Job 31

1 Ett förbund slöt jag med mina ögon: aldrig skulle jag skåda efter någon jungfru.

“Ne atimo singruok gi wangʼa mondo kik arang nyako moro gi wangʼa mi agombi.

2 Vilken lott finge jag eljest av Gud i höjden, vilken arvedel av den Allsmäktige därovan?

En kony mane ma dhano yudo kuom Nyasaye man malo, girkeni mane ma Jehova Nyasaye Maratego man malo miye?

3 Ofärd kommer ju över de orättfärdiga, och olycka drabbar ogärningsmän.

Donge kethruok en mar joma timbegi mono, kendo masira mar joricho?

4 Ser icke han mina vägar, räknar han ej alla mina steg?

Donge oneno yorena kendo okwano okangena?

5 Har jag väl umgåtts med lögn, och har min fot varit snar till svek?

“Kapo ni asewuotho e yor miriambo kata ka tienda osereto kadhi wuondo ngʼato,

6 Nej, må jag vägas på en riktig våg, så skall Gud förnimma min ostrafflighet.

to Nyasaye mondo opima e ratil madier kendo obiro yudo ni aonge ketho,

7 Hava mina steg vikit av ifrån vägen, har mitt hjärta följt efter mina ögon, eller låder vid min händer en fläck?

kendo kapo ni tienda osebaro moweyo yo, kata wengena osewuondo chunya, kata ka gimoro osechido lwetena,

8 Då må en annan äta var jag har sått, och vad jag har planterat må ryckas upp med roten.

to kara joma moko ema ocham gik mochiek e puotha, kendo chamba mondo opudh oko.

9 Har mitt hjärta låtit dåra sig av någon kvinna, så att jag har stått på lur vid min nästas dörr?

“Kapo ni chunya osegombo dhako moro, kata kapo ni asebuto karito chi ngʼato,

10 Då må min hustru mala mjöl åt en annan, och främmande män må då famntaga henne.

to kara chiega otine dichwo machielo, kendo chwo mamoko oterre kode.

11 Ja, sådant hade varit en skändlighet, en straffbar missgärning hade det varit,

Nikech mano en tim wichkuot maduongʼ kendo en richo marach manyaka kum,

12 en eld som skulle förtära intill avgrunden och förhärja till roten all min gröda.

nimar ochalo mach marach mawengʼo manyalo tieko giga duto ma an-go.

13 Har jag kränkt min tjänares eller tjänarinnas rätt, när de hade någon tvist med mig?

“Kapo ni asetamo jotichna machwo gi mamon e adieragi kane gin koda gi wach,

14 Vad skulle jag då göra, när Gud stode upp, och när han hölle räfst, vad kunde jag då svara honom?

to angʼo ma datim ka Nyasaye ochoma tir? En angʼo ma dadwoki ka Nyasaye obiro yala?

15 Han som skapade mig skapade ju och dem i moderlivet, han, densamme, har berett dem i modersskötet.

Donge Jal mane ochweya e ich ema nochweyogi bende? Donge en onogo ema ne ochweyowa duto ei minewa?

16 Har jag vägrat de arma vad de begärde eller låtit änkans ögon försmäkta?

“Kapo ni asetuono jodhier gik magidwaro kata asemiyo wangʼ dhako ma chwore otho chandruok ojonyo,

17 Har jag ätit mitt brödstycke allena, utan att den faderlöse och har fått äta därav?

kata kapo ni asechamo kuona kenda, ma ok apoge ne nyithind kiye,

18 Nej, från min ungdom fostrades han hos mig såsom hos en fader, och från min moders liv var jag änkors ledare.

to nyaka aa e tin-na asekonyo nyithind kiye mana kaka akonyo nyithinda awuon, kendo chakre tin-na asebedo ka atayo mon ma chwogi otho.

19 Har jag kunnat se en olycklig gå utan kläder, se en fattig ej äga något att skyla sig med?

Kapo ni ne aneno ngʼato angʼata ka koyo nego, kata ka jachan moro onge gi law,

20 Måste ej fastmer hans länd välsigna mig, och fick han ej värma sig i ull av mina lamm?

to donge ne ogwedha gi chunye nikech ne atwangʼone lewni maliet gi yie rombena.

21 Har jag lyft min hand mot den faderlöse, därför att jag såg mig hava medhåll i porten?

Kapo ni asesando nyithind kiye moko, nikech an gi teko kama ingʼadoe bura,

22 Då må min axel lossna från sitt fäste och min arm brytas av ifrån sin led.

to kara bada ochodi olwar piny oa e goka, kendo mad ochodi olwar piny koa kama ochomoree.

23 Jag måste då frukta ofärd ifrån Gud och skulle stå maktlös inför hans majestät.

Nikech ne aluoro kethruok ma Nyasaye nyalo kelona nikech luoro mane aluorogo duongʼne, omiyo ne ok anyal timo gik ma kamago.

24 Har jag satt mitt hopp till guldet och kallat guldklimpen min förtröstan?

“Kapo ni aseketo genona e dhahabu kata asewachone dhahabu maler ni in e kar pondona,

25 Var det min glädje att min rikedom blev så stor, och att min hand förvärvade så mycket?

kata kapo ni chunya osetingʼore nikech mwandu mangʼeny ma an-go, kata ka asemor kuom mwandu mathoth ma lweta osechoko,

26 Hände det, när jag såg solljuset, huru det sken, och månen, huru härligt den gick fram,

kapo ni ne achomo wangʼa e ler mar wangʼ chiengʼ kata ka dwe ringo e tekone mos,

27 att mitt hjärta hemligen lät dåra sig, så att jag med handkyss gav dem min hyllning?

mi dipo chunya nogombo lingʼ-lingʼ kendo ne atingʼonegi bada ka agombo lamogi,

28 Nej, också det hade varit en straffbar missgärning; därmed hade jag ju förnekat Gud i höjden.

to mago bende gin richo manyaka bi kum, nikech ginyiso ni ok asebedo ja-ratiro ne Nyasaye man malo.

29 Har jag glatt mig åt min fiendes ofärd och fröjdats, när olycka träffade honom?

“Kapo ni asebedo mamor ka jasika ni e chandruok kata ka asenyiere ka masira obirone,

30 Nej, jag tillstadde ej min mun att synda så, ej att med förbannelse begära hans liv.

to chutho pod ok ayiene dhoga mondo otim richo ka aluongo kwongʼ e ngimane.

31 Och kan mitt husfolk icke bevittna att envar fick mätta sig av kött vid mitt bord?

Kapo ni jooda ne pok owacho nyaka nene ni, ‘Ere ngʼama pok Ayub omiyo chiemo moyiengʼ?’

32 Främlingen behövde ej stanna över natten på gatan, mina dörrar lät jag stå öppna utåt vägen.

to adier, onge ngʼama wendo mosenindo oko e laru, nikech dho oda nosiko koyaw ne jawuoth.

33 Har jag på människovis skylt mina överträdelser och gömt min missgärning i min barm,

Kapo ni asepando richona kaka dhano ohero timoga, kata ka akuot gi kethona e chunya,

34 av fruktan för den stora hopen och av rädsla för stamfränders förakt, så att jag teg och ej gick utom min dörr?

nikech ne aluoro ogandana ahinya kendo ne aluor ni anywolana ne nyalo sin koda mine alingʼ, kendo ne ok anyal wuok oko.

35 Ack att någon funnes, som ville höra mig! Jag har sagt mitt ord. Den Allsmäktige må nu svara mig; ack att jag finge min vederparts motskrift!

“Yaye, mad dine ngʼato bedie manyalo winja, nikech koro e akwongʼora ni weche ma awachogi gin adier mondo Jehova Nyasaye Maratego obed janeno mara; to ka ok kamano, to ngʼat modonjona oket wechegego e ndiko.

36 Sannerligen, jag skulle då bära den högt på min skuldra, såsom en krona skulle jag fästa den på mig.

Adier, dine arwake e goka, dine asidhe ka osimbo.

37 Jag ville då göra honom räkenskap för alla mina steg, lik en furste skulle jag då träda inför honom.

Dine anyise sigand ngimana kaka chalo; kendo dine adhi e nyime kaka ruoth.

38 Har min mark höjt rop över mig, och hava dess fåror gråtit med varandra?

“Kapo ni asemayo ngʼato puothe mi apuro,

39 Har jag förtärt dess gröda obetald eller utpinat dess brukares liv?

kata kapo ni asechamo cham monyakie puothe ka ok achulo, to eka jopur mane opure to kech nego,

40 Då må törne växa upp för vete, och ogräs i stället för korn. Slut på Jobs tal.

to ber mondo kuthe odongi kar ngano kendo buya odongi e puothano kar shairi.” Weche Ayub orumo gi ka.