Job 27
1 Åter hov Job upp sin röst och kvad:
Əyyub misal çəkərək dedi:
2 Så sant Gud lever, han som har förhållit mig min rätt, den Allsmäktige, som har vållat min själs bedrövelse:
«Haqqımı əlimdən alan var olan Allaha and olsun, Canımı dərdə salan Külli-İxtiyara and olsun,
3 aldrig, så länge ännu min ande är i mig och Guds livsfläkt är kvar i min näsa,
Nə qədər canımda can, Burnumda Allahın nəfəsi varsa,
4 aldrig skola mina läppar tala vad orättfärdigt är, och min tunga bära fram oärligt tal.
Ağzımdan pis söz çıxmayacaq, Dilim yalan danışmayacaq!
5 Bort det, att jag skulle giva eder rätt! Intill min död låter jag min ostrafflighet ej tagas ifrån mig.
Sizin sözlərinizi əsla təsdiq etməyəcəyəm, Son nəfəsimə qədər kamilliyimdən əl çəkməyəcəyəm.
6 Vid min rättfärdighet håller jag fast och släpper den icke, mitt hjärta förebrår mig ej för någon av mina dagar.
Salehliyimdən bərk yapışmışam, Onu buraxmaram, Elə gün keçirməmişəm ki, ürəyim tərəfindən ittiham olunum.
7 Nej, såsom ogudaktig må min fiende stå där och min motståndare såsom orättfärdig.
Qoy düşmən pis adamların gününə düşsün, Haqsız adamlara nə edilirsə, əleyhdarlarıma da elə edilsin.
8 Ty vad hopp har den gudlöse när hans liv avskäres, när hans själ ryckes bort av Gud?
Allahsız insanı Allah kəsib atanda, Canını alanda ümidi olarmı?
9 Månne Gud skall höra hans rop, när nöden kommer över honom?
Dara düşəndə fəryadını Allah eşidəcəkmi?
10 Eller kan en sådan hava sin lust i den Allsmäktige, kan han åkalla Gud alltid?
O, Külli-İxtiyardan zövq alırmı? O hər zaman Allaha yalvarırmı?
11 Jag vill undervisa eder om huru Gud går till väga; huru den Allsmäktige tänker, vill jag icke fördölja.
Allahın qolu haqqında sizə bilik verəcəyəm, Külli-İxtiyarın niyyətini sizdən gizlətməyəcəyəm.
12 Dock, I haven ju själva allasammans skådat det; huru kunnen I då hängiva eder åt så fåfängliga tankar?
Əslində hamınız bunu görmüsünüz, Bəs niyə boş sözlər söyləyirsiniz?
13 Hören vad den ogudaktiges lott bliver hos Gud, vilken arvedel våldsverkaren får av den Allsmäktige:
Pis adam Allahdan belə pay alar, Külli-İxtiyardan zorakı adamlara bu nəsib olar:
14 Om hans barn bliva många, så är vinningen svärdets; hans avkomlingar få ej bröd att mätta sig med.
Nə olsun, övladları çoxalır, Hamısı qılıncdan keçiriləcək, Nəslində doyunca çörək tapan olmayacaq.
15 De som slippa undan läggas i graven genom pest, och hans änkor kunna icke hålla sin klagogråt.
Nəslindən sağ qalanlar xəstəlikdən ölərək dəfn ediləcək, Dul arvadları ağlaya bilməyəcək.
16 Om han ock hopar silver såsom stoft och lägger kläder på hög såsom lera,
Pis insan qum qədər gümüş yığsa da, Torpaq zərrələri qədər paltar yığsa da,
17 så är det den rättfärdige som får kläda sig i vad han lägger på hög, och den skuldlöse kommer att utskifta silvret.
Onun yığdığını saleh geyəcək, Gümüşünü günahsızlar böləcək.
18 Det hus han bygger bliver så förgängligt som malen, det skall likna skjulet som vaktaren gör sig.
Güvə çanağı kimi, Qarovulçu çardağı kimi ev tikir,
19 Rik lägger han sig och menar att intet skall tagas bort; men när han öppnar sina ögon, är ingenting kvar.
Varlı olaraq yatır, amma sona qədər belə qalmaz, Gözlərini açanda hamısı yox olub gedəcək.
20 Såsom vattenfloder taga förskräckelser honom fatt, om natten rövas han bort av stormen.
Dəhşət onu sel tək basacaq, Tufan gecə onu qapıb aparacaq.
21 Östanvinden griper honom, så att han far sin kos, den rycker honom undan från hans plats.
Şərq küləyi onu qaldırıb sovuracaq, Onu öz yerindən süpürüb aparacaq.
22 Utan förskoning skjuter Gud sina pilar mot honom; för hans hand måste han flykta med hast.
Ona qarşı amansız küləklər əsəcək, O isə yelin əlindən qaçmağa cəhd edəcək.
23 Då slår man ihop händerna, honom till hån; man visslar åt honom på platsen där han var.
Külək onu ələ salaraq əl çalacaq, Öz yerindən onun üçün vıyıldayacaq.
