Job 26
1 Därefter tog Job till orda och sade:
Then Job answered and said,
2 Vilken hjälp har du ej skänkt den vanmäktige, huru har du ej stärkt den maktlöses arm!
How hast thou helped him that is without power! How hast thou saved the arm that hath no strength!
3 Vilka råd har du ej givit den ovise, och vilket överflöd av klokhet har du ej lagt i dagen!
How hast thou counselled him that hath no wisdom, And plentifully declared sound knowledge!
4 Vem gav dig kraft att tala sådana ord, och vems ande var det som kom till orda ur dig?
To whom hast thou uttered words? And whose spirit came forth from thee?
5 Dödsrikets skuggor gripas av ångest, djupets vatten och de som bo däri.
They that are deceased tremble Beneath the waters and the inhabitants thereof.
Sheol is naked before [God], And Abaddon hath no covering. (Sheol h7585)
7 Han spänner ut nordanrymden över det tomma och hänger upp jorden på intet.
He stretcheth out the north over empty space, And hangeth the earth upon nothing.
8 Han samlar vatten i sina moln såsom i ett knyte, och skyarna brista icke under bördan.
He bindeth up the waters in his thick clouds; And the cloud is not rent under them.
9 Han gömmer sin tron för vår åsyn, han omhöljer den med sina skyar.
He incloseth the face of his throne, And spreadeth his cloud upon it.
10 En rundel har han välvt såsom gräns för vattnen, där varest ljus ändas i mörker.
He hath described a boundary upon the face of the waters, Unto the confines of light and darkness.
11 Himmelens pelare skälva, de gripas av förfäran vid hans näpst.
The pillars of heaven tremble And are astonished at his rebuke.
12 Med sin kraft förskräckte han havet, och genom sitt förstånd sönderkrossade han Rahab.
He stirreth up the sea with his power, And by his understanding he smiteth through Rahab.
13 Blott han andades, blev himmelen klar; hans hand genomborrade den snabba ormen.
By his Spirit the heavens are garnished; His hand hath pierced the swift serpent.
14 Se, detta är allenast utkanterna av hans verk; en sakta viskning är allt vad vi förnimma därom. Hans allmakts dunder, vem skulle kunna fatta det?
Lo, these are but the outskirts of his ways: And how small a whisper do we hear of him! But the thunder of his power who can understand?
