Job 31

1 Ett förbund slöt jag med mina ögon: aldrig skulle jag skåda efter någon jungfru.

Io avea fatto patto con gli occhi miei; Come dunque avrei io mirata la vergine?

2 Vilken lott finge jag eljest av Gud i höjden, vilken arvedel av den Allsmäktige därovan?

E pur quale [è] la parte che Iddio [mi] ha mandata da alto? E quale [è] l'eredità che l'Onnipotente [mi] ha data da' luoghi sovrani?

3 Ofärd kommer ju över de orättfärdiga, och olycka drabbar ogärningsmän.

La ruina non [è] ella per lo perverso, E gli accidenti strani per gli operatori d'iniquità?

4 Ser icke han mina vägar, räknar han ej alla mina steg?

Non vede egli le mie vie? E non conta egli tutti i miei passi?

5 Har jag väl umgåtts med lögn, och har min fot varit snar till svek?

Se io son proceduto con falsità, E se il mio piè si è affrettato alla fraude,

6 Nej, må jag vägas på en riktig våg, så skall Gud förnimma min ostrafflighet.

Pesimi pure [Iddio] con bilance giuste, E conoscerà la mia integrità.

7 Hava mina steg vikit av ifrån vägen, har mitt hjärta följt efter mina ögon, eller låder vid min händer en fläck?

Se i miei passi si sono stornati dalla [diritta] via, E se il mio cuore è ito dietro agli occhi miei, E se alcuna macchia mi è rimasta attaccata alla mano;

8 Då må en annan äta var jag har sått, och vad jag har planterat må ryckas upp med roten.

Semini pure io, e un altro se lo mangi; E sieno diradicati i miei rampolli.

9 Har mitt hjärta låtit dåra sig av någon kvinna, så att jag har stått på lur vid min nästas dörr?

Se il mio cuore è stato allettato dietro ad alcuna donna, E se io sono stato all'agguato all'uscio del mio prossimo;

10 Då må min hustru mala mjöl åt en annan, och främmande män må då famntaga henne.

Macini pur la mia moglie ad un altro, E chininsi altri addosso a lei.

11 Ja, sådant hade varit en skändlighet, en straffbar missgärning hade det varit,

Perciocchè quello [è] una scelleratezza, Ed una iniquità da giudici.

12 en eld som skulle förtära intill avgrunden och förhärja till roten all min gröda.

Conciossiachè quello [sarebbe stato] un fuoco [Che mi] avrebbe consumato fino a perdizione, E avrebbe diradicata tutta la mia rendita.

13 Har jag kränkt min tjänares eller tjänarinnas rätt, när de hade någon tvist med mig?

Se io ho disdegnato di [comparire in] giudicio col mio servitore, E con la mia servente, Quando hanno litigato meco;

14 Vad skulle jag då göra, när Gud stode upp, och när han hölle räfst, vad kunde jag då svara honom?

E che farei io, quando Iddio si leverà? E quando egli [ne] farà inchiesta, che gli risponderei?

15 Han som skapade mig skapade ju och dem i moderlivet, han, densamme, har berett dem i modersskötet.

Colui che mi ha fatto nel seno non ha egli fatto ancora lui? Non è egli un medesimo che ci ha formati nella matrice?

16 Har jag vägrat de arma vad de begärde eller låtit änkans ögon försmäkta?

Se io ho rifiutato a' poveri ciò che desideravano, Ed ho fatti venir meno gli occhi della vedova;

17 Har jag ätit mitt brödstycke allena, utan att den faderlöse och har fått äta därav?

E [se] ho mangiato tutto solo il mio boccone, E [se] l'orfano non ne ha eziandio mangiato;

18 Nej, från min ungdom fostrades han hos mig såsom hos en fader, och från min moders liv var jag änkors ledare.

(Conciossiachè dalla mia faciullezza esso sia stato allevato meco, Come [appresso] un padre; Ed io abbia dal ventre di mia madre avuta cura della [vedova]);

19 Har jag kunnat se en olycklig gå utan kläder, se en fattig ej äga något att skyla sig med?

Se ho veduto che alcuno perisse per mancamento di vestimento, E che il bisognoso non avesse nulla da coprirsi;

20 Måste ej fastmer hans länd välsigna mig, och fick han ej värma sig i ull av mina lamm?

Se le sue reni non mi hanno benedetto, E [se egli non] si è riscaldato con la lana delle mie pecore;

21 Har jag lyft min hand mot den faderlöse, därför att jag såg mig hava medhåll i porten?

Se io ho levata la mano contro all'orfano, Perchè io vedeva chi mi avrebbe aiutato nella porta;

22 Då må min axel lossna från sitt fäste och min arm brytas av ifrån sin led.

Caggiami la paletta della spalla, E sia il mio braccio rotto, [e divelto] dalla [sua] canna.

23 Jag måste då frukta ofärd ifrån Gud och skulle stå maktlös inför hans majestät.

Perciocchè io avea spavento della ruina [mandata] da Dio, E che io non potrei [durar] per la sua altezza.

24 Har jag satt mitt hopp till guldet och kallat guldklimpen min förtröstan?

Se ho posto l'oro per mia speranza; E se ho detto all'oro fino: [Tu sei] la mia confidanza;

25 Var det min glädje att min rikedom blev så stor, och att min hand förvärvade så mycket?

Se mi son rallegrato perchè le mie facoltà [fosser] grandi, E perchè la mia mano avesse acquistato assai;

26 Hände det, när jag såg solljuset, huru det sken, och månen, huru härligt den gick fram,

Se ho riguardato il sole, quando risplendeva; E la luna facendo il suo corso, chiara e lucente;

27 att mitt hjärta hemligen lät dåra sig, så att jag med handkyss gav dem min hyllning?

E se il mio cuore è stato di nascosto sedotto, E la mia bocca ha baciata la mia mano;

28 Nej, också det hade varit en straffbar missgärning; därmed hade jag ju förnekat Gud i höjden.

Questa ancora [è] una iniquità da giudici; Conciossiachè io avrei rinnegato l'Iddio disopra.

29 Har jag glatt mig åt min fiendes ofärd och fröjdats, när olycka träffade honom?

Se mi son rallegrato della calamità del mio nemico, [Se] mi son commosso [di allegrezza], quando male gli era sopraggiunto,

30 Nej, jag tillstadde ej min mun att synda så, ej att med förbannelse begära hans liv.

Io che non pure ho recato il mio palato a peccare, Per chieder la sua morte con maledizione;

31 Och kan mitt husfolk icke bevittna att envar fick mätta sig av kött vid mitt bord?

Se la gente del mio tabernacolo non ha detto: Chi ci darà della sua carne? Noi non ce [ne] potremmo [giammai] satollare…

32 Främlingen behövde ej stanna över natten på gatan, mina dörrar lät jag stå öppna utåt vägen.

Il forestiere non è restato la notte in su la strada; Io ho aperto il mio uscio al viandante.

33 Har jag på människovis skylt mina överträdelser och gömt min missgärning i min barm,

Se io ho coperto il mio misfatto, come [fanno] gli uomini, Per nasconder la mia iniquità nel mio seno…

34 av fruktan för den stora hopen och av rädsla för stamfränders förakt, så att jag teg och ej gick utom min dörr?

Quantunque io potessi spaventare una gran moltitudine, Pure i più vili della gente mi facevano paura, Ed io mi taceva, [e] non usciva fuor della porta.

35 Ack att någon funnes, som ville höra mig! Jag har sagt mitt ord. Den Allsmäktige må nu svara mig; ack att jag finge min vederparts motskrift!

Oh! avessi io pure chi mi ascoltasse! Ecco, il mio desiderio [è] Che l'Onnipotente mi risponda, O che colui che litiga meco mi faccia una scritta;

36 Sannerligen, jag skulle då bära den högt på min skuldra, såsom en krona skulle jag fästa den på mig.

Se io non la porto in su la spalla, E [non] me la lego attorno a guisa di bende.

37 Jag ville då göra honom räkenskap för alla mina steg, lik en furste skulle jag då träda inför honom.

Io gli renderei conto di tutti i miei passi, Io mi accosterei a lui come un capitano.

38 Har min mark höjt rop över mig, och hava dess fåror gråtit med varandra?

Se la mia terra grida contro a me, E se parimente i suoi solchi piangono;

39 Har jag förtärt dess gröda obetald eller utpinat dess brukares liv?

Se ho mangiati i suoi frutti senza pagamento, E se ho fatto sospirar l'anima de' suoi padroni;

40 Då må törne växa upp för vete, och ogräs i stället för korn. Slut på Jobs tal.

In luogo del grano nasca[mi] il tribolo, E il loglio in luogo dell'orzo. [Qui] finiscono i ragionamenti di Giobbe.