Job 26

1 Därefter tog Job till orda och sade:

Respondens autem Iob, dixit:

2 Vilken hjälp har du ej skänkt den vanmäktige, huru har du ej stärkt den maktlöses arm!

Cuius adiutor es? numquid imbecillis? et sustentas brachium eius, qui non est fortis?

3 Vilka råd har du ej givit den ovise, och vilket överflöd av klokhet har du ej lagt i dagen!

Cui dedisti consilium? forsitan illi qui non habet sapientiam, et prudentiam tuam ostendisti plurimam.

4 Vem gav dig kraft att tala sådana ord, och vems ande var det som kom till orda ur dig?

Quem docere voluisti? nonne eum, qui fecit spiramentum?

5 Dödsrikets skuggor gripas av ångest, djupets vatten och de som bo däri.

Ecce gigantes gemunt sub aquis, et qui habitant cum eis.

6 Dödsriket ligger blottat för honom, och avgrunden har intet täckelse. (Sheol h7585)

Nudus est infernus coram illo, et nullum est operimentum perditioni. (Sheol h7585)

7 Han spänner ut nordanrymden över det tomma och hänger upp jorden på intet.

Qui extendit Aquilonem super vacuum, et appendit terram super nihilum.

8 Han samlar vatten i sina moln såsom i ett knyte, och skyarna brista icke under bördan.

Qui ligat aquas in nubibus suis, ut non erumpant pariter deorsum.

9 Han gömmer sin tron för vår åsyn, han omhöljer den med sina skyar.

Qui tenet vultum solii sui, et expandit super illud nebulam suam.

10 En rundel har han välvt såsom gräns för vattnen, där varest ljus ändas i mörker.

Terminum circumdedit aquis, usque dum finiantur lux et tenebræ.

11 Himmelens pelare skälva, de gripas av förfäran vid hans näpst.

Columnæ cæli contremiscunt, et pavent ad nutum eius.

12 Med sin kraft förskräckte han havet, och genom sitt förstånd sönderkrossade han Rahab.

In fortitudine illius repente maria congregata sunt, et prudentia eius percussit superbum.

13 Blott han andades, blev himmelen klar; hans hand genomborrade den snabba ormen.

Spiritus eius ornavit cælos: et obstetricante manu eius, eductus est coluber tortuosus.

14 Se, detta är allenast utkanterna av hans verk; en sakta viskning är allt vad vi förnimma därom. Hans allmakts dunder, vem skulle kunna fatta det?

Ecce, hæc ex parte dicta sunt viarum eius: et cum vix parvam stillam sermonis eius audierimus, quis poterit tonitruum magnitudinis illius intueri?