Job 28
1 Silvret har ju sin gruva, sin fyndort har guldet, som man renar;
Tiešām, sudrabam ir savi ceļi, kur tas rodas, un kausējamam zeltam sava vieta.
2 järn hämtas upp ur jorden, och stenar smältas till koppar.
Dzelzs no zemes top ņemta, un no akmeņiem varš top kausēts.
3 Man sätter då gränser för mörkret, och rannsakar ned till yttersta djupet,
Tumsai gals likts, un caur caurim cilvēks izmeklē arī pašā galējā tumsā apslēptos akmeņus.
4 Där spränger man schakt långt under markens bebyggare, där färdas man förgäten djupt under vandrarens fot, där hänger man svävande, fjärran ifrån människor.
Viņš izrok ceļu turp, kur neviens nedzīvo, un kur neviena kāja neved; tur viņš karājās un nolaižās tālu no cilvēkiem.
5 Ovan ur jorden uppväxer bröd, men därnere omvälves den såsom av eld.
No zemes virsas izaug maize, viņas apakša top apgriezta kā no uguns.
6 Där, bland dess stenar, har safiren sitt fäste, guldmalm hämtar man ock där.
Viņas akmeņos ir safīri, un tur rodas zelta graudi.
7 Stigen ditned är ej känd av örnen, och falkens öga har ej utspanat den;
Ne ērglis šo ceļu nav ieraudzījis, ne vanaga acs to nav redzējusi.
8 den har ej blivit trampad av stolta vilddjur, intet lejon har gått därfram.
Briesmīgi zvēri pa to nav gājuši, un lauva pa to nav staigājis.
9 Ja, där bär man hand på hårda stenen; bergen omvälvas ända ifrån rötterna.
Cilvēks pieliek savu roku pie akmeņiem, un izrok kalnu pamatus;
10 In i klipporna bryter man sig gångar, där ögat får se allt vad härligt är.
Viņš izcērt ceļus akmeņu kalnos, un viņa acs ierauga visādus dārgumus;
11 Vattenådror täppas till och hindras att gråta. Så dragas dolda skatter fram i ljuset.
Viņš aizdara ūdeņus, kā nesūcās cauri, un izved gaismā, kas ir apslēpts.
12 Men visheten, var finnes hon, och var har förståndet sin boning?
Bet gudrību, kur to atrod, un kur mājo atzīšana?
13 Priset för henne känner ingen människa; hon står ej att finna i de levandes land.
Cilvēks nezin, ar ko lai to pērk un dzīvo zemē to nevar uziet.
14 Djupet säger: "Hon är icke här", och havet säger: "Hos mig är hon icke."
Bezdibenis saka: te viņas nav; un jūra saka: tā nav pie manis.
15 Hon köper icke för ädlaste metall, med silver gäldas ej hennes värde.
Zeltu par viņu nevar dot, nedz sudraba maksu par viņu iesvērt.
16 Hon väges icke upp med guld från Ofir, ej med dyrbar onyx och safir.
To nevar uzsvērt ar Ofira zeltu nedz ar dārgiem oniksa un safīra akmeņiem.
17 Guld och glas kunna ej liknas vid henne; hon får ej i byte mot gyllene klenoder.
To neatsver ne zelts, ne spīdoši akmeņi, to nevar izmīt pret zelta glītumiem.
18 Koraller och kristall må icke ens nämnas; svårare är förvärva vishet än pärlor.
Par pērlēm un kristālu nav ko runāt; jo gudrību mantot ir pārāki par pērlēm.
19 Etiopisk topas kan ej liknas vid henne; hon väges icke upp med renaste guld.
Moru zemes topāzs viņai nav līdzīgs, un visu šķīstais zelts viņu nepanāk.
20 Ja, visheten, varifrån kommer väl hon, och var har förståndet sin boning?
Nu tad, no kurienes nāk gudrība un kur mājo atzīšana?
21 Förborgad är hon för alla levandes ögon, för himmelens fåglar är hon fördold;
Jo tā ir apslēpta priekš visu acīm, kas dzīvo, un putniem apakš debess tā ir nezināma.
22 avgrunden och döden giva till känna; "Blott hörsägner om henne förnummo våra öron."
Elle un nāve saka: ar savām ausīm gan esam dzirdējuši viņas slavu.
23 Gud, han är den som känner vägen till henne, han är den som vet var hon har sin boning.
Dievs pazīst viņas ceļu, un Tas zin viņas vietu.
24 Ty han förmår skåda till jordens ändar, allt vad som finnes under himmelen ser han.
Jo Viņš skatās līdz pasaules galiem, Viņš redz, kas apakš visām debesīm.
25 När han mätte ut åt vinden dess styrka och avvägde vattnen efter mått,
Kad Viņš vējam deva savu svaru un ūdeni nosvēra pēc mēra,
26 när han stadgade en lag för regnet och en väg för tordönets stråle,
Kad Viņš lietum sprieda likumu un zibenim un pērkonam ceļu,
27 då såg han och uppenbarade henne, då lät han henne stå fram, då utforskade han henne.
Tad Viņš to izredzēja un to izteica, Viņš to sataisīja un izdibināja,
28 Och till människorna sade han så: "Se Herrens fruktan, det är vishet, och att fly det onda är förstånd."
Un sacīja uz cilvēku: redzi, Tā Kunga bijāšana, tā ir gudrība, un atstāties no ļauna, tā ir atzīšana.
