< Job 28 >
1 Silvret har ju sin gruva, sin fyndort har guldet, som man renar;
Hubaal lacagtu waxay leedahay god laga qodo, Oo dahabkuna wuxuu leeyahay meel lagu safeeyo.
2 järn hämtas upp ur jorden, och stenar smältas till koppar.
Birta waxaa laga soo bixiyaa ciidda, Oo naxaastana waxaa laga dhalaaliyaa dhagaxa.
3 Man sätter då gränser för mörkret, och rannsakar ned till yttersta djupet,
Dadku gudcurkuu dhammeeyaa, Oo tan iyo soohdinta ugu shishaysana waxay baadhaan Dhagaxyada ku jira gudcurka qarada leh iyo hooska dhimashada.
4 Där spränger man schakt långt under markens bebyggare, där färdas man förgäten djupt under vandrarens fot, där hänger man svävande, fjärran ifrån människor.
Isagu god dheer ayuu ka qodaa meel ka fog meesha dadku deggan yahay. Iyaga waxaa illooba qofka ag mara; Oo waxay ka laallaadaan meel dadka ka fog, oo hor iyo dib bay u ruxmadaan.
5 Ovan ur jorden uppväxer bröd, men därnere omvälves den såsom av eld.
Cuntadu dhulkay ka soo baxdaa, Oo dhankiisa hoosena wuu rogmadaa sida wax dabku rogo oo kale.
6 Där, bland dess stenar, har safiren sitt fäste, guldmalm hämtar man ock där.
Dhagaxyadiisu waa meeshii dhagaxyo safayr ah, Wuxuuna leeyahay dahab boodh ah.
7 Stigen ditned är ej känd av örnen, och falkens öga har ej utspanat den;
Wadiiqadaas haadka adagu ma yaqaan, Oo gorgorka ishiisuna ma ay arag,
8 den har ej blivit trampad av stolta vilddjur, intet lejon har gått därfram.
Bahallada kibirka lahu kuma ay joogsan, Oo libaaxa cadhaysanina ma uu ag marin.
9 Ja, där bär man hand på hårda stenen; bergen omvälvas ända ifrån rötterna.
Isagu gacantiisuu soo fidiyaa oo wuxuu saaraa dhagaxa adag, Oo buurahana wuu afgembiyaa oo xididdaduu ku rujiyaa.
10 In i klipporna bryter man sig gångar, där ögat får se allt vad härligt är.
Dhagaxyada dhexdooda wuxuu ka jeexaa keliyo, Oo ishiisuna wax kasta oo qaali ah way aragtaa.
11 Vattenådror täppas till och hindras att gråta. Så dragas dolda skatter fram i ljuset.
Wuxuu xidhaa durdurrada si ayan u dareerin, Oo waxa qarsoonna wuxuu u soo bannaan bixiyaa iftiinka.
12 Men visheten, var finnes hon, och var har förståndet sin boning?
Laakiinse waa xaggee meesha xigmadda laga helaa? Oo waxgarashada meesheeduse waa xaggee?
13 Priset för henne känner ingen människa; hon står ej att finna i de levandes land.
Dadku qiimaheeda ma yaqaan, Oo kuwa nool dalkoodana lagama helo.
14 Djupet säger: "Hon är icke här", och havet säger: "Hos mig är hon icke."
Moolku wuxuu leeyahay, Iguma jirto, Badduna waxay leedahay, Aniga ilama jirto.
15 Hon köper icke för ädlaste metall, med silver gäldas ej hennes värde.
Dahab laguma heli karo, Lacagna looma miisaamo.
16 Hon väges icke upp med guld från Ofir, ej med dyrbar onyx och safir.
Laguma qiimayn karo dahabka Oofir, Ama dhagaxa qaaliga ah oo onika la yidhaahdo ama xataa dhagaxa safayr la yidhaahdo.
17 Guld och glas kunna ej liknas vid henne; hon får ej i byte mot gyllene klenoder.
Dahab iyo madarad toona uma qalmi karaan, Oo beddelkeeduna ma noqon karo jawhar laga sameeyo dahab saafi ah.
18 Koraller och kristall må icke ens nämnas; svårare är förvärva vishet än pärlor.
Waxba lagama sheegi doono dhagax cas oo raamood la yidhaahdo, amase madarad, Hubaal xigmadda qiimaheedu waa ka sii sarreeyaa luul.
19 Etiopisk topas kan ej liknas vid henne; hon väges icke upp med renaste guld.
Dhagaxa tobasiyos la yidhaahdo ee Itoobiya ka yimaadana uma qalmi doono, Oo xataa dahab saafi ahna laguma qiimayn doono.
20 Ja, visheten, varifrån kommer väl hon, och var har förståndet sin boning?
Haddaba xigmaddu xaggee bay ka timaadaa? Oo waxgarashada meesheeduse waa xaggee?
21 Förborgad är hon för alla levandes ögon, för himmelens fåglar är hon fördold;
Maxaa yeelay, way ka qarsoon tahay kuwa nool indhahooda, Oo haadka hawadana waa laga deday.
22 avgrunden och döden giva till känna; "Blott hörsägner om henne förnummo våra öron."
Halligaadda iyo Dhimashadu waxay leeyihiin, Dhegahayaga ayaannu warkeeda ku maqalnay.
23 Gud, han är den som känner vägen till henne, han är den som vet var hon har sin boning.
Ilaah ayaa jidkeeda garanaya, Oo isagaa meesheeda yaqaan.
24 Ty han förmår skåda till jordens ändar, allt vad som finnes under himmelen ser han.
Waayo, isagu wuxuu fiiriyaa dunida darfaheeda, Oo wuxuu u jeedaa inta samada ka hoosaysa oo dhan,
25 När han mätte ut åt vinden dess styrka och avvägde vattnen efter mått,
Markuu dabaysha miisaamo, Oo uu biyahana qiyaaso.
26 när han stadgade en lag för regnet och en väg för tordönets stråle,
Markuu roobka qaynuun u sameeyey, Oo uu hillaaca onkodkana jid u sameeyey,
27 då såg han och uppenbarade henne, då lät han henne stå fram, då utforskade han henne.
Ayuu arkay, oo ka hadlay, Oo intuu adkeeyey ayuu weliba baadhay.
28 Och till människorna sade han så: "Se Herrens fruktan, det är vishet, och att fly det onda är förstånd."
Oo wuxuu dadka ku yidhi, Bal eega, Sayidka ka cabsashadiisa ayaa xigmad ah, Oo in sharka laga fogaadona waa waxgarasho.