< Job 28 >

1 Silvret har ju sin gruva, sin fyndort har guldet, som man renar;
“Mugodhi wesirivha uripo, nenzvimbo inonatswa goridhe.
2 järn hämtas upp ur jorden, och stenar smältas till koppar.
Simbi inocherwa pasi, uye ndarira inonyautswa ichibva pamhangura.
3 Man sätter då gränser för mörkret, och rannsakar ned till yttersta djupet,
Munhu anoita kuti rima ripere; anotsvakisisa kusvikira kumucheto chaiko, mhangura iri murima rakasviba kwazvo.
4 Där spränger man schakt långt under markens bebyggare, där färdas man förgäten djupt under vandrarens fot, där hänger man svävande, fjärran ifrån människor.
Anovhura mugodhi kure nokunogara vanhu, kunzvimbo dzakakanganikwa norutsoka rwomunhu; kure navanhu anorezuka ndokuzeya uku nokuku.
5 Ovan ur jorden uppväxer bröd, men därnere omvälves den såsom av eld.
Iyo nyika, zvokudya zvichibva mairi, inoshandurwa nechapasi seinoshandurwa nemoto,
6 Där, bland dess stenar, har safiren sitt fäste, guldmalm hämtar man ock där.
safire inobva mumatombo ayo, uye guruva rayo rine upfu hwegoridhe,
7 Stigen ditned är ej känd av örnen, och falkens öga har ej utspanat den;
Hakuna gondo rinoziva nzira iyo yakavanzika, hakuna ziso rorukodzi rakaiona.
8 den har ej blivit trampad av stolta vilddjur, intet lejon har gått därfram.
Mhuka dzinozvikudza hadziisi rutsokapo, uye hakuna shumba inofambapo.
9 Ja, där bär man hand på hårda stenen; bergen omvälvas ända ifrån rötterna.
Ruoko rwomunhu runorova dombo romusarasara uye ronoisa midzi yamakomo pachena.
10 In i klipporna bryter man sig gångar, där ögat får se allt vad härligt är.
Anochera mugero nomumatombo; meso ake anoona pfuma yawo yose.
11 Vattenådror täppas till och hindras att gråta. Så dragas dolda skatter fram i ljuset.
Anotsvakisisa panotangira nzizi uye anobudisa zvinhu zvakavanzika pachena.
12 Men visheten, var finnes hon, och var har förståndet sin boning?
“Asi uchenjeri hungawanikwepiko? Kunzwisisa kunogarepiko?
13 Priset för henne känner ingen människa; hon står ej att finna i de levandes land.
Munhu haanzwisisi kukosha kwahwo; hahungawanikwi munyika yavapenyu.
14 Djupet säger: "Hon är icke här", och havet säger: "Hos mig är hon icke."
Pakadzika panoti, ‘Hahuzi mandiri.’ Gungwa rinoti, ‘Hahuzi pandiri.’
15 Hon köper icke för ädlaste metall, med silver gäldas ej hennes värde.
Hahungatengwi negoridhe yakaisvonaka, uye mutengo wahwo haungayerwi nesirivha.
16 Hon väges icke upp med guld från Ofir, ej med dyrbar onyx och safir.
Hahungatengwi negoridhe reOfiri, namatombo anokosha eonikisi kana esafire.
17 Guld och glas kunna ej liknas vid henne; hon får ej i byte mot gyllene klenoder.
Hahungaenzaniswi negoridhe kana kristari, uye hahungatsinhaniswi nezvishongo zvegoridhe.
18 Koraller och kristall må icke ens nämnas; svårare är förvärva vishet än pärlor.
Korari nejasipa hazvingatongorehwi; mutengo wouchenjeri unokunda maparera.
19 Etiopisk topas kan ej liknas vid henne; hon väges icke upp med renaste guld.
Topazi yeEtiopia haingaenzaniswi nahwo; hahungatongotengwi negoridhe rakaisvonaka.
20 Ja, visheten, varifrån kommer väl hon, och var har förståndet sin boning?
“Zvino uchenjeri hunobvepiko? Kunzwisisa kunogarepiko?
21 Förborgad är hon för alla levandes ögon, för himmelens fåglar är hon fördold;
Kwakavanzirwa meso ezvipenyu zvose, zvakavigwa kunyange kushiri dzedenga.
22 avgrunden och döden giva till känna; "Blott hörsägner om henne förnummo våra öron."
Kuparadza noRufu zvinoti, ‘Runyerekupe rwahwo chete ndirwo rwakasvika munzeve dzedu.’
23 Gud, han är den som känner vägen till henne, han är den som vet var hon har sin boning.
Mwari oga ndiye anonzwisisa nzira inoenda kwahuri, uye ndiye oga anoziva kwahunogara,
24 Ty han förmår skåda till jordens ändar, allt vad som finnes under himmelen ser han.
nokuti anoona magumo enyika, uye anoona zvinhu zvose zviri pasi pamatenga.
25 När han mätte ut åt vinden dess styrka och avvägde vattnen efter mått,
Paakasimbisa simba remhepo uye akayera mvura,
26 när han stadgade en lag för regnet och en väg för tordönets stråle,
paakaita chirevo chemvura negwara rokutinhira wemheni,
27 då såg han och uppenbarade henne, då lät han henne stå fram, då utforskade han henne.
ipapo akatarira kuuchenjeri akahunzvera; akahusimbisa uye akahuedza.
28 Och till människorna sade han så: "Se Herrens fruktan, det är vishet, och att fly det onda är förstånd."
Zvino akati kumunhu, ‘Kutya Ishe, ndihwo uchenjeri, uye kusiya zvakaipa ndiko kunzwisisa.’”

< Job 28 >