Job 27
1 Åter hov Job upp sin röst och kvad:
And Job continued taking up his parable, and said,
2 Så sant Gud lever, han som har förhållit mig min rätt, den Allsmäktige, som har vållat min själs bedrövelse:
As God liveth, who hath removed justice from me; and by the Almighty, who hath embittered my soul:
3 aldrig, så länge ännu min ande är i mig och Guds livsfläkt är kvar i min näsa,
All the while my breath is in me, and the spirit of God is in my nostrils;
4 aldrig skola mina läppar tala vad orättfärdigt är, och min tunga bära fram oärligt tal.
Shall my lips not speak any wrong, nor shall my tongue utter deceit.
5 Bort det, att jag skulle giva eder rätt! Intill min död låter jag min ostrafflighet ej tagas ifrån mig.
Far be it from me that I should justify you; till I depart hence will I not allow [any one] to take my integrity away from me.
6 Vid min rättfärdighet håller jag fast och släpper den icke, mitt hjärta förebrår mig ej för någon av mina dagar.
I have laid fast hold on my righteousness, and I will not let it go: my heart shall not reproach me [for my conduct] during all my life.
7 Nej, såsom ogudaktig må min fiende stå där och min motståndare såsom orättfärdig.
Like the wicked is [therefore] my enemy, and he that riseth up against me like a wrong-doer.
8 Ty vad hopp har den gudlöse när hans liv avskäres, när hans själ ryckes bort av Gud?
For what is the hope of the hypocrite, when he hath gained unjust wealth, when God casteth forth his soul?
9 Månne Gud skall höra hans rop, när nöden kommer över honom?
Will God hear his cry, when distress cometh upon him?
10 Eller kan en sådan hava sin lust i den Allsmäktige, kan han åkalla Gud alltid?
Or can he find delight in the Almighty? can he call on God at all times?
11 Jag vill undervisa eder om huru Gud går till väga; huru den Allsmäktige tänker, vill jag icke fördölja.
I will instruct you concerning what is in the hand of God: [the way] which is with the Almighty will I not conceal.
12 Dock, I haven ju själva allasammans skådat det; huru kunnen I då hängiva eder åt så fåfängliga tankar?
Lo! ye yourselves have all beheld it: why is it then that ye deal in such vanities?
13 Hören vad den ogudaktiges lott bliver hos Gud, vilken arvedel våldsverkaren får av den Allsmäktige:
This is the portion of a wicked man with God, and the portion of tyrants, which they shall receive from the Almighty.
14 Om hans barn bliva många, så är vinningen svärdets; hans avkomlingar få ej bröd att mätta sig med.
If his children be multiplied, it is only for the sword; and his offspring will not be satisfied with bread.
15 De som slippa undan läggas i graven genom pest, och hans änkor kunna icke hålla sin klagogråt.
Those of his that are left to escape will be buried by death; and his widows will not be able to weep.
16 Om han ock hopar silver såsom stoft och lägger kläder på hög såsom lera,
Though he heap up silver as the dust, and prepare garments [as plentifully] as the clay:
17 så är det den rättfärdige som får kläda sig i vad han lägger på hög, och den skuldlöse kommer att utskifta silvret.
He may prepare, but the righteous will clothe himself [therewith], and the silver the innocent will divide.
18 Det hus han bygger bliver så förgängligt som malen, det skall likna skjulet som vaktaren gör sig.
He buildeth his house like the moth, and like a hut that a keeper hath made.
19 Rik lägger han sig och menar att intet skall tagas bort; men när han öppnar sina ögon, är ingenting kvar.
Rich will he lie down, but will not be gathered [into the grave]: one openeth his eyes, and he is no more.
20 Såsom vattenfloder taga förskräckelser honom fatt, om natten rövas han bort av stormen.
Like a flood will terror overtake him, in the night a tempest will steal him away.
21 Östanvinden griper honom, så att han far sin kos, den rycker honom undan från hans plats.
The east wind will lift him up, and he must be gone; and it hurleth him like a storm out of his place.
22 Utan förskoning skjuter Gud sina pilar mot honom; för hans hand måste han flykta med hast.
And [God] will cast [evil] upon him, and bare no pity: out of his hand [his wealth] will surely escape.
23 Då slår man ihop händerna, honom till hån; man visslar åt honom på platsen där han var.
Men will clap their hands over him, and will hiss after him out of his place.
