrån vägen, har mitt hjärta följt efter mina ögon, eller låder vid min händer en fläck?
Obanga ekigere kyange kyali kikyamye okuva mu kkubo, n’omutima gwange ne gugoberera amaaso gange, engalo zange ne zibaako ebbala lyonna;
8 Då må en annan äta var jag har sått, och vad jag har planterat må ryckas upp med roten.
kale nsige, omulala abirye, weewaawo ebirime byange bikuulibwe.
9 Har mitt hjärta låtit dåra sig av någon kvinna, så att jag har stått på lur vid min nästas dörr?
Obanga omutima gwange gwali gusendeddwasendeddwa omukazi, oba ne mmuteegera ku mulyango gwa muliraanwa,
10 Då må min hustru mala mjöl åt en annan, och främmande män må då famntaga henne.
kale omukazi wange ase eŋŋaano y’omusajja omulala, n’abasajja abalala beebake naye.
11 Ja, sådant hade varit en skändlighet, en straffbar missgärning hade det varit,
Kubanga ekyo kyandibadde kya kivve, ekibi ekiŋŋwanira okubonerezebwa.
12 en eld som skulle förtära intill avgrunden och förhärja till roten all min gröda.
Ogwo gwandibadde muliro ogwokya okutuusa mu kuzikirira, ogwandyokezza ebyange byonna bye nasimba.”
13 Har jag kränkt min tjänares eller tjänarinnas rätt, när de hade någon tvist med mig?
“Obanga nnali nnyoomye ensonga y’omuddu wange oba omuddu wange omukazi, bwe banninaako ensonga,
14 Vad skulle jag då göra, när Gud stode upp, och när han hölle räfst, vad kunde jag då svara honom?
kale ndikola ntya Katonda bw’alinnyimukiramu? Era bw’alimbuuza, ndimuddamu ki?
15 Han som skapade mig skapade ju och dem i moderlivet, han, densamme, har berett dem i modersskötet.
Eyantonda mu lubuto nabo si ye yabatonda? Ffenna si ye yatukola mu mbuto za bannyaffe?
16 Har jag vägrat de arma vad de begärde eller låtit änkans ögon försmäkta?
“Obanga nnamma omwavu ekintu kyonna, era obanga nakaabya nnamwandu;
17 Har jag ätit mitt brödstycke allena, utan att den faderlöse och har fått äta därav?
obanga nnali ndidde akamere kange nzekka atalina kitaawe n’atalyako,
18 Nej, från min ungdom fostrades han hos mig såsom hos en fader, och från min moders liv var jag änkors ledare.
kubanga okuva mu buto bwange namulera nga kitaawe, era okuva mu lubuto lwa mmange nayamba nnamwandu.
19 Har jag kunnat se en olycklig gå utan kläder, se en fattig ej äga något att skyla sig med?
Obanga nnali ndabye omuntu yenna ng’afa olw’okubulwa ebyambalo, oba ali mu kwetaaga atalina kye yeebikka;
20 Måste ej fastmer hans länd välsigna mig, och fick han ej värma sig i ull av mina lamm?
mpozzi omutima gwe, gwe gutansiima, olw’okumubugumya n’ebyoya by’endiga zange;
21 Har jag lyft min hand mot den faderlöse, därför att jag såg mig hava medhåll i porten?
obanga nayimusa omukono gwange eri abatalina bakitaabwe, kubanga mmanyi nti, mmanyiganye n’ab’obuyinza,
22 Då må min axel lossna från sitt fäste och min arm brytas av ifrån sin led.
kale omukono gwange gukutuke ku kibegabega kyange, leka gukutukireyo mu kinywa we guyungira.
23 Jag måste då frukta ofärd ifrån Gud och skulle stå maktlös inför hans majestät.
Olw’okutya okuzikirizibwa Katonda n’olw’obukulu bwe, nnali sisobola kukola bintu ng’ebyo.
24 Har jag satt mitt hopp till guldet och kallat guldklimpen min förtröstan?
“Obanga nateeka obweyamo bwange mu zaabu oba ne ŋŋamba zaabu ennongoose nti, ‘Ggwe bwesige bwange;’
25 Var det min glädje att min rikedom blev så stor, och att min hand förvärvade så mycket?
obanga neeyagala olw’okuba n’obugagga obungi, oba olw’okuba emikono gyange gy’ali ginfunyisizza bingi;
26 Hände det, när jag såg solljuset, huru det sken, och månen, huru härligt den gick fram,
obanga nnali ntunuulidde enjuba, oba omwezi nga byaka mu kitiibwa,
27 att mitt hjärta hemligen lät dåra sig, så att jag med handkyss gav dem min hyllning?
omutima gwange ne gusendebwasendebwa mu kyama, ne mbinywegera nga mbisaamu ekitiibwa,
28 Nej, också det hade varit en straffbar missgärning; därmed hade jag ju förnekat Gud i höjden.
era n’ekyo kyandibadde kibi ekiŋŋwanyiza okusalirwa omusango olw’obutaba mwesigwa eri Katonda ali waggulu.”
29 Har jag glatt mig åt min fiendes ofärd och fröjdats, när olycka träffade honom?
“Obanga nasanyuka ng’omulabe wange afunye emitawaana oba ne njaguza olw’ebizibu ebyamutuukako,
30 Nej, jag tillstadde ej min mun att synda så, ej att med förbannelse begära hans liv.
sakkiriza kamwa kange kwonoona nga nkolimira obulamu bwe.
31 Och kan mitt husfolk icke bevittna att envar fick mätta sig av kött vid mitt bord?
Abantu b’omu nnyumba yange bwe baba tebabuuzanga nti, ‘Ani atakkuse nnyama?’
32 Främlingen behövde ej stanna över natten på gatan, mina dörrar lät jag stå öppna utåt vägen.
Tewali mutambuze yasula ku kkubo, kubanga oluggi lwange lwali luggule eri buli muyise.
33 Har jag på människovis skylt mina överträdelser och gömt min missgärning i min barm,
Obanga nakweka ekibi kyange ng’abantu bwe bakola, nga nkweka obutali butuukirivu bwange mu mutima gwange,
34 av fruktan för den stora hopen och av rädsla för stamfränders förakt, så att jag teg och ej gick utom min dörr?
olw’okutya ekibiina, nga ntya okuswala mu kika, ne nsirika ne ntya n’okufuluma ebweru,
35 Ack att någon funnes, som ville höra mig! Jag har sagt mitt ord. Den Allsmäktige må nu svara mig; ack att jag finge min vederparts motskrift!
so nga waliwo ayinza okumpulira, leka nteekeko omukono ku mpoza yange, leka Ayinzabyonna anziremu; n’oyo ampawaabira abiteeke mu buwandiike.
36 Sannerligen, jag skulle då bära den högt på min skuldra, såsom en krona skulle jag fästa den på mig.
“Ddala ddala nandibyambadde ku kibegabega kyange, nandibyambadde ku mutwe ng’engule.
37 Jag ville då göra honom räkenskap för alla mina steg, lik en furste skulle jag då träda inför honom.
Nandimunnyonnyodde buli kifo we nalinnya ekigere, nandimusemberedde ng’omulangira.
38 Har min mark höjt rop över mig, och hava dess fåror gråtit med varandra?
“Singa ettaka lyange linkaabirira, n’ebinnya byalyo bye nsimye ne bitotobala n’amaziga;
39 Har jag förtärt dess gröda obetald eller utpinat dess brukares liv?
obanga ndiddemu ebibala awatali kusasula, era ne ndeetera bannannyini lyo okufa,
40 Då må törne växa upp för vete, och ogräs i stället för korn. Slut på Jobs tal.
leka omwennyango gumere mu kifo ky’eŋŋaano, n’omuddo oguwunya gumere mu kifo kya sayiri.” Ebigambo bya Yobu byakoma wano.
