< Job 26 >
1 Därefter tog Job till orda och sade:
Mais Job répondit, et dit:
2 Vilken hjälp har du ej skänkt den vanmäktige, huru har du ej stärkt den maktlöses arm!
Ô! que tu as été d'un grand secours à l'homme destitué de vigueur; et que tu as soutenu le bras qui n'avait point de force.
3 Vilka råd har du ej givit den ovise, och vilket överflöd av klokhet har du ej lagt i dagen!
Ô! que tu as donné de [bons] conseils à l'homme qui manquait de sagesse; et que tu as fait paraître d'intelligence.
4 Vem gav dig kraft att tala sådana ord, och vems ande var det som kom till orda ur dig?
A qui as-tu tenu ces discours? et l'esprit de qui, est sorti de toi?
5 Dödsrikets skuggor gripas av ångest, djupets vatten och de som bo däri.
Les choses inanimées sont formées au dessous des eaux, et les [poissons] aussi qui habitent dans les eaux.
6 Dödsriket ligger blottat för honom, och avgrunden har intet täckelse. (Sheol )
L'abîme est à découvert devant lui, et le gouffre n'[a] point de couverture. (Sheol )
7 Han spänner ut nordanrymden över det tomma och hänger upp jorden på intet.
Il étend l'Aquilon sur le vide, et il suspend la terre sur le néant.
8 Han samlar vatten i sina moln såsom i ett knyte, och skyarna brista icke under bördan.
Il serre les eaux dans ses nuées, sans que la nuée se fende sous elles.
9 Han gömmer sin tron för vår åsyn, han omhöljer den med sina skyar.
Il maintient le dehors de [son] trône, et il étend sa nuée par dessus.
10 En rundel har han välvt såsom gräns för vattnen, där varest ljus ändas i mörker.
Il a compassé des bornes sur les eaux tout autour, jusqu'à ce qu'il n'y ait plus ni lumière ni ténèbres.
11 Himmelens pelare skälva, de gripas av förfäran vid hans näpst.
Les colonnes des cieux s'ébranlent et s'étonnent à sa menace.
12 Med sin kraft förskräckte han havet, och genom sitt förstånd sönderkrossade han Rahab.
Il fend la mer par sa puissance, et il frappe par son intelligence les flots quand ils s'élèvent.
13 Blott han andades, blev himmelen klar; hans hand genomborrade den snabba ormen.
Il a orné les cieux par son Esprit, et sa main a formé le serpent traversant.
14 Se, detta är allenast utkanterna av hans verk; en sakta viskning är allt vad vi förnimma därom. Hans allmakts dunder, vem skulle kunna fatta det?
Voilà, tels sont les bords de ses voies; mais combien est petite la portion que nous en connaissons? Et qui est-ce qui pourra comprendre le bruit éclatant de sa puissance?